Ledarskap och strukturer i förskolan
Arbetar du i förskolan och har du ett intresse för ledarskap eller organisationsutveckling? Funderar du över hur du och din personal eller du och dina kollegor kan nå ännu längre när det handlar om barns och elevers utveckling? Då ska du läsa boken Att leda en lärande förskola. Viktoria Lundström har gjort det och hon recenserar den för dig.
%20bok_%20att%20leda%20en%20l%C3%A4rande%20f%C3%B6rskola.jpeg)
Titel: Att leda en lärande förskola
Författare: Anna Lund
Förlag: Lärarförlaget
Bra för: förskollärare, förstelärare, rektor, verksamhetschefer inom förskolan.
Plus: stort plus att Lund lyfter förskolan som en lärande organisation och tydliggör hur frågan kan adresseras på gruppnivå (arbetslag) samt organisationsnivå (rektor/verksamhetschef)
Minus: stundtals rörigt upplägg i kapitlen där jag hade önskat att kapitlen tydligare bygger på varandra
Anna Lund beskriver i det inledande kapitlet en lärande organisation. Alla organisationer kan vara och bli en lärande organisation, mer är det inte per automatik. Enligt Lund kan rektor använda sig av strukturer i roller och ansvar, exempelvis vilka ingår i ett arbetslag och hur görs en avdelning. Beroende på vilken effekt rektor vill skapa kan arbetslag och avdelningar konstrueras. Lund utmanar synen på att en avdelning är ett arbetslag. En invand struktur kan vara att rektor skapar avdelningar. För att utveckla rollerna på förskolan har Lund reflektionsfrågor i boken. Exempelvis hur kan vi tydliggöra yrkesrollerna i vår organisation, hur kan vi tillsammans definiera medarbetarskap i vår förskola, hur tar förskollärarna sig an ledarskapet på förskolan och vilket stöd kan de behöva av mig som rektor?
Ett annat område jag vill lyfta fram är bedömning. Lund skriver att ”bedömningar görs hela tiden i vår vardag som en del i hur vi organiserar för barnens lärande. När vi grupperar barnen i vardagen, när vi köper in material som vi anser passar, när vi väljer innehåll i undervisningen. Allt detta är resultatet av en bedömning av vad vi anser att barnen behöver utifrån vart de befinner sig i sitt lärande” (2023:78). Lund skriver fram att vi bedömer inte barnets utveckling utan att vi fångar barnens förmågor genom pedagogisk dokumentation och formativ bedömning. Det är genom bedömningen av vad barnen tagit till sig av undervisningen som förskolläraren kan ta ställning till vad barnet behöver för att utmanas vidare. I detta behöver också pedagogerna veta när ett barn riskerar att hamna efter i utvecklingen. Vidare skriver Lund fram reflektionsfrågor kopplat till bedömning (samt det systematiska kvalitetsarbetet), såsom
- Hur följer jag upp resultaten av undervisningen på förskolan?
- Hur kan jag utveckla målarbetet och bedömningen av detta? Vad behöver vi göra mer/mindre av?
- Hur kan vi utveckla undervisningen för att få fatt i barnens nuvarande kunnande?
Viktoria Lundström, biträdande enhetschef Centrala barn- och elevhälsan