Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Trygghet bäddar för framgång i engelska

DELA

Trygghet bäddar för framgång i engelska

I Elin Valls och Sara Abrahamssons klassrum på Gustavslundskolan är trygghet en av de viktigaste byggstenarna för en lyckad engelskundervisning och goda resultat. Att ta alternativa vägar för att få elever att komma till sin rätt och känna tilltro till sig själva ser de som en självklarhet.

Sara Abrahamsson och Elin Vall är lärare i engelska på Gustavslundskolan i Växjö.

Sara Abrahamsson och Elin Vall på Gustavslundskolan arbetar mycket tillsammans runt engelskundervisningen på mellanstadiet.

På Gustavslundskolan börjar man med engelska redan i årskurs ett, och tiden som avsätts är 20 minuter per vecka. Eleverna, som befinner sig i början av sin läs- och skrivinlärning, får lära sig grunder som att kunna namn på färger, att räkna till tio och kanske berätta något om sig själv i tal och skrift. Eftersom lärarna som undervisar i de lägre åldrarna inte har några betygskriterier att förhålla sig till har det blivit viktigt att man i kollegiet stöttar varandra mellan stadier.

— Vi pratar mycket om det och det var ett tag fokus på våra ämnesträffar. Vilka förväntningar finns på eleverna när de kommer upp i årskurs fyra? Vad ska de kunna då? Vad ska vi som arbetar på mellanstadiet bygga vidare på? Det är sådana frågor som vi har diskuterat. De är otroligt viktiga, säger Sara Abrahamsson.

— För två år sedan hade skolan ett projekt där eleverna fick skriva om sig själva, en skrivprocess genom alla stadier för att se hur det såg ut och vilka skillnaderna var mellan årskurser. Vi utgick mycket ifrån cirkelmodellen. Det var otroligt givande och vi fick en förståelse för varandra mellan de olika årskurserna, fortsätter Sara.

Under innevarande läsår är arbetet med systematisk kvalitetsarbete ett prioriterat område och det innebär att ämnesträffarna får stå åt sidan lite. Elin Vall poängterar dock att engelskan ändå vävs in i det man diskuterar inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete.

— Vi pratar mycket om betyg och bedömning och implementeringen av Lgr 22 och då kan man lätt applicera det på varje ämne, alltså även engelskan.

Elin och Sara arbetar med skönlitteratur och läsning i sina klasser vilket de ser har goda effekter på språkinlärningen. Titlar som de använt sig av är till exempel klassikerna Rödluvan och vargen samt Snövit, men även lite modernare böcker som Gangsta Granny och Diary of a Wimpy Kid.

— Eftersom det är mellanstadieelever vi arbetar med har alla kanske inte en jättestor läsvana, i alla fall inte när det kommer till engelska böcker. Därför läser jag mycket tillsammans med dem i helklass, berättar Elin Vall.

— Det beror lite på vilken elevgrupp man jobbar med för tillfället, fortsätter Sara Abrahamsson. För något år sedan hade jag tre olika böcker igång samtidigt i samma klass. Någon bok var lite mer utmanande och någon lite lättare. Om klassen som helhet är självständig kan man arbeta så. Där brukar vi känna oss fram.

Att arbeta med texter, om det så är skönlitterära, berättande sådana eller faktatexter öppnar dörrar till många olika arbetssätt. När det kommer till de texter som läroböckerna erbjuder betonar Sara och Elin vikten av förförståelse och förkunskap.

— Om jag ger eleverna en glosläxa är det ofta ord till en text vi ska jobba med. Inte texten vi för tillfället jobbar med. Om man får bekanta sig med ord som tillhör en viss text innan man läser den blir det ofta lättare att ta den till sig och förstå den sedan. Då kan man fortare gå lite mer på djupet, resonerar Elin.

Vidare förklarar hon att hon brukar bryta ner en text i kortare stycken och att eleverna får ett av dessa i läs- eller textläxa.

— Då får man bli expert på sin lilla del och kan känna sig trygg i att “Om jag får läsa högt är det den här delen, det vet jag nu och jag kan den för jag har tränat på den hemma”. När jag själv gick i skolan och det var högläsning var det inte så. Man satt och försökte räkna ut vilken del av texten man skulle få läsa högt och tappade därför ofta allt annat innehåll. Så ska det inte vara. Man ska känna sig trygg i klassrummet, även om det såklart ska finnas utmaningar där.

Sara och Elin låter också eleverna studera bilderna kopplade till de texter de läser. Kanske kan de ge ledtrådar till vad de ska handla om? De letar budskap och identifierar extra svåra ord. Ibland arbetar eleverna enskilt men ofta med en kompis. Genom samtal sker lärande.

När det kommer till grammatik försöker de båda lärarna att integrera den i undervisningen när det känns naturligt. I årskurs sex arbetar de mer intensivt med det i perioder. Ändå har de ingen övningsbok för årskursen.

— Eftersom engelskan är ett ämne där man kan göra så otroligt mycket gör vi ofta det, och då har vi inte känt ett behov av att lägga pengar på en övningsbok för årskurs sex. Vi sparar helt enkelt lite grammatik från årskurserna under och jobbar med det när eleverna går i sexan istället. Det finns inga krav på att vi måste arbeta med ett visst grammatiskt moment i en viss årskurs. Vi är fria att integrera den där det passar och ofta återkommer grammatiska moment årskurs efter årskurs som en slags repetition. Något som är bra när det handlar om grammatik är att ha en text där det gömmer sig grammatiska misstag och låta eleverna rätta den. Där kan man också ta till kamratbedömning. Det brukar fungera bra och genom samtal lär man sig mycket, förklarar Sara.

