Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Effektkedja gav SYV-arbetet struktur

DELA

Effektkedja gav SYV-arbetet struktur

Studie- och yrkesvägledning är allas ansvar, men allt som är allas ansvar blir lätt ingens. Med hjälp av systematiskt kvalitetsarbetes verktyg effektkedjan skapade skolor i Östra området en gemensam plan som de sedan kunde anpassa på sin egen skola.

Lina Greek och Kristina Hörlin står bredvid varandra framför en vägg av trä.

- Det blev väldigt mycket tydligare vad det är vi ser för lärande hos eleven när vi jobbar med effektkedjan, säger Lina Greek. Kristina Hörlin håller med om det.

Arbetet började i januari 2020, då alla skolledare i hela Växjö var kallade till en SYV-dag, som en del av kompetensutveckling inom SYV. Även studie- och yrkesvägledare liksom prao-samordnare och lärarrepresentanter var med på den dagen.

Efter studiebesök på prao-platser och föreläsning av Charlotta Granath som har skrivit boken Studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar, delades deltagarna in i de på den tiden gällande geografiska områdena för att börja arbeta. Där jobbade man fram en grund för planen under eftermiddagen. Östra området bildade en grupp av lärare och annan skolpersonal. Rektor Bengt Bornliden–Hedenbergh, rektor Viktoria Emvall, studie- och yrkesvägledare Lina Greek och även områdeschef Gunilla Gustafson var del i den. Gruppen utgick ifrån utbildningsförvaltningens framtagna gemensamma riktlinjer och bröt ner de sex olika målen, kopplade dem till aktiviteter och hur man i Östra området så småningom kan följa upp arbetet.

— Syftet med den här dagen var hur man kan komma vidare med SYV-plansarbetet och där var förvaltningskontorets Per-Johan Trulsson med och hjälpte oss att komma på att vi skulle gå via effektkedjan, berättar Lina Greek som jobbar med SYV på NOT-inriktningen.

Alla fick en teorigenomgång av vad det systematiska kvalitetsarbetets verktyg effektkedja är av Per-Johan ”Peje” Trulsson. Vissa skolor gjorde ett riktigt seriöst arbete, andra gjorde mindre och de har nog i i större utsträckning stannat där de befinner sig. Valde man att förvalta det så väl som Östra området gjorde så har det också blivit ett bra resultat av det, menar Kristina Hörlin som är verksamhetsutvecklare för SYV i grundskola och gymnasium.

Alla skolor i Östra området var på någon nivå engagerade i arbetet.

— Vi samlade in exempel på aktiviteter som skolorna genomfört och som de tänkte genomföra. Alla skolor blev tillfrågade hur de jobbat och vad de har för goda exempel i sin verksamhet. Sedan har vi kopplat ihop det med de olika aktiviteterna. Väldigt många har varit delaktiga. Jag bidrog med länkar, tips och förslag. Sedan satte vi ihop dem så att de passade in under rätt kategori. Vi omformulerade målen: vad är det här för eleverna, vad är det vi vill att de ska uppnå, vad ska de veta något om, säger Lina.

— Det är viktigt att skolorna själva äger det, att det kommer från dem själva. Det är lättare att använda när man haft möjlighet att bidra, säger Kristina.

— Effektkedjan är bra för att den får oss att tänka i elevens perspektiv. Vad är det eleven ska uppnå? Det handlar ju inte om att jag ska kunna sätta ”check” på det här utan att ens tala om att det är studie- och yrkesvägledning, säger Lina.

Stort fokus har lagts på f-6-elever. Här har man exempelvis diskuterat vad kön har för betydelse och vad elevernas val får för konsekvenser. Utifrån det bryter man ner vilka aktiviteter som bör ske i varje årskurs.

I juni 2020 presenterades planen för all personal på Fagrabäckskolan och NOT-inriktningen. Alla skolledare i östra området fick också en presentation.

— Vi vet att det sker jättemycket aktiviteter kopplat till SYV, men det är inte alltid man tänker på att det är studie- och yrkesvägledning. Kartläggningen var också viktig för att man fick syn på att det görs väldigt mycket redan: det är inte så mycket merarbete. Vi ska bara strukturera det och sätta tydlig stämpel på det att det är studie- och yrkesvägledningsuppdraget. Metoden är att påbörja att använda effektkedjan som verktyg för att fånga målen för SYV-uppdraget och effekterna för elevernas lärande, säger Kristina.

Hon fortsätter:

— Vad betyder de för oss eller för vår enhet? Man kan sätta upp mål, men sedan ser det olika ut beroende på vilken skola eller vilket stadie man jobbar på. Att lärare också kan få känna att de är delägare är positivt. Man behöver inte bara sätta det i en lärares perspektiv utan också sätta det i elevens perspektiv: hur ser vi att eleverna har fått det här med sig? Hur märker vi det på eleverna? Det är dit vi vill komma. Vi måste också titta på vilken tilltänkt effekt det har på eleverna.

Lina har varit föräldraledig ett drygt år men är tillbaka på Fagrabäckskolan, nu som studie- och yrkesvägledare på NOT. I sitt uppdrag har hon också nu att följa upp i vilken grad lärare har jobbat med materialet som Östra området tagit fram.

— Nu ska jag ut på skolorna och fråga: Har ni använt den här? Vad ska vi revidera?

Både Lina och Kristina ser stora fördelar med att ett större område utgår från samma plan.

— Vi kan få möjlighet att dela med oss till varandra av goda exempel. Något man gjort i Sandsbro kan Högstorp lära sig av. Jag som är på högstadiet kan gå tillbaka och se att det här har elever som kommer från någon av de här skolorna med sig. Då vet man om man bör bygga på med att prata mer om exempelvis könsroller, yrken eller hur man gör ett val, avslutar Lina Greek.

Text: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida