Elever som lätt når målen

Här kan du inspireras och få förslag på hur du kan höja kunskapen och organisera för att elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.

Därför fokus på elever som lätt når målen

Att ha lätt att nå kunskapsmålen är generellt ingen riskfaktor. Samtidigt vet vi att det finns konsekvenser om en elev som har lätt för att lära upplever undervisningen som enformig och ostimulerande. Det kan bland annat leda till att eleven blir passiv, eller störande i klassrummet, vilket i förlängningen kan leda till återkommande skolmisslyckanden. De senaste tio åren har en rad rapporter, granskningar och forskning hjälpt oss att belysa kvalitetsaspekter i undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Nu finns det goda möjlighet att höja kunskapen kring elever som lätt når målen. Ett förtydligande i skollagskrivningen 2010 kring dessa elever ställer dessutom högre krav på alla som arbetar inom skola.

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 2 § första och tredje stycket)

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 285) förtydligas att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling

Vilka är elever som lätt når målen?

Elever som lätt når målen är elever som snabbare når kunskapsmålen, elever som har särskilt intresse eller fallenhet för ett eller flera ämnen, och elever som har en särskild begåvning.

Att en elev är högpresterande fokuserar på vad en elev presterar, snarare än på en eventuell särskild begåvning. Enligt Skolverket utgör högpresterande elever uppskattningsvis 15 till 20 procent av populationen. Begreppen högpresterande elever och särskilt begåvade elever är visserligen närbesläktade, men en elev som ligger långt fram i sitt lärande kan tillhöra båda grupperna – eller ingen av dem. Skolverkets stödmaterial utgår från en beskrivning av särskild begåvning som en elev son kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet. Enligt Skolverket utgör dessa elever uppskattningsvis 5 procent av populationen.

Det är också viktigt att ha med sig att elevgrupperna inte är statiska till sin natur. Elevers förmåga till lärande varierar över tid och från elev till elev. Det är också viktigt att tydliggöra att särskild begåvning inte bör ses som en ”diagnos”. Det finns oftast ingen anledning att kartlägga vem som är högpresterande eller särskilt begåvad, det viktiga är att tidigt uppmärksamma och tillgodose dessa elever behovs av ledning och stimulans.

I detta sammanhang är det värt att uppmärksamma begreppet ”twice exceptional” (dubbelt exceptionella; 2E). En 2E-elev har ett starkt intellekt, men samtidiga svårigheter som begränsar tillgången till det intellektet vilket kan bli särskilt tydligt i skolrelaterade sammanhang. 2E kan handla om hög begåvning i kombination med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), men svårigheterna kan också vara av annan karaktär, som till exempel syn- och hörselnedsättningar, dyslexi eller språkstörning. Elever med 2E har en komplex situation då de samtidigt har det extra lätt och extra svårt i sitt lärande.

Så kan undervisning gå till för elever som lätt når målen

Acceleration och berikning är två pedagogiska kompletterande begrepp som syftar till att främja lärande på hög nivå. Acceleration kan innebära att eleven arbetar snabbare och når material som normalt tillhör senare årskurser eller kurser. Berikning å andra sidan innebär att elever får möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper inom ett intresseområde inom ett ämne.

Undervisning för elever som lätt når målen kan inkludera inslag där eleverna får tillgång till mer krävande och komplexa uppgifter som kräver högre nivåer av analys och kreativt tänkande. Eleverna kan ges möjlighet att fördjupa sig i ämnen som intresserar dem genom att de får tillgång till mer avancerad litteratur eller fördjupningskurser. Det kan innebära utökade lärandeaktiviteter utanför klassrummet, såsom mentorskap med experter eller deltagande i kunskapstävlingar eller projekt. Eleverna behöver även ges möjlighet att samarbeta med andra likasinnade elever för att utbyta idéer, diskutera och arbeta tillsammans.

Genom att erbjuda dessa extra utmaningar och möjligheter kan man främja deras intellektuella tillväxt, engagemang och glädje i lärandet.