Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Kommunens doktorander utvecklar svenska som andraspråk

DELA

Kommunens doktorander utvecklar svenska som andraspråk

Georgina Charissis och Madeleine Médoc, det är namnen på utbildningsförvaltningens två doktorander. Bådas forskning ska utveckla arbetet med SVA-undervisning i Växjö kommun och i övriga Sverige.

Georgina Charissis och Madeleine Médoc

Georgina Charissis och Madeleine Médoc hoppas att deras forskning ska ge svenska som andraspråk en starkare och tydligare roll. Foto: Joakim Stenbeck

I januari 2019 gick ett mejl ut till samtliga rektorer i Växjö kommun. Nu söktes två medarbetare som ville studera på forskarnivå fram till licentiatexamen. Medarbetare och chefer med intresse för utveckling av svenska som andraspråk välkomnades att söka.

— Linnéuniversitetet hade haft sökande men de som erbjöds tjänsten ville inte gå vidare eftersom doktorandlönen som universitetet kan erbjuda är ganska låg. Då vände man sig till kommunen för att se om vi kunde samverka, berättar Helén Hult-Sannéus, som är tillförordnad enhetschef på utvecklingsavdelningen inom utbildningsförvaltningen i Växjö kommun.

Utbildningsförvaltningen nappade på erbjudandet. Det betyder att förvaltningen betalar doktorandernas lön två dagar i veckan varav den ena dagen är studieledig. Den andra dagen som universitetsdoktorander normalt spenderar med att undervisa på universitetet lägger kommundoktoranderna i stället på arbete i kommunens tjänst.

— Våra doktorander kan erbjuda stöd för andra lärare och utveckling av ämnet och höjer därmed undervisningens kvalitet. Vi har inte någon medarbetare som är disputerad eller innehar lektorstjänst inom svenska som andraspråk och det är en kompetens som finns i andra ämnen. Det är också fördelaktigt att erbjuda studier upp till licentiatexamen i stället för en hel doktorsexamen eftersom vi förstås vill att de ska stanna med sin nya kunskap i kommunen när de är färdiga. Har man lagt fram en doktorsavhandling är det troligare att man går vidare till universitet, säger Helén Hult-Sannéus. Det innebar också att vi kunde ha två doktorander istället för en.

Syftet med satsningen var bland annat att höja kompetensen i svenska som andraspråk. Det rimmar väl med kommunfullmäktiges mål om att fler barn och elever ska utmanas i sitt lärande samt att skolan ska bli mer likvärdig och ge goda möjligheter att lyckas, oavsett bakgrund.

Forskningen bedrivs inom svenska språket och inom ramen för projektet Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering som finansieras av Vetenskapsrådet. 

Studierna startade i augusti 2019 och i september samma år påbörjades materialinsamlingen. En licentiatavhandling förväntas ta två och ett halvt år att förfärdiga (vid en 80-procentig tjänstgöringsgrad som doktorand). Georgina Charissis fokuserar på språket i ämnet idrott och hälsