Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Ringsberg fostrar kritiska elever

DELA

Ringsberg fostrar kritiska elever

Den årliga barn- och elevundersökningen besvaras av barn och elever i Växjö kommuns förskolor och skolor. På Ringsbergskolan blir enkäten en naturlig del i ett redan etablerat arbete med fokus på elevdemokrati och elevinflytande.

Fyra lärare utanför Ringsbergskolan i Växjö

Stina Johansson, Susanne Randau, Maja Nilsson och Åsa Dellmo-Karlsson tycker att elevenkäten är viktig för dialogen med eleverna. Foto: Kristian Thomann

Pedagog Växjö träffar skolans två elevkoordinatorer, Maja Nilsson och Åsa Dellmo-Karlsson, tillsammans med Stina Johansson, som arbetar med barnen i ämnet livskunskap, och rektor Susanne Randau.

Årets elevenkät är precis inskickad till förvaltningskontoret och kommer snart tillbaka med resultatet nedbrutet per årskurs. Att det är viktigt att enkäten besvaras är de fyra på Ringsberg eniga om, men den viktigaste enkäten för skolan är den egna trivselenkäten som fylls i strax innan huvudmannens enkät. Trivselenkäten ligger till grund för utvecklingssamtalen. Sedan 2020 visas enkätsvaren på årskursnivå vilket gör den intressant på ett nytt sätt för enparallelliga Ringsbergskolan.

— Förra året tog lärarna med sig resultaten av enkäten till sina klasser och utifrån det blev det väldigt bra diskussioner. Efter det hade vi en f-9-konferens där alla fick redogöra för vad deras klass hade svarat. Då kunde vi hitta gemensamma förslag på hur vi kan arbeta vidare, säger rektor Susanne Randau.

Eleverna är väldigt engagerade när de förstår att det är just deras klass som tycker i enkäten: då blir det engagemang kring frågan.

— Det blir något helt annat än om man säger: så här tycker de flesta av eleverna på 4-9, säger Åsa Dellmo-Karlsson.

När svaren på enkäten kommer tillbaka skickar Susanne ut dem till lärarna tillsammans med en instruktion om hur de ska arbeta igenom frågorna och svaren tillsammans med eleverna. Metoden för det väljer läraren själv. Under en gemensam lärarkonferens för hela skolan i maj får en lärare från varje årskurs sammanfatta svaren från den årskursen.

Det är vana elever som tar sig an frågorna i enkäten. Frågorna och svaren i enkäten blir ingångar till fortsatta samtal om hur elever mår allra bäst av att Ringsbergskolan är.

— Det är så här vi försöker jobba, eleverna uttrycker vad de tänker och så tar vi till oss det. Eleverna kanske gärna vill att det ska vara på ett visst sätt, medan vår organisation, eller huvudmannen, medför att det inte är möjligt. Då jobbar vi istället med att få dem att se vilka andra vägar de kan gå för att förändra. Det är demokratisk fostran att lära dem de demokratiska vägarna, säger Susanne.

— Vi jobbade länge med reglerna på fotbollsplanen, säger Åsa. Vi tog upp regel för regel och pratade om vad vi tycker och röstade om den. I början var det flera som tyckte det var jobbigt. Men efterhand blir de mer säkra i vad de tycker. När vi bröt ner det till konkreta situationer och gjorde praktiska exempel blev de mer säkra på vad de själva tyckte efterhand.

Det är ett långsiktigt arbete som måste pågå hela tiden, menar alla fyra.

— Det arbetet vi gör på livskunskapen med att ofta ta ställning i olika värderingsövningar – både i små och stora saker – är ett jätteviktigt arbete. Under en period kan en klass vara jättetrygg, men sen sker det en liten förändring i ett kompisgäng och så kan det plötsligt vara mycket svårare att säga vad man tycker, säger Maja. Man ska lära sig att uttrycka sina åsikter oavsett vilka man har med sig.

Dramaövningar där eleverna får tilldelade roller är ett inslag. Hur känns det att vara högstatusperson, hur blir jag bemött då? Hur känns det att ha låg status? Det diskuterar man i klassen.

Åsa brukar gå igenom frågorna med fjärde- och femteklassarna innan enkäten fylls i så att hon är säker på att de förstår frågorna. Oavsett vilken av enkäterna det gäller så är det positivt att få veta vad eleverna tycker, menar medarbetarna på Ringsbergskolan. Ibland kan man ha en bild av en klass men det kan se annorlunda ut på individnivå.

— Det handlar om att prata om varför resultatet ser ut som det gör. Varför tror ni att vi ligger lågt här och varför ligger vi högt här? Om vi vill förbättra oss, hur kan vi göra då? Så här bidrar jag till arbetsmiljön i klassrummet. Hur gör jag för att det ska bli arbetsro? Först reflekterar eleverna på egen hand, därefter i par och slutligen lyfter vi frågan i helklass, säger Åsa, säger Åsa.

Ett omfattande arbete och stor tidsinsats borde ge resultat i topp. Eller?

— Det är verkligen inte så att vi har bäst resultat, säger Susanne. Men vi fostrar också kritiska, diskuterande barn. Vid nåt tillfälle när vi frågade varför de inte kryssat i det bästa betyget så svarade de att vi måste alltid kunna utvecklas och förbättras. Det är det som sker efter som är det viktiga för oss, vi ser enkäten som ett underlag för att kunna föra diskussionerna.

— Vi gör enkäten och pratar med eleverna för deras skull. Vi vill inte ha bäst resultat bara för att det är en enkät, säger Stina.

Var femte vecka är det klassråd. När det kommer upp problem på klassrådet brukar man börja med att kolla vad det finns för förslag till förbättringar. Frågan går vidare till elevråd och därefter till elevskyddsombudet. I alla instanser diskuterar man problemet och förslagen. Går detta? Vad ser elevrådet? Hur ska alla kunna vara delaktiga i diskussionen? Sedan lyfts det till arbetslaget och till rektor Susanne.

— Sedan tar vi med det som Susanne har svarat till elevrådet och så diskuterar vi det en gång till. Ibland går det igenom, ibland får man kompromissa lite. Det finns en process och eleverna vet om att det tar lite tid, säger Maja.

Eleverna är ofta väldigt insatta och det är viktigt för Ringsbergskolan att ta tillvara deras synpunkter och åsikter. Det kommer inte påbud utan att det är förankrat hos eleverna.

— Jag behöver ta ett beslut framöver som påverkar något som eleverna ser fram emot och som inte kommer att bli på samma sätt som det tidigare varit. Det är enkelt för mig att bara bestämma men jag vill gärna få elevernas förståelse i varför. Just nu tänker jag mycket på hur jag ska framföra det.

Min fråga om eventuella aha-upplevelser när enkätsvaren kommer blir hängande i luften. Maja tar, efter att ha tänkt efter, till orda.

— Vi pratar ofta och dagligen om de här sakerna så det är inga överraskningar. Vi har haft vår trivselenkät strax innan huvudmannens enkät så det är snarare så att den bekräftar den bilden vi har.

Är det några frågor ni saknar i barn- och elevenkäten?

— Om vi går tillbaka till vår egen trivselenkät så avslutar vi med frågor som handlar om vilket ansvar man har som elev, säger Åsa. Hur är ditt engagemang i skolan? Vad skulle krävas för att du skulle bli mer engagerad? Just att det riktas till dig själv som individ är väldigt bra. Det är bra att blicka inåt också och se sig själv. Väldigt mycket handlar om servicen runt omkring i huvudmannens enkät. Kanske skulle man ha några frågor om eget ansvar?

Vad vill ni utveckla på skolan? Susanne svarar på det:

— Vi har rullat ut röda mattan för föräldrakraft i år. Vi vill stärka föräldrarna i uppfostran av barnen, med gemensamt förhållningssätt till till exempel sociala medier, vikten av hög närvaro i skolan eller att livet också består av konflikter, som man måste lösa tillsammans.

Men det är en annan historia som vi återkommer till en annan gång.

Barn- och elevundersökningen är en del av utbildningsnämndens uppföljning av arbetet med barn och elever. Den används också som en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och i varje skolas systematiska kvalitetsarbete. Årets frågor hittar du här. Pdf, 725.1 kB.

Undersökningens resultat presenteras för nämnden i början av juni.

Elevkoordinator på Ringsberg:
Elevkoordinatorer har en lite annorlunda inriktning på Ringsbergskolan, jämfört med hur det traditionellt ser ut i Växjö kommun. Elevkoordinatorer sköter mentorskapet i klasserna, har föräldrakontakter, håller utvecklingssamtal, utreder kränkningar, följer upp extra, ger strukturstöd, avlastar rektor.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida