Det yttres inverkan på inre utveckling

Hur kan jag som pedagog skapa en miljö som blir så gynnsam som möjligt för barnen i verksaheten? Vad behöver jag tänka på lite extra och vad behöver jag inte lägga så stor vikt vid? Erika Wallin ger dig svar i boken Förskolans Lärmiljöer - att främja kreativitet,lek och och lärande. Viktoria Lundström har recenserat.

Titel: Förskolans lärmiljöer – att främja kreativitet, lek och lärande

Författare: Erika Wallin

Förlag: Gothia kompetens

Bra för: arbetslag/personal inom förskolan som vill utveckla Wallins definitioner av en pedagogisk lärmiljö i förskolan

Plus: konkreta exempel, bilder för tydlighet samt en god koppling till forskning

Minus: jag skulle önska olika professioners tanke/syn på de olika områden som författaren lyfter fram – skicka ett mail till mig så förklarar jag mer!

I inledningen förklarar Wallin syftet bakom sin bok. Boken är inte en bok som visar upp sociala mediers vackra bilder, utan beskriver istället tanken bakom de inspirerande bilderna (ändock med bilder i boken). Hur kan miljöerna i förskolan bli ett stöd för barnets utveckling och välmående? I satsningen tillgängliga lärmiljöer som vi inom Utbildningsförvaltningen alla har tagit del av har vi samtalat och fördjupat oss kring den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Wallin lyfter sin definition av pedagogisk lärmiljö i förskolan. Författarens fyra olika delar i den pedagogiska lärmiljön handlar om

- förhållningssätt,

- undervisning, utveckling, lärande,

- möblering och material samt

- organisation.

Wallin beskriver därefter i boken respektive område kopplat till reflektionsfrågor samt praktiska exempel. Den ena delen som Wallin lyfter är förhållningssätt som en del i den pedagogiska lärmiljön. Här beskriver författaren kulturen i förskolan, exempelvis hur oskrivna regler kan påverka vårt bemötande oss sinsemellan, till barn och/eller till vårdnadshavare i förskolan. På en hel sida lyfter Wallin fram olika aktiviteter att förtydliga, för att det inte ska sitta i ”väggarna”. Exempelvis vad är syfte, hur ska det gå till, vem ska göra, var, när, hur, varför kring följande aktiviteter

- lämning

- hämtning

- födelsedagsfirande

- rullpallar/”frökenstolar”

- kom ihåg lappar

- dokumentation

- kaffe/te i barngrupp (tillagt av recensenten)

Allt i syfte att tydliggöra och synliggöra vårt förhållningssätt. Vidare beskriver Wallin under området möblering och material vad en grundmiljö kan innehålla samt ge möjlighet till. Exempelvis skapande material (okodat material) som ger möjlighet till skapande och fantasi, estetik samt lugn plats som ger möjlighet till rekreation, vila och samtal. De olika materialens placering har ett eget kapitel i boken där författaren lyfter fram tillgänglighetens för- och nackdelar. Beroende på hur vi placerar materialet kan materialet bli mer, eller mindre, tillgängligt för barnet. Om vi placerar materialet så barnet själv inte kommer åt det benämner Wallin det som en auktoritetsmarkör. Barnet behöver aktivt be en vuxen om stöd för att nå ett material. Det är viktigt och backa tillbaka och reflektera över vad tillgänglighet innebär för oss, för barngrupen samt vilka auktoritetsmarkörer vi har.

Viktoria Lundström, biträdande enhetschef Centrala barn- och elevhälsan