Den största utmaningen inom engelskämnet är de stora nivåskillnaderna i kunskap och förkunskap hos eleverna, hävdar Elin och Sara. Det finns de elever på mellanstadiet som klarar de nationella proven för årskurs nio och det finns de elever som knappt kan presentera sig själva på engelska när de går i årskurs sex. Det, och att fånga upp och se alla samt att hitta tid och material till alla är det som är svårast och mest utmanande.

— Jag skulle säga att det tuffaste är att motivera de duktiga eleverna, men då brukar jag ibland tänka “Hur hade jag undervisat här om det var svenska på schemat just nu? Eller hur hade uppgiften sett ut om det varit SO eller NO istället för engelska?” Givetvis hade den varit mer komplex då eftersom den varit utformad på målspråket och då försöker jag applicera det tänket och de kraven på engelskuppgiften. På så sätt kan jag förhoppningsvis utmana de elever som behöver det.

Att få eleverna att känna trygghet och tillit till sig själva är viktiga grundstenar för Elin och Sara i deras undervisning. Ändå är det ett faktum att elever känner talängslan i olika situationer, till exempel inför och under muntliga framställningar. Att jämföra sig med den eller de som är bättre är nästan ofrånkomligt och för att inte hamna där för ofta måste man ibland gå en annan väg än den man kanske först tänkt sig som lärare.

— Muntliga framställningar måste inte ske i helklass framför alla, säger Sara Abrahamsson. Det finns andra sätt för dem att visa sina färdigheter på när det gäller att tala. De kan spela in sina redovisningar eller presentationer till exempel. Jag har en drive som mina femmor och jag delar. På den kan de dela sina muntliga inspelningar med mig. Då vet de att det bara är jag som lyssnar och ser. Det blir en trygghet för dem. Jag låter dem alltid träna mycket innan de spelar in också.

Elin har ett likande synsätt när hon arbetar med One minute speech, som är precis vad det heter. Ett litet tal eller en muntlig framställning på en minut.

— För en del elever blir utmaningen att kunna hålla igång en monolog eller presentation i en minut. För andra blir utmaningen att inte överskrida den där minuten. Alla kan dock genomföra uppgiften utifrån sin nivå och det är jättehärligt.

Inslaget, eller uppgiften, brukar vara mycket uppskattad. För att hjälpa eleverna på traven brukar Elin begränsa urvalet av ämnen.

— Nu har vi i årskurs sex arbetat med historiska personer och då hade jag plockat fram några förslag på sådana, bland andra Winston Churchill och Nelson Mandela. Eleverna får välja utifrån intresse och ibland brukar jag låta dem börja två och två. Vad vill vi egentligen veta om den här personen? Varför är personen historisk? Vi försöker att undvika att förutsägbar fakta tar över, den som handlar om var personen föddes, hur familjen såg ut och så vidare. Det behöver vara lite mer intressant än så. Ibland vill eleverna visa en bild till sin presentation. Någon har velat spela upp en liten del av en låt. De hittar vägar under arbetets gång som till största delen sker i skolan. Sedan låter jag dem öva hemma med hjälp av talkort eller vad de nu vill ha. Själva presentationen försöker jag trappa upp. Första gången kan de få redovisa för en kompis, nästa gång för ytterligare några. Det står ingenstans i några betygskriterier att man måste redovisa muntligt för en hel klass men det får elever att växa som individer om de känner att de klarar av det. De tycker att det är jätteroligt och jag som lärare ser också att det är en mycket bra övning inför de muntliga nationella proven, konstaterar Elin Vall.

— Vi har samma upplägg i årkurs fem, berättar Sara. Då har de fått arbeta med en stat i USA och det tycker de är roligt, eller med en känd person. Ett annat uppslag som vi har är A perfect day eller A bad day. Någon gång har det handlat om ett djur. Man kan ju välja vilket ämne som helst.

Sara arbetar en del med teater i sin undervisning. Eleverna har bland annat fått dramatisera ett restaurangbesök. Ett år lät hon eleverna få spela in Rödluvan och vargen. Engagemanget var stort.

— Genom att göra sådant som eleverna tycker är roligt får man dem med sig. Det är en också en tacksam ålder. Det har inte börjat bli pinsamt än som det kanske blir i tonåren, säger Sara.

Allt handlar om att få eleverna att våga och känna tilltro till sig själva. Många känner att det är jobbigt att tala inför hela klassen. Det måste man respektera men man måste också träna dem i att våga tala. Jag kan inte bli bra på något om jag inte tränar. Det vill Sara och Elin förmedla till sina elever.

— Vi som lärare måste våga vara lite banbrytande också, menar Sara. Fastna inte i textbook och workbook för mycket. Det finns så mycket annat vi kan använda som fungerar lika bra. Idag är det tuffare att motivera elever. De behöver stimuli. Vi måste delvis anpassa vår undervisning efter det.

Sara och Elin funderar på framtiden och vad den kommer att föra med sig när det gäller ämnet engelska i svensk skola.

— Nivåspridningen är stor. Den borde föra med sig ett tvålärarskap i engelska på sikt. Då kan vi ge eleverna det de behöver på ett annat sätt. Sedan önskar vi mer plats för engelska i skolan, säger Elin Vall.

— Det är ett kärnämne och den extrema spridningen kräver att vi verkligen tänker till, avslutar Sara Abrahamsson.

Text och foto: Karin Råhlin

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida