Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Pedagogen som frågade sig in i slottsleken

DELA

Pedagogen som frågade sig in i slottsleken

Det är dags för Nina Pong-Petersson att beskriva och reflektera kring hur det gick till när hon, med hjälp av den klassiska frågan: Får jag vara med? tog sig in i barnens lek.

Barnfötter torkar golvet.

Barnen torkar golvet från skuggslem som pedagogen hittade på.

Förskolan Kometen är en av de förskolor som sedan en tid tillbaka arbetar med lekresponsiv undervisning. I serien om lek och undervisning berättar pedagoger hur de genomförde en hemuppgift som handlade om att ta sig in i barnens lek. Leksituationen kunde vara spontan eller planerad. Leken dokumenterades så att pedagogen kunde utveckla leken vidare med hjälp av till exempel lärmaterial vid andra och tredje tillfället.

Nina Pong-Petersson skriver här med egna ord hur hon utförde uppgiften utifrån de frågor som ställdes:

Syfte och mål:

  • Att genomföra uppgift om lekresponsiv undervisning.
  • Att få ta del av barnens tankar och idéer i leken.
  • Att låta barnen skapa roller och styra leken.
  • Att utmana dem i att låta fantasin berika leken och ta hjälp av stöttande frågor för att de ska pendla mellan "som om" och "som är".

Vi utgår från följande mål i Lpfö-18:

2.6 - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga (som om)

2.8 - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (som är)

Hur tog du dig in i leken?

Jag frågade om jag fick vara med och leka.

Vad hände?

De tre barn som startat leken sa ja och tilldelade mig en roll som riddare. De gav mig i uppgift att vakta slottet. Slottet skulle vaktas så Sommarskuggan inte kom in. Jag fick kläder och utrustning som de tyckte att jag behövde. Barnen lekte att Sommarskuggan var i slottet (ett svart tyg). Jag hamnade lite utanför och de kommunicerade med mig genom att berätta vad som hände. Jag blev mer som en publik än att jag var en del av leken. För att bidra till leken och att de skulle känna att jag ville vara med, uppmärksammade jag dem på att det låg skuggslem på marken (tygbitar som låg på mattan). Jag sa att jag hade fått under foten. De hängde på idén och började sanera slottet och under mina fötter med vattensprutor (magneter som de byggde ihop). Några yngre barn uppmärksammade vad som hände och började också låtsas att de trampat i skuggslem och hade vattensprutor att ta bort det med.

Barnen fångade Sommarskuggan och satte hen i fängelse (under ett bord). Sedan sa de att även Vinterskuggan kommit in. Jag ställde frågan: "Hur ska vi göra nu, kan Sommarskuggan och Vinterskuggan få plats i samma fängelsehåla?" Det tyckte inte barnen så de bestämde sig för att bygga ut fängelset. Jag ställde fler frågor kring hur stort det behövde vara och frågade vad de behövde för att bygga ut. Barnen behövde ett liknande bord och mer tyg.

Tillsammans så fixade vi fram det som behövdes och hjälptes åt att bygga ut fängelset.

Leken fortsatte och jag fick som uppdrag att vakta skuggorna. Jag blev även tilldelad mat som de lagade.

Varför blev det som det blev?

Jag tror att särskilt ett barn tyckte om att ha med mig i leken för att kommunicera med mig. De andra två barnen hade nog helst lekt utan min närvaro och brydde sig heller inte så mycket om att jag var där till en början. De tilldelade mig en roll som innebar att jag kunde vara med men lite vid sidan. När jag sedan visade intresse genom att bidra med min fantasi och lägga till något till leken blev barnen mer nyfikna och inkluderade mig mer i leken.

Genom att jag klev in i leken blev flera av de yngre barnen nyfikna och ville vara med. Jag upplevde att de kände en större trygghet och nyfikenhet när jag var med och lekte.

Nina Pong-Petersson

Nina Pong-Petersson, förskollärare.

Det gick att pendla mellan ”som om” och ”som är”. Leken innehöll filmkaraktärer och material som genom fantasin kunde bli något annat samtidigt som att det gick att problematisera utifrån ”som är” när det handlade om att bygga och konstruera (hur stort behöver det vara, varför behöver det vara större osv). Jag upplevde att flera barn i leken hade agency och styrde vilken riktning leken skulle ta. De lät inte mig påverka förrän det gynnade deras lek i en riktning som de var intresserade av.

Vad bidrog du med?

Genom att jag med fantasin förvandlade materialet i rummet utvecklades leken med fler inslag vilket lockade in fler barn i leken. Jag bidrog med frågor som utmanade dem i att tänka matematiskt kring yta och storlek när de skulle bygga ut, detta gav ett fokus på ”som är” en stund i leken. Genom metakommunikation så stärkte jag barnens språkutveckling, jag bekräftade det de sa, upprepade och ställde frågor om hur de menade och tänkte. Genom att göra detta så fick jag även fram om vi pratade om samma sak så vi hade fokus och riktade leken mot samma innehåll (intersubjektivitet). Jag utmanade dem i att tänka vidare.

Vad i ditt lektagande gynnade eller hindrade den lekresponsiva undervisningen?

Att vara med och fantisera genom att "förvandla saker" tror jag berikade mest. Jag tror också fler barn kom med i leken för att jag var närvarande. De kunde vara med på sina villkor. Eventuellt hindrades barnens kommunikation med varandra då ett barn vände sig till mig i samtalet hela tiden istället för till sina kompisar, vilket jag tror att han gjort annars. Jag tror också de hade löst problemen tillsammans bättre om jag inte varit där.

Reflektera kort kring vad lekresponsiv undervisning betyder för barns lärande och din egen utveckling som pedagog?

Jag tror att lekresponsiv undervisning ger barnen större möjligheter att utforska omvärlden på sina villkor. Jag tror det stärker deras självkänsla och deras inflytande. Jag tror också att vi lär känna barnen bättre och att barnen får större möjlighet att utmanas utifrån sina förutsättningar.

Jag tänker att det stärker barnens sociala samspel och att de lär känna varandra och oss pedagoger bättre i leken än i undervisning som enbart styrs från pedagoger. Barnen får en möjlighet att lära utifrån sina intressen.

För mig som pedagog så handlar det om att hitta ingångar där jag kan få med mig uppdraget in i leken. Det handlar om att ta tillvara på det som händer i leken och delge det till mina kollegor under reflektion så att vi kan gå vidare i arbetet utifrån barnens intressen. Det handlar också om att vara flexibel och att snabbt kunna hitta möjligheter att låta barnen utveckla det som vi valt som utvecklingsområden utifrån läroplanen (att kunna göra kopplingar till detta i leken). Att arbeta med en lekresponsiv undervisning ger mig en utmaning i att lära mig och förstå olika begrepp som ger oss ett gemensamt språk som vi kan använda när vi analyserar vår roll och det som sker i den lekresponsiva undervisningen.

Vad ser du för fördelar och utmaningar?

De största fördelarna med lekresponsiv undervisning är att det är på barnens villkor och att undervisningen i förskolan utgår ifrån leken.

Utmaningarna är hitta ett arbetssätt där det finns den reflektionstid som behövs för att arbetslaget ska kunna planera, följa upp och analysera det som sker i leken.

Nina Pong-Petersson
förskollärare på Förskolan Kometen

Lekreponsiv undervisning (LRU)

Nätverket Utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling Länk till annan webbplats. skriver att utvecklingspedagogik handlar om ”hur förskolan skapar förutsättningar för barns lärande genom att både ta barns perspektiv och utmana detta. Lekresponsiv undervisning är en metod att engagera barn i undervisning där man svarar an på lek närhelst det kommer i spel i gemensamma aktiviteter. Detta innebär att leken inte alltid måste vara utgångspunkten men att läraren intar ett responsivt sätt att förhålla sig till lek oavsett om det handlar om att lärare är med i barns lek, introducerar lek, äter lunch med barn, går på promenad eller något annat. Det innebär att integrationen mellan lek och undervisning utgör ett nav i förskolans verksamhet, som det förstås från detta perspektiv.”

Lekresponsiv undervisning
Artikelserie:
Del 1: Pedagoger tar sig in i leken på allvar. Rektorer beskriver.
Del 2: Bilmärken och symboler banade väg: Lena Sundvisson, Villekulla förskola.
Del 3: Pedagogen som frågade sig in i slottsleken, Nina Pong-Petersson, Förskolan Kometen.
Del 4: Rolig vattenlek tränar begrepp kring hållbarhet, Amanda Sayah Söderlund, Hovs förskola

Förskolor erövrar lek och forskning (juni 2021)

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida