Pedagoger tar sig in i leken på allvar
Hur kan man göra som vuxen för att ta sig in i barns lek? Rektorerna Carina Stål, Therese Gylling, Helena Hermansson och Charlotte Rydberg inleder en ny artikelserie där de berättar hur förskolorna tagit sig an lekresponsiv undervisning.

Rektorerna Carina Stål (Hov, Gustavslund och Slottet), Therese Gylling (Kometen), Helena Hermansson (Villekulla) och Charlotte Rydberg (Gullvivan) arbetar tillsammans med konkreta uppgifter i förskolorna när det gäller lekresponsiv undervisning.
I den här artikelserien kommer du få en djupare inblick i hur pedagogerna undervisar med hjälp av metoden lekresponsiv undervisning, LRU.
Nätverket Utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling Länk till annan webbplats. skriver att utvecklingspedagogik handlar om ”hur förskolan skapar förutsättningar för barns lärande genom att både ta barns perspektiv och utmana detta. Lekresponsiv undervisning är en metod att engagera barn i undervisning där man svarar an på lek närhelst det kommer i spel i gemensamma aktiviteter. Detta innebär att leken inte alltid måste vara utgångspunkten men att läraren intar ett responsivt sätt att förhålla sig till lek oavsett om det handlar om att lärare är med i barns lek, introducerar lek, äter lunch med barn, går på promenad eller något annat. Det innebär att integrationen mellan lek och undervisning utgör ett nav i förskolans verksamhet, som det förstås från detta perspektiv.”
Niklas Pramling Länk till annan webbplats., professor i pedagogik och forskare i nätverket, menar att det innebär att ”pedagogerna utformar en utbildning som bidrar till att barn utvecklar nya lekar och nya lekroller och samtidigt lär sig om någonting som ligger utanför leken. Centralt i den här typen av undervisning är att både förskollärare och barn skiftar mellan det som vi kallar för 'som om' – det fantasifulla och det som är på riktigt, 'som är'."
En film beskriver begreppen: ”Som om som är" Länk till annan webbplats.
Fri lek är inte lika med fri från vuxna, enligt Maria Magnusson, universitetslektor på Linnéuniversitetet och även forskare i nätverket. Niklas Pramling menar att vuxna gärna kan störa mitt i leken och följande blir därför viktigt för pedagogen i sin lekresponsiva undervisning:
- Att regissera. Att personalen planerar och ställer i ordning för lek.
- Att delta. Personalen ska guida, utveckla och medla i leken.
- Observera och reflektera. Därigenom kan personalen utveckla sin kunskap om barnen och om leken.
Förskolorna Hov, Gullvivan, Villekulla, Kometen, Gustavslund och Slottet deltar numera i nätverket Utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling. Ett första steg att anta den lekresponsiva undervisningen var att varje pedagog fick genomföra en hemuppgift som handlade om att ta sig in i barnens lek och utveckla leken vidare vid flera tillfällen.
För att bli delaktig i barnens lek kunde pedagogen välja antingen en spontan eller en planerad leksituation. Oavsett vilken situation som pedagogen tog sig in i leken dokumenterades den med hjälp av skriftlig dokumentation, ljudinspelning eller filmning via ipad. Dokumentationen låg till grund för hur pedagogen kunde utveckla leken vidare med hjälp av till exempel lärmaterial vid andra och tredje tillfället.
Först ut i stafetten är Lena Sundvisson, förskollärare på Villekulla förskola, som beskriver hur just hon tog sig in i leken.
Helena Hermansson, rektor för Villekulla förskola
Therese Gylling, rektor för förskolan Kometen
Charlotte Rydberg, rektor för förskolan Gullvivan
Carina Stål, rektor för förskolorna Hov, Gustavslund och Slottet