Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Framtida Hagavikskolan har fått en rektor

DELA

Framtida Hagavikskolan har fått en rektor

En kal tomt på Björnvägen mittemot Östra lugnets skola: där ska Växjös nyaste högstadieskola Hagavikskolan slå upp portarna om knappt tre år. Men redan nu har skolan fått en rektor.

Arkitektskiss över Hagavikskolans exteriör. Bild: BSV Arkitekter & ingenjörer AB

Arkitektskiss över Hagavikskolans exteriör. Bild: BSV Arkitekter & ingenjörer AB

Det blir en sjuparallellig skola för 630 elever i årskurserna 7 till 9 och den ska vara färdig att ta emot elever till höstterminen 2024. Men långt innan spaden är satt i marken har många, många timmars arbete gjorts med skolan.

Håkan Strandmark är delprojektledare för bygget av Hagavikskolan. Han delar in arbetet i tre stadier: idéstadiet, projekteringsstadiet och byggstadiet. Nu, hösten 2021 befinner skolbygget någonstans i mitten på projekteringsstadiet. En skola kostar mycket pengar. Mellan tummen och pekfingret rör det sig om mellan 400 och 500 miljoner kronor, berättar han.

— Man måste våga prova några nya saker varje gång man bygger nytt. Och det gäller att alltid dra lärdom av de byggen vi gjort tidigare. Det är bara det att det tar lite tid innan man kan börja utvärdera. Nu har till exempel Pär Lagerkvistskolan varit igång så pass länge att vi kan börja dra lärdomar därifrån, säger Håkan Strandmark.

I våras rekryterades Viktoria Emvall som arbetar del av sin arbetstid som rektor för Hagavikskolan och från slutet av det här året kommer hon att börja jobba heltid som rektor för NOT-eleverna som idag tillhör Fagrabäckskolan. NOT-inriktningen är den första delen som i sin helhet flyttar in på skolan även om de elever som går där idag försvinner vidare till gymnasiet lagom till inflytt på Hagavikskolan.

— Just nu är det lite lugnare med arbetet runt skolan för mig, men i våras var det en hel del möten om ritningarna. Bland annat träffade vi fristående organisationen Tryggare Sverige som fick se ritningarna med hänsyn till trygghet och studiero. De tittade på speciella områden som kan bli otrygga på en skola. De var väldigt nöjda med arkitektens jobb i stort, men de föreslog en del ändringar. Vi flyttade till exempel en gradäng från elevhallen till biblioteket. De tittade på matsalen för att vi skulle få en trygg miljö där. Vi gjorde vissa ändringar utifrån vad de tipsade om, berättar hon.

Med tanke på trygghet och trivsel är matsalen ritad så att det blir tre matsalar i en. De två mindre rummen är så kallade tysta matsalar. Där är det inte riktigt lika många platser. Då får man valmöjligheten att sitta där man trivs bäst.

Skolan är tänkt att organiseras utifrån att elever har hemvister som huserar på olika våningsplan och det blir ungefär 200 elever per hemvist. Kring varje hemvist finns förutom lektionssalar elevskåp, sittytor och arbetsrum för personalen. I stor utsträckning kommer eleverna att ha sina dagar i sin egen hemvist när det gäller teoretiska ämnen medan de får göra en förflyttning genom skolan i praktiskt-estetiska ämnen.

Istället för att bygga separata grupprum byggs två klassrum i varje hemvist L-formade, utifrån att man kanske har elever som behöver sitta lite mer avskilt, men som på så vis ändå kan vara med i klassrummet. Pedagog Växjö hoppas få återkomma till hur det fungerar, längre fram.

Det är många parametrar som ska samverka i en byggprocess.

— En del förändringar har vi fått igenom, annat har inte kunnat ändras, som att särskild undervisningsgrupp sitter på fjärde våning. Det är en lång väg för en elevgrupp där förflyttningar och att möta andra människor kan vara en svårighet. Men det fanns inte så många andra ställen att lägga den på. När man bygger nytt är det mycket att ta hänsyn till, man behöver tillexempel också tänka på pågående dödligt våld och att det inte kan finnas hur många in- och utgångar som helst, säger Viktoria.

Är det bra att våga prova nya saker, som Håkan Strandmark säger?

— Ja det behöver man, samtidigt behöver man våga prova nytt på rätt sätt, säger Viktoria Emvall. Vi behöver ha forskning och beprövad erfarenhet bakom oss så att vi vet vad som har funkat och vad som inte har funkat. Vi har tagit lärdom av Pär Lagerkvistskolans alla glaspartier ut mot korridorerna, som man ganska snart fick sätta frostad plast på för att de blev ett störmoment. Däremot organiseras skolan kring hemvister liksom på Pär Lagerkvistskolan.

En rad intervjuer och samtal i referensgrupper har genomförts med lärare i olika ämnen för att klassrum ska utformas på ett sätt som gynnar lärande. Eftersom ungefär 200 elever kommer att vara NOT-elever (högstadieelever med en specialinriktning mot natur och teknik) ställer det lite extra krav på NO-salarna. Fackliga ombud och skyddsombud är involverade. Schemaläggare har fått prova att lägga schema i de här salarna för eleverna.

Arkitektskiss över Hagavikskolan. Bild: BSV Arkitekter & ingenjörer AB

Hagavikskolans exteriör i olika väderstreck. Bild: BSV Arkitekter & ingenjörer AB

— Innan vi ens har börjat bygga något har 100 personer jobbat med detta, berättar Håkan Strandmark.

NOT tillhör idag Fagrabäckskolan men har lokaler vid Teknikum. Efter rektorsomflyttningar kommer Viktoria Emvall att gå in på halvtid som rektor för NOT för att mot slutet av 2021 bli rektor på heltid för de 200 högstadieeleverna.

— Vid läsårsstarten 2024 så kommer NOT-elever i sjuan, åttan och nian flytta in på Hagavik för då lämnar vi paviljongerna på Teknikum. Samtidigt kommer det att börja årskurs sjuor i vanliga skolan. Det kommer bli etappvis. De som gör sitt skolval i januari 2022 och väljer NOT måste vi upplysa om att de kommer att gå sina två första år på Teknikum och det sista på Hagavikskolan.

Nu väntar bygglov och fortsatt projektering. Första spadtaget – det är planerat till framåt sommaren. Många frågor är för tidigt att ge svaret på, vilket ger oss anledning att återkomma. Viktoria är full av tillförsikt.

— Det var därför jag sökte tjänsten: för att verkligen få möjligheten och förmånen att bygga upp en skola från början och att få göra det tillsammans med de pedagoger man har rekryterat. Jag bygger ju inte upp den, det är vi många som gör tillsammans. Jag tänker på att det ska vara en anpassad lärmiljö för elever och en bra arbetsmiljö för lärare. Det arbetet känns superspännande, säger Viktoria Emvall.

Text: Anna Fritzén

Här kan du se fler delar av Hagavikskolan i arkitektens skisser. Pdf, 4.7 MB.

Växjö komun har många byggprojekt på gång när det gäller förskolor och skolor. Lammhults skola med plats för 350 elever planeras vara färdig för inflyttning till vårterminen 2023.

Torpa förskola med plats för 150 barn är inflyttningsklar i december 2022.

Ulriksbergs förskola med plats för 75 barn och Ulriksbergs skola med plats för 350 elever ska vara färdig till höstterminen 2024.

Dädesjö förskola och skola ska vara färdig till höstterminens 2022. Den byggs för 50 elever och 50 förskolebarn.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida