Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem "Jag kallar det skolutveckling på redigt"

DELA

"Jag kallar det skolutveckling på redigt"

Magdalena Jaksic på Högstorpskolan är något så ovanligt som förstelärare i systematiskt kvalitetsarbete. Det har hon varit de senaste två och ett halvt åren. Det gör att hela skolan är med på banan när det gäller SKA.

Rektor Ann-Sofie Sandin-Falk, Magdalena Jaksic biträdande rektor Anna Ek på Högstorpskolan

Rektor Ann-Sofie Sandin-Falk, förstelärare för SKA Magdalena Jaksic och biträdande rektor Anna Ek har skapat förutsättningar för att systematiskt kvalitetsarbete integreras i det dagliga arbetet på Högstorpskolan.

— Det som är så roligt med det här försteläraruppdraget är att det är … jag kallar det för skolutveckling på redigt, på ren småländska. Vi är många kollegor som har varit med länge och vi har sett många förändringsteorier som ska omsättas i praktiken. Det blir fina pärmar i hyllorna och så har man dem ett år och sen har man tappat bort sig. I SKA känner jag att jag har många i personalen som har börjat förstå och tänka och känna att det är skönt att veta hur det ska gå till och att det följer en viss struktur. Den här skolutvecklingssatsningen är något som kan hålla över tid, säger Magdalena Jaksic.

Allt började med att verksamheterna på Högstorp ville kunna visa på en röd tråd igenom sina aktiviteter.

— Det är viktigt att få till en gemensam hållning gentemot elever och föräldrar. Det kunde vi få genom strukturer och gemensamma dokument. Det blir en styrka för hela enheten att vi har en styrka i varandra, det blir stabilt. Jag var sugen på att satsa mer tid på att hålla på med det.

Högstorpskolan personal började arbeta med att planera - i ett årshjul för personal och ett för elever - gemensamma aktiviteter under året och planera för hur möten skulle se ut. Förra rektor för Högstorpskolan Cecilia Wallinder skulle tillsammans med skolans ledningsgrupp gå en utbildning i systematiskt kvalitetsarbetet i utbildningsförvaltningens regi. Samtidigt fick Magdalena Jaksic en förstelärartjänst riktad mot systematiskt kvalitetsarbete vilket gjorde att även hon hängde på utbildningen. Hon hade känt att det var något som inte riktigt hängde ihop. Under en föreläsning med Karl-Henrik Adolfsson på Linnéuniversitetet, som hette förändringsarbete i teori och praktik fick Magdalena en riktig aha-upplevelse.

— Han visade en bild med kugghjul i: på kugghjulet längst ner stod det lärare och det snurrade på för sig själv. Sen var det luft där emellan och så kom nästa kugghjul med skolledning. Den hakade i kugghjulet med utbildningsförvaltningen och den översta var Skolverket som också kuggade i. Det är så man upplever det när man arbetar i verksamheten att mellan de andra kugghjulen fungerar kommunikationen, medan kommunikationen däremellan inte fungerar fullt ut. Och jag tror att det är frågetecken uppifrån också: ”Vad vill de? De bara tjatar om att de vill ha resurser hela tiden.” I SKA-arbetet känns det som att man kan bli tydligare i den kommunikationen: vad är det för slags resurser vi behöver och varför? Det blir möjligt för huvudmannen att förstå vad vi menar.

På Högstorpskolan är SKA-arbetet numera en naturlig del av och sker parallellt med det andra arbetet. Eller som Magdalena beskriver det:

— SKA är vår verksamhet, det är det vi gör hela dagarna. SKA är systemet för att kommunicera med kontinuitet, systematik och långsiktighet.

Nu efter ett par år börjar alla medarbetare känna igen sig, veta vad nästa steg är.

— Vi börjar känna: nu hamnar vi i den här tidspressen igen, det ska vi inte göra nästa år. Efter ett par år känner vi att vi ligger lite bättre i fas, vi har gjort de här kontinuerliga avstämningarna under läsåret som man ska göra i SKA-jobbet. Nu ska vi sätta oss med nya verksamhetsplanen och redovisning av den gamla. Det sker lite samtidigt så det blir mycket men om ett par år har vi nog fått riktigt bra snurr på det. Nu är nästa steg att planera vad personalen ska göra på sina möten. Vilket möte ska vi ha till vilket prioriterade mål? När ska vi ha första avstämningen? Sedan ska vi kommunicera det uppåt vid delårsrapporten framåt jul. Nu börjar vi se en struktur över året: när vi behöver göra saker i förhållande till när uppgifterna behöver komma in.

En viktig detalj som idogt systematiskt kvalitetsarbete har genererat är att möten har fått en gemensam form och struktur. Onsdag är mötesdag och mallen för mötesprotokoll är gemensam.

— Vi eftersträvar i SKA-arbetet att informationen som kommer uppifrån rektor och ledningsgrupp ska ut på samma sätt och att vi kan kommunicera mellan grupper via ledningsgrupp. Så vi testade under förra läsåret att göra i ordning protokollmallar för de olika grupperna som har möten: fritids, f-3, 4-6. Man behöver ha en struktur för vad det är vi pratar om och hur vi får mötena effektiva. De mallar vi arbetade fram förra året ska förbättras till det här läsåret. De ska stämma med det vi bestämmer i vårt årshjul. Då behöver det stå i protokollen så att alla arbetslagsledare får in samma saker samtidigt. Den här strukturen önskar jag fanns mer övergripande så att det var samma mall som enheterna skulle använda i hela kommunen. Det skulle varit centralt framtaget.

Rektor Ann-Sofie Sandin-Falk och biträdande rektor Anna Ek är väldigt engagerade och det är en framgångsfaktor, menar Magdalena. Det finns också två förstelärare till som samarbetar nära med ledningsgrupp för att driva utvecklingsarbete på skolan.

— Vi har också vår ledningsgrupp med en arbetslagsledare från varje verksamhet. Jag sitter med i ledningsgruppen för SKA-tänket. Utan rektorsstöd hade det varit jättesvårt. Att jag får jobba med det här är en signal till personalen att det här är ett viktigt arbete. Vi är ca 45 stycken i personalen här. Samsynen är god, man har förståelse för varför det görs, jag tror att vi har lyckats förmedla tanken med det.

SKA har bidragit till en envishet och uthållighet, menar Magdalena.

— Resurserna räcker inte till det vi efterfrågar. Men man ger inte upp bara för det. Man fortsätter med det här enträgna, att det är det här vi behöver. Vi har prioriterade mål: hållbar framtid, miljö och SYV och under förra läsåret arbetade vi med skräphanteringen på skolan. Eleverna var med via klassråd och konstaterade att vi inte sopsorterade ordentligt i klassrummen. Vi kände att vi behöver lite hjälp med det här men vi behöver samtidigt jobba så att eleverna lär sig på köpet. Vi har skrivit in i läroplanen vad de behöver kunna och vi har jobbat på olika sätt. Vi har haft uppe det i elevråd och klassråd, olika teman har pågått ute i de olika enheterna. När vi utvärderade det här i slutet av förra läsåret så kom de med nya förslag och idéer på hur vi ska jobba vidare. Jag har haft möte med företrädare för kommunen och nu fick vi veta att vi blir projektskola för sophantering och detta är ju i själva SKA-arbetet. Vi har kommunicerat det vi har hittat uppåt och att vi har fått svar tillbaka.

Någon bred utbildning i SKA har skolan inte satsat på.

— Vi gick ju introduktionskurs för ledningsgrupper och rektorer vid starten. Vi har diskuterat om vi skulle ge oss in i Skolverkets moduler om SKA, men det har varit så mycket som personal ska lära sig: mattelyftet, NPF … det är så mycket ovanpå undervisningen så man kan inte andas ibland. Vi har inte aktivt letat utan jag har försökt att jobba på kring det jag har vetat och vi har kommit framåt ändå. Är det något man undrar över så hör man av sig till Peje och då får man svar.

Vad säger du till dem som är precis i början av sitt arbete med SKA och som tycker att det känns övermäktigt?

— Ge det tid, ta ett steg i taget. Få struktur i mötena för det är där det händer, det är där man gör jobbet. Jag kände en sån stress första halvåret över allt som skulle göras. Men det här är inget man gör på ett år, det kommer ta flera år att få med alla. Det var en viktig insikt för mig. Det har jag tagit med till personalen här. Det här är inte något du ska kunna precis nu. Vi har tagit det lugnare det här läsåret: vi vet att vi kommer att hinna vad vi ska. Det var som min kollega sa till mig häromdagen när vi suttit med en biblioteksplan: ”detta är ett SKA-arbete men det känns ju inte som det eftersom det är vårt yrke”. Då kände jag bara: JA! Det är det det handlar om.

För varje läsår som går tar de tillsammans nya steg.

— Man ser nyttan av det, man förstår strukturerna i stort. Vi hittar vad vi kan väldigt bra, vad vi kan dela med oss av. Fram till nu har vi planerat för hur vi kan arbeta för att nå mål med elever, undervisning och verksamheten i stort. Det vi kommit fram till i analysen från förra läsåret har vi lyft och försökt få ihop med våra prioriterade mål. Planeringen skrivs in i effektkedjor och vi har lagt en plan för första tredjedelen av läsåret. Det som ska vara gjort till dess, har jag sammanställt till en checklista åt oss i personalen för att vi lättare ska hålla koll på att vi genomför det vi planerat. På så sätt blir det lättare för oss att utvärdera hur det gått fram till rapporten vid halvåret och göra ev. förändringar för att komma vidare.

Det här läsåret hoppas jag att vi hittar våra svagheter, att vi hittar vad vi behöver förbättra. Jag hoppas att den kollegiala kommunikationen ska bli lite bättre också: att man börjar se vitsen med den. Och jag skulle vilja passa på att kommunicera uppåt att vi skulle behöva tydlig struktur på när de stora sakerna ska vara inlämnade. Att årshjulet för SKA stäms in med verksamheternas egna årshjul. Jag börjar få kläm på det men det har varit svårt. Man behöver mer verktyg än vad vi faktiskt hade. Jag förstår vitsen med att varje enhet behöver hitta sitt sätt att verka på och vad som funkar för dem. Men mallar är bra, säger Magdalena Jaksic.

Text: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida