Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Läsa och skriva fokus för Katedral

DELA

Läsa och skriva fokus för Katedral

Lärarna på Katedralskolans naturvetenskapliga program har under två läsår arbetat extra mycket med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. Färdigjobbade?

— Nej, men jag tror vi sått frön i varandras huvuden under den här tiden, säger rektor Fredrik Abrahamsson.

Fredrik Abrahamsson, Elisabet Karlsson och Simon Holmström, lärare i matematik och fysik.

Fredrik Abrahamsson, rektor på Katedralskolan, och förstelärarna Elisabet Karlsson och Simon Holmström ser positivt på utvecklingsarbetet kring elevernas kommunikationsförmåga.

Cirka 370 elever går på naturvetenskapliga programmet som utgör Katedral 1. Simon Holmström (matematik, fysik) och Elisabet Karlsson (engelska) är två av 25 lärare på naturvetenskapliga programmet som varit djupt involverade i arbetet med att utveckla läsa och skriva inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande. Det var många parametrar som spelade in när utvecklingsområdet definierades.

— Det handlade delvis om hur eleverna skrev olika inlämningar och när vi handledde dem i gymnasiearbeten märkte vi att skrivprocessen hade blivit svårare för dem, säger Simon Holmström.

Att handleda eleverna gör alla lärare på programmet och de informella möten där detta diskuterats har varit många.

— Vi har pratat mellan ämnen och vilka upplevelser och erfarenheter vi haft och vilken frustration vi känt. Vi såg att det inte var ämnesspecifikt utan en generell färdighet som släpar efter, säger Elisabet Karlsson.

Elevenkäter, diskussioner kollegor emellan och nyheter om att juridikstudenter får allt sämre skrivförmåga ledde framåt mot fokus kring kommunikation: skriva och läsa. Utvecklingsområdet identifierades under hösten 2020.

— Pandemin spädde på det hela, säger Fredrik Abrahamsson. På två dagar ställde vi om till distansundervisning och kommunikationsförmågan blev så tydlig och viktig.

Elisabet Karlsson, språklärare, lägger till:

— Många elever tappade vi ju helt och hållet: de försvann bakom skärmen. Det var inte lätt att veta alla gånger vem som skrivit. Även att tala med eleverna blev svårare under distansundervisningen. Det är helt klart svårare att jobba med skrivande och kommunikation när man inte har eleverna på plats.

Någon månad efter pandemins utbrott gjorde lärarna en utvärdering av distansundervisningen som visade hur lärarna ställdes inför nya utmaningar kopplade till undervisningen, men också hur den digitala kommunikationen utvecklades, till exempel genom delade dokument, berättar Simon Holmström.

— Men vi insåg att de kommunikativa förmågorna måste vi fortsätta jobba med, säger han.

Fredrik Abrahamsson betonar att generellt sett går de starkaste eleverna på naturvetenskapliga programmet, men det hindrar inte att många lärare som jobbat länge (20–25 år) på skolan ser hur läsförmågan har förändrats.

Elisabet Karlsson håller med om den beskrivningen. Särskilt tydligt blev det möjligen just i gymnasiearbetet.

— I det akademiska skrivandet behöver ordförrådet utökas, både för att kunna uttrycka det du vill och också för att kunna ta till dig mer avancerade texter, säger hon. Du behöver ha ett större ordförråd dels av vardagligt språk, dels av facktermer. Du måste kunna använda diskursen inom de olika ämnena. Du behöver också kunna läsa och tolka i texter och uppgifter och gallra ut information som är nödvändig och vilken som är irrelevant för att därefter omsätta det i ämneskunskaperna.

Lärarna som undervisar på naturvetenskapliga programmet har arbetat tillsammans i sex olika grupper med fem—sex personer i varje, en gång i månaden på programtid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. Lärarna har fått testa sina metoder i undervisningen och rektor Fredrik Abrahamsson har inte styrt hur lärarna skulle utveckla denna förmåga utan bara gett dem tid och förutsättningar för utvecklingsarbetet.

— Det är sällan en bra början att någon uppifrån säger ”du ska börja utveckla det här”. Då blir det uppförsbacke, säger Fredrik.

Han konstaterar att förutsättningarna har varit lite annorlunda i detta utvecklingsarbete. Lärare i ämnen som bara finns på naturvetenskapliga programmet till exempel biologi, fysik och kemi har haft en extra fördel då de har kunnat jobba med utvecklingsarbetet också på ämnestid. Det skiljer sig från andra ämneslag, exempelvis språk, som involverar alla program på skolan. Inte desto mindre är språklärarna på naturvetenskapliga programmet positiva efter den redovisning de hade i slutet av vårterminen 2022 där alla lärare berättade om metoder och erfarenheter.

— Ett sätt som många kollegorna jobbat med och som blev tydligt på redovisningen var begreppslistor, säger Simon Holmström. Varför har vi jobbat med det? Jo, lärarna i biologi, fysik och kemi säger till exempel att det är begreppstäta områden och eftersom det står i styrdokumenten att eleverna ska ha ett naturvetenskapligt språk, gäller det att kunna sätta in rätt begrepp på rätt plats i en text. Vi ser också att vardagsspråket behöver också utvecklas.

De gruppvisa presentationerna av använda metoder och utvärderingar, resulterade i väldigt givande diskussioner det är de tre ense om.

— Det var mycket bra frågor och samtal kring både didaktik och pedagogik, säger Simon. Den gången dog inte diskussionen ut när någon sa: ”Jag har gjort så här i stället”.

Både Simon och Elisabet har gått handledarutbildning som kom till god användning under utvecklingsarbetet. Men hur långt tycker Katedrallärarna att de har kommit?

— Det har vi diskuterat länge: om man då gör en insats hur vet man då att man får önskat resultat? Hur mäter vi? Det är jättesvårt. Vi har gjort försök att mäta efter dessa två års arbete och det är fortfarande inte så lätt. I elevenkäterna tycker eleverna att de fått hjälp med att skriva skriftliga svar, alltså i sin skriftliga kommunikation, det kan vi nog säga efter den gemensamma redovisningen.

Simon Holmström märker en positiv känsla hos kollegorna. Många säger: ”Det här har varit bra för mig.” Elisabet Karlsson tycker att det gett henne enormt mycket att jobba i grupp och ta del av andra ämnens arbeten som är fjärran från hennes egen vardag.

— Vilken problematik stöter man på, vilka utmaningar har man? Det är enormt givande att få en större insikt i helheten av elevernas utbildning. Jag som arbetar med läsande och skrivande förstår ännu mer vad som gagnar eleverna, säger Elisabet, som betonar att lärandet är ju svårt att mäta, framför allt på så här kort tid.

— Språkutveckling tar ju tid, det är ju inte så att du sitter och kliar dig i huvudet och sedan sitter det där, säger Elisabet. Just vad det gäller akademiskt skrivande får man ge det lite längre tid. Börjar man jobba fokuserat med det i åk 1 på gymnasiet kan man se frukten av det i åk 3. De är ju då de ska vara högskoleförberedda.

Erfarenheter gjorda läsåret 2021/22 tas med till 2022/23 och arbetet fortsätter. Nästa steg behöver kroka i det som varit, alla behöver vara med på tåget och Fredrik Abrahamsson och Simon Holmström gör analysarbetet. Basen på det kommande utvecklingsarbetet kommer nog att vara densamma även om vägarna kan se annorlunda ut.

Katedral deltar nu även i ett praktiknära forskningsprojekt där forskare tillsammans med lärare och rektor studerar elevers skrivande och kommunikationsförmåga. Forskarna från Linnéuniversitetet är Katarina Ståhlkrantz och Camilla Forsberg.

Text och foto: Agneta Myrestam

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida