Kurs i bedömning av språklig utveckling gav kickstart

Efter utbildning i Bygga svenska är Sandsbro skola rustade att bedöma nyanlända elevers språkutveckling. Det ökar elevernas motivation och underlättar i överlämning till nästa stadie.

Under förra läsåret erbjöds en utbildning riktad till lärare på högstadiet i Skolverkets material Bygga svenska. En skola som var snabb på att anmäla intresse var F-6-skolan Sandsbro skola.

— Jag tänker att kan vi möta dem så tidigt som möjligt så är det ju bättre för eleverna. Vi är nybörjare på detta på vår skola och det beror på att elever med annat modersmål kommer till oss så sällan. Det blir nystart hela tiden, men om flera gått utbildningen kan man kroka arm med någon och bli stark i det. Både vad gäller språkutveckling och inlärning har eleven rätt till rätt stöd från början. De har sitt skolordförråd och sitt vardagsordförråd och på fritids är det ännu mycket mer vardagsspråket som används. De två måste matchas och för att det ska ske behöver vi ha kunskapen i alla verksamheterna, säger skolans rektor Lotta Airosto.

Av det skälet ville Lotta att det skulle finnas representation från alla delar av skolan i gruppen som fick gå utbildningen: mellanstadie, lågstadie, f-klass, fritids och skolbibliotek.

Gruppen träffades vid åtta tillfällen under ledning av Madeleine Médoc. Där diskuterades materialet så väl som olika scenarier och avvägningar i bedömningssituationer. Katarina Sturesson jobbar som speciallärare på Sandsbro skola.

— Bygga svenska motsvarar ingenting i kunskapskraven, men språkutvecklingen beskrivs väldigt noggrant, det är alltid en fördel. Det är bra om fritids arbetar nära skolans personal så att de kan använda samma del i materialet samtidigt för då blir det ett gemensamt ansvar. Vi har bestämt att vi inte ska greppa allt på en gång för det mäktar vi inte med. Vi ska börja med Tala/Lyssna och då är det det som är fokus för alla på hela skolan när det gäller Bygga svenska. Då blir det lättare att hjälpas åt, säger Katarina.

Sarah Falkbrink undervisar i svenska, engelska och bild och har även SVA i sin utbildning.

— Det har varit väldigt positivt i kontakt med vårdnadshavare. Ibland har jag en elev som är ny i svenskan som kämpar jättemycket och har gjort fina framsteg men som ändå inte når upp till godkänt. Då undrar föräldrarna: ”Varför får inte hon eller han godkänt, jobbar inte barnet tillräckligt?” I det här materialet kan man visa tydligt att det görs framsteg, att barnet har en jättefin utveckling, men att det är vissa delar kvar. När man fyller i mallarna ser man en utveckling över tid. Ofta blir det tydligt att det är mycket som är bra och kanske några få delar där det brister, menar hon. Det var också väldigt positivt när jag skulle lämna en elev vidare till högstadiet att jag hade ett material att lämna över. Då slipper eleven börja om på nytt, säger Sarah Falkbrink.

— Jag jobbar ju inte med bedömning men jag håller lektioner som frigör läraren till att se hur delaktig eleven är. Jag kan hjälpa till att hitta det vardagliga samtalet och hitta ingångar till det. Madeleine har varit så bra på att möta upp våra roller och hur vi kan bidra till helheten, säger Karin Torstensson.

Vårterminen avslutades med att de fem som gått kursen pratade inför alla lärare på skolan om att Bygga svenska för att sprida vetskapen och kunskapen. I början av höstterminen 2021 höll Madeleine Médoc en föreläsning för all personal och därefter hölls en workshop för lärarna.

Nu vet all personal lite grann om Bygga svenska och vilka på skolan de kan kontakta om de vill lära sig mer.

— Alla ska läsa kapitel 1 och 2 i materialet och fokusera på Tala/Lyssna fram till höstlovet. Sen gör vi en avstämning. Utifrån hur det har funkat bestämmer vi om vi ska fokusera på Läsa eller på Skriva, eller om vi ska fortsätta med tala/lyssna och lägga till läsa. Vi jobbar redan med tillgänglig lärmiljö. Det kan vara en språkstörning men det kan också vara ett annat modersmål som gör att du har en språklig sårbarhet. Vi måste tänka utifrån allas behov. Vi har pratat mycket om bildstöd, det hjälper alla barn. Alla diskussioner tillsammans har gett så mycket att man längtat till att vi ska ses nästa gång, säger Katarina.

— Jag tyckte att jag hade ganska bra grund innan men nu tycker jag att det har blivit tydligare. Det är jätteviktigt att man känner att man får utvecklas som elev. I SO- och NO-områdena är det mycket ämnesspecifika ord som kan vara extremt svåra, särskilt om man har ett annat modersmål. Nu jobbar vi mer med orden innan lektionen jämfört med vad vi gjort tidigare, säger Sarah. Vi har fått ett gemensamt språk som vi talar kring eleverna när det gäller språkutveckling. Madeleine har hjälpt till att analysera texter som elever har skrivit, säger Sarah.

Att Sarah hade en elev som Bygga svenska gjort stor skillnad för och att hon delat med sig av den upptäckten har varit en stor tillgång när gruppen delat sin nya kunskap med fler kollegor på skolan.

— Det viktiga är att man ser det som en resurs till det vi redan jobbar med. Det är en vidareutveckling, menar Sarah.

— Det är alltid en tröskel att komma över hur vi ska hinna. Men här finns fem kollegor som kan säga att det inte är så farligt. Det blir ingen stor förändring i vår pedagogiska idé på grund av att vi gått bygga svenska. För några elever kommer det däremot att bli stor skillnad eftersom de får möjlighet att bli bedömda efter SVA. Nu tar vi den här första tårtbiten och fokuserar på den tills vi känner oss trygga, sedan tar vi nästa bit. Det får man ha respekt att det måste få ta tid, säger Lotta Airosto.

Text: Anna Fritzén