Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Några erfarenheter rikare efter lärande på distans

DELA

Några erfarenheter rikare efter lärande på distans

Vecka 9, vårterminen 2021 blev det dags för högstadiets årskurs 8 och 9 att prova distansundervisning. Även om beskedet kom med kort varsel har tillfrågade lärare tyckt att det funkat ganska bra.

För gymnasielärarna har det hunnit bli vardag med viss del av undervisningen på distans, för lärare på högstadiet blev det första försöket under vecka 9.

För gymnasieskolorna har det hunnit bli vardag att bedriva undervisning med elever och lärare i olika fysiska lokaler. Hotet om stängning av de fysiska lokalerna har till och från hängt över högstadieskolorna under hela den tiden. Pedagog Växjö tillfrågade ett tiotal högstadielärare om vilka erfarenheter de gjorde under distansundervisningsveckan, veckan efter sportlovet. Generellt tycker de svarande att de kräver mer planering och struktur men att det ändå har fungerat bra under den vecka som undevisningen getts på distans.

Några av de tillfrågade lärarna har fått utveckla sina svar.

Jennie Blomkvist är lärare på Pär Lagerkvistskolan

Jennie Blomkvist, PL.

Jennie Blomkvist på Pär Lagerkvistskolan tyckte att det var spännande att få prova distansundervisning. Sedan en tid tillbaka hade man övat en del i klassrummet inför en eventuell stängning.

— Distansundervisningens största utmaning var att det vi nu tränat på och torrsimmat kring plötsligt och med ganska kort varsel skulle dras igång på riktigt. Inte förrän då gick det att upptäcka vilka möjligheter och fällor som fanns i distansundervisning. Att läsa om andra lärares erfarenheter blir inte detsamma som att göra det själv, menar hon.

Mikael Granefelt är träslöjdslärare på Fagrabäckskolan. Det som tog mycket tid för honom var att ta fram material till distanslektionerna.

— Jag kände kanske lite oro att sakerna som nu skulle testas i skarpt läge inte skulle fungera, eller att det tog för kort tid, eller för lång tid. En annan sak som jag funderat på var hur elevernas datorer och uppkoppling skulle fungera, men det verkar också gått bra. Självklart blir det merjobb att ta fram material till distansundervisningen, där känner jag att jag hade behövt lite mer tid. Vågar alla elever ställa frågor i chatten eller sätta på sin mikrofon för att ställa en fråga? Detta är saker som jag som lärare kan känna av i en klassrumssituation, men det blir svårt när alla sitter vid sina datorer.

Måns Hammarbäck arbetar på Teleborg Centrum skola

Måns Hammarbäck, TC.

Måns Hammarbäck på Teleborg Centrum skola tycker att engagemanget har varit mindre än i klassrummet, åtminstone från vissa elever.

— Den största utmaningen har varit att få främst de svagare att engagera sig. Många såg tyvärr detta som en extra sportlovsvecka. Men de flesta elever har trots läget gjort det bästa av situationen och varit ansvarsfulla och löst mycket på egen hand hemma på kammaren. Vi har kunnat ha fullt fungerande lektioner för de elever som engagerar sig.

Jennie Blomkvist ser tillbaka på en vecka där mycket fungerade över förväntan.

— Närvaron var näst intill hundraprocentig, tekniken fungerade nästan alltid och när den inte gjorde det hittades det alltid en kreativ lösning till problemet, klasskompisar på snap, google hangout etc. Att göra grupper i hangout och att kunna ge enskilt stöd till eleverna i hangout var också toppen! Då kunde man som lärare titta in i grupprummen och få en pratstund med eleverna där och hjälpa dem vidare i arbetet. Att också kunna stötta elever via hangout, elever som kanske annars inte räcker upp handen och ber om hjälp i klassrummet, var nu mycket mer aktiva. Andra guldstunder var så klart när det blev visning av husdjur i google meet!

Vikten av en tydlig planering som ger lektionen struktur framhåller Jennie som sin viktigaste erfarenhet från veckan.
— Möjligheten att vara spontan försvinner lite i distansundervisningen, det tror jag är bra att tänka på. Om eller när det blir distansundervisning längre fram så kommer jag att testa möjligheten att spela in egna genomgångar, det kan vara smart att de finns kvar efter lektionens slut, säger Jennie.

Mikael har också han gjort nyttiga erfarenheter inför en eventuell nästa distansundervisningsperiod.

— Jag kan inte säga att jag ser fram emot en ny distansundervisningsperiod, men jag är beredd om det skulle ske. Framförhållning, planering och styrd tid till förberedelse är något jag saknat. Jag saknar också elevkontakten, eleverna blir svårare att läsa av på distans. Som lärare är mötet med eleven viktigt, det blir mer ytligt vid distansundervisning.

Om det blir någon mer distansundervisning för dessa eller andra årskurser vet vi förstås inte i skrivande stund. Men Måns tycker att lärdomen han gjort är att heltidsdistans i en vecka är för mycket för åttor och nior, de behöver fysiska genomgångar.

— Jag tror inte det är bra att åttor och nior är hemma hela veckor, om man istället delade upp det så att eleverna är lite på skolan och lite hemma, då kan de få riktiga genomgångar - där vi kan se om de förstår eller ej - för att sedan göra uppgifterna hemma med vår hjälp via datorn.

Text: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida