Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Försteläraren rustar demokratiska elever

DELA

Försteläraren rustar demokratiska elever

Kunskap och bildning är ord som Denny Dang Trulsson håller högt. Han är förstelärare på Kungsmadskolan i demokrati och demokratiska arbetssätt.

— Vi behöver rusta eleverna så att de har förutsättningarna att blir demokratiska medborgare, säger han.

Denny Dang Trulsson

Denny Dang Trulsson, förstelärare i demokrati och demokratiska arbetssätt, tycker det ska vara högt i tak i skolan. Foto: Joel Gustafsson

Denny Dang Trulssons uppdrag är kopplat till ämneslaget i SO på Kungsmad och han är den ende försteläraren i kommunens gymnasieskolor som har ett så tydligt fokus på demokrati och demokratiska arbetssätt. Han är själv lärare i historia, psykologi och kommunikation.

— Historia är ju samhällskunskap med fokus på det förflutna och vi gör ju hela tiden kopplingar mellan ämnena. Jag är allmänt intresserad av samhällsfrågor och skolan har en väldigt viktig roll i demokratiarbetet, säger han.

Denny Dang Trulsson ska tillsammans med kollegorna förändra undervisningen, sätta igång projekt, bjuda in föreläsare, kort sagt främja ett samhällsintresse hos alla elever oavsett vilket program man går på.

— Bra undervisning, som innebär att eleverna får med sig goda kunskaper och förmågor, är i längden ett av de bästa sätten att rusta ungdomarna inför vuxenlivet i ett demokratiskt samhälle, säger han.

Om eleverna på olika sätt vill bidra till samhället, hänger med i nyhetsrapportering eller samhällsutvecklingen, eller går och röstar, kan det räcka, tycker Denny. Däremot går det inte att bara stämpla demokrati i ansiktet på eleverna utan det handlar om att bygga upp ett förhållningssätt, ett sätt att navigera.

— Skolan kan inte göra allt, men här möts många med olika bakgrunder, man lär sig respektera varandra, samarbeta och utvecklar många förmågor som man förväntas ha som medborgare. Hur rustar vi dem och lär dem att lita på andras expertis?

Han menar att det inte räcker med att vara källkritisk även om det begreppet ofta diskuteras i skolan. Begreppet källtillit måste också finnas med. Ibland behöver vi lita på något, inte minst av praktiska skäl.

— Vi har ju inte tid att vara källkritiska hela tiden, då får man uppfinna hjulet på nytt varje gång och det funkar inte. I diskussionerna i skolan handlar det mer om hur de kan försöka börja avgöra vad som är pålitligt eller inte.

Denny Dang Trulsson gör inte anspråk på att beskriva hela samhället av i dag, men han ser en ökad polarisering i västvärlden och beskriver att dagens offentlighet är präglad av desinformation, propaganda och misstroende mot vetenskap. Stora utmaningar finns.

— Vad händer om förtroendet för media urholkas? Vad händer om myndigheter inte lyckas med sitt kärnuppdrag? Hur hittar vi vägar framåt? Ibland är vi ju inte överens. Och vad händer om medborgarna faktiskt inte kan avgöra vad som är sant eller falskt?

Demokratin tas ibland för given, även i skolan, samtidigt som den ifrågasätts.

— Demokratin har sina praktiska nackdelar, men det är ett lågt pris vi betalar för de principer som kommer på köpet: respekt för mänskliga rättigheter, friheter, tolerans, tillit i ett samhälle, säger han.

I lärarnas gemensamma arbetssätt på Kungsmadskolan prioriteras bildning och kunskap i första hand.

— Demokratiskt arbetssätt innebär att vi på något sätt uppmuntrar eleverna att ta ansvar för både sig själv och andra, till exempel engagerar sig i elevkåren, klassråd, skolråd, programråd som vi har här på skolan för att göra det bättre för alla elever.

Det här kallar Denny att samhällsengagemanget ges uttryck i praktiken.

— Men det kan också vara något grundläggande som att respektera regler om att inte störa andra, respektera andras åsikter, bidra till positiv studiemiljö i klassrummet. Vi har diskuterat hur vi skapar ro i klassrummet utan att nödvändigtvis köra auktoritära metoder. Ibland behöver man sätta gränser, men i längden kan det vara bättre att få eleverna att respektera de normer som finns, att man tillsammans skapar en gemensam kultur som gynnar dem i deras tankesätt.

Uttrycket elevinflytande tänker Denny Dang Trulsson rätt mycket på.

— Vi ska vara noga med vad vi menar med det. Eleverna har inflytande vad gäller skolans lokaler men det är en helt annan sak att eleverna skulle bestämma innehållet i de kurser de läser. Där är det vi som är ämnesexperter. De får tycka till kring examinationsformer och om de gillar att arbeta i grupp, men vi är ämnesexperter och vet vad vi håller på. Det kan vara ganska stressande för unga att vara med och välja.

Denny har snart haft försteläraruppdraget i demokrati i två läsår och kommer att ha det i ett läsår till. Tanken är att återkommande bjuda in föreläsare och ha temadagar eller temaveckor. Tyvärr gjorde pandemin att mycket har fått skjutas på framtiden.

— En föreläsare fick vi hit på distans, Myra Åhbeck Öhrman, som är debattör och skribent och en av medgrundarna till ”Inte rasist men”. Hon är en ganska känd vänsterprofil – vi var öppna med det – och hon föreläste om ”Memes som språk och propaganda” med fokus på högerextremism, för det är det hon kan. Hon gav superspännande exempel på modern propaganda.

Det stora som närmast händer under valåret 2022 är valdebatten på Kungsmad den 5 april. Förra gången, 2018, gick debatten mycket bra. Nu har lärarna hört av sig till de lokala partiorganisationerna - till de partier som sitter i riksdagen - och på valdebatten kommer man att fokusera på rikspolitik. Fyra områden ska diskuteras och formatet liknar ganska mycket det som finns på tv. Några elever är knutna till valdebatten och två lärare är moderatorer.

— Skolorna behöver inför valåret stärka sin roll som en samhällsinstitution för bildning och en plats där idéer kan mötas och öppet kritiseras, säger Denny Dang Trulsson. Skolan ska givetvis vara en fysiskt och socialt trygg plats för elever och gäster, men intellektuellt måste vi kunna utmanas. Jag tycker det ska vara väldigt högt i tak i skolan.

Text: Agneta Myrestam

Om mem med mera

De internetfenomen av bilder och kortfilmer av olika slag som fått stor spridning på nätet kallas meme. Ett exempel på en förändrad symbol är Grodan Pepe Länk till annan webbplats. som gick från groda till att bli rasistsymbol.

Svenska språkrådet Länk till annan webbplats. rekommenderar den försvenskade formen mem.

Läs också Ungdomsbarometern Länk till annan webbplats. om ungas syn på samhället 2022.

Internetstiftelsen har släppt en rapport: Svenskarna och internet - Valspecial 2022. Länk till annan webbplats.

Mer om demokrati:
I slutet av hösten 2021 gavs en föresläsning om demokrati av Rosaline Marbinah, för gymnasieelever. Den inspelade föreläsningen kan ses till och med den 15 december 2022

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida