Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Förskolor erövrar lek och forskning

DELA

Förskolor erövrar lek och forskning

När lek och undervisning i förskolan kombineras med forskning och definierade begrepp kan det bli riktigt bra. Pedagoger och rektorer på åtta förskolor som arbetar med lekresponsiv undervisning talar om att pricken har satts över det berömda i:et.

Barn bakar med korkplattor och kavlar.

Lekresponsiv undervisning är när de vuxna svarar an på leken på något sätt. När barnen på Kometen leker att de bakar, försöker personalen ha material där deras fantasi får styra. De vuxna blir ofta inbjudna som gäster att smaka på bakverken.

Nina Pong-Petersson, förskollärare på Kometens förskola, berättar om sina reaktioner kring lekresponsiv undervisning.

— Först och främst kände jag en möjlighet att koppla vår undervisning till forskning. Vilken teori använder vi oss av? var en fråga att ställa. Många av oss har den här ryggsäcken av erfarenheter som vi bär med oss och den är fantastisk, och här fick vi möjligheten att koppla våra erfarenheter till teorier, rapporter och forskare, säger hon.

Nina Pong-Petersson

Förskollärare Nina Pong-Petersson och hennes kollegor observerar mer nu för att få koll på om de tänker lika kring de begreppen de använder.

Men för att lyckas med den lekresponsiva undervisningen så krävs det att barnen är med, betonar hon, att pedagogerna vågar släppa taget om planeringen och låta barnen få mer delaktighet i undervisningen.

— Vi har ett mål dit vi vill, vi gör våra planeringar, men vi måste också backa och se på vilket sätt hade barnet agency eller aktörsskap, om vi nu ska ta det begreppet, säger Nina Pong-Petersson. Vi observerar mer för att få koll på de begreppen vi använder och om vi tänker lika. Även om jag har jobbat i många, många år tar vi nu ett stort kliv framåt.

Agency eller aktörsskap, som är ett av dessa begrepp, kan beskrivas som förm¨ågan att ta ett steg tillbaka och fundera: vill jag göra det här eller vill jag göra något annat? (Definition hämtad ur N. Pramlings föreläsning Länk till annan webbplats. 2019).

Pedagoger på åtta förskolor har börjat arbeta med lekresponsiv undervisning under ledning av fyra rektorer: Therese Gylling, rektor på Kometens förskola, Carina Stål, rektor för förskolorna Hov, Gustavslund och Slottet, Helena Hermansson, rektor för Björnen och Villekulla och Charlotte Rydberg, rektor för Hovshaga och Gullvivan.

Helena Hermansson

Rektor Helena Hermansson.

Samtliga rektorer vittnar om att samarbetet med Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet verkligen fördjupat och breddat didaktiken på förskolorna, även om leken förstås alltid har varit central i förskolan.

— Här får vi ett gemensamt språk om vad undervisning i förskolan är, säger Helena Hermansson. När vi implementerar den nya läroplanen är det lekresponsiv undervisning som sätter pricken över i:et. Vi ska fånga förskolans särart och vi vill inte sätta barnen i bänkrader.

Charlotte Rydberg fyller i:

— Det är viktigt att leken får ta plats i undervisningen. Vi har undervisning hela dagen även om den inte är planerad. Den spontana undervisningen förstärker och fördjupar barnens kunnande.

Charlotte Rydberg

Rektor Charlotte Rydberg.

Intresset för lekresponsiv undervisning i förskolan väcktes i mars 2020 när en föreläsning om språkutvecklande arbetssätt mot slutet gav ett smakprov på just detta. Rektorerna läste in sig och till studiedagen i oktober 2020 bjöds Maria Magnusson, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Lnu i Kalmar, in.

— Hon föreläste via länk för ett hundratal förskollärare, barnskötare och förskoleresurser. Det var en utmaning i och med pandemin, men vi lyckades att genomföra det coronasäkert, säger Therese Gylling.

Therese Gylling

Rektor Therese Gylling.

Alla fick både en teoretisk grund och praktiska exempel av Maria Magnusson, som ingår i ett forskarteam med bland andra Ingrid Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Pramlings forskningsområde är barns tidiga lärande och förskolans innehåll och hon sitter även med i Förskoleforums expertpanel.

— På studiedagen arbetade vi med en effektkedja om lekresponsiv undervisning för att bryta ner begreppet barnens agency och vad vi pedagoger behöver göra för att ta oss in i barnens lek. Här finns det ju olika vägar att gå, till exempel ställa en fråga om jag får vara med och leka. Eller så ser pedagogen vad barnen leker och tar sig en roll för att komma in i leken. En utmaning som vi har sett är att pedagogerna ska få tillträde till barnens lek, säger Therese Gylling.

Det fortsatta arbetet för förskolorna i Växjö har innehållit kollegiala samtal och hemuppgift för all personal under läsåret.

Carina Stål

Rektor Carina Stål.

— På förskolorna som jag är rektor för (Hov, Gustavslund och Slottet) har vi gått in spontant i en lek, tillfört något i en lek och vid ytterligare ett tillfälle har pedagogerna filmat eller gjort en ljudupptagning, säger Carina Stål.

Charlotte Rydbergs förskolor (Hovshaga och Gullvivan) har gjort på liknande sätt.

— Vi dokumenterar som vi gör i vanliga fall: filmar, fotar, gör ljudupptagningar. Det har blivit en naturlig del i vårt arbete, säger hon.

På förskolorna Björnen och Villekulla, där Helena Hermansson är rektor, har de gjort tre gemensamma uppgifter.

— Vi har dokumenterat och följt upp lekuppgifterna och diskuterat upplevelser och vilka hinder vi stött på, säger hon.

På förskolan Kometen har de också skrivit och reflekterat. Förskollärare Nina Pong-Petersson ger exempel på hur arbetet under läsåret sett ut.

— Vi har bland annat skapat en berättelseram där vi introducerar en gestalt, startar igång en lek och ser vart det tar vägen. Det vi vuxna tillför är vårt engagemang, nyfikenhet för vad barnen gör och material för att de ska kunna utveckla leken. Sedan får vi möjligheten att utmana utifrån våra mål och få barnen att pendla mellan "som om" och "som är", säger hon.

En person med solglasögon och silverfärgad hjälm äter mat.

Att skapa en berättelseram kan vara ett sätt att ta sig in i barnens lek utifrån lekresponsiv undervisning. Här har barnen tagit utomjordingen Sprunk, som är på besök på jorden, till matsalen eftersom hen är nyfiken på vad människor äter.

Sedan ett halvår tillbaka är de åtta förskolorna med i ett nationellt nätverk med säte i Göteborg. Nätverkets utbud är bland annat särskilda kvällar där förskolor delar med sig av lekresponsiva undervisningssituationer, filmer och diskussionsfrågor. Växjöförskolorna är eniga om att de har satt igång stort arbete som ökar pedagogernas medvetenhet och professionalism. Förskollärare Nina Pong-Petersson tycker att barnens delaktighet ökar och rektor Carina Stål håller med:

— Vi är precis bara i början och det är så energigivande, säger hon.

Text: Agneta Myrestam

Lär mer om lekresponsiv undervisning

Nätverket Utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling  Länk till annan webbplats.(Göteborgs universitet) beskriver begreppet lekresponsiv undervisning så här:

"... ett visst sätt att engagera barn i undervisning där man svarar an på lek närhelst det kommer i spel i gemensamma aktiviteter. Detta innebär att leken inte alltid måste vara utgångspunkten men att läraren intar ett responsivt sätt att förhålla sig till lek oavsett om det handlar om att lärare är med i barns lek, introducerar lek, äter lunch med barn, går på promenad eller något annat."

I en timslång föreläsning Länk till annan webbplats. (2019) berättar professor Niklas Pramling mer om lekresponsiv undervisning.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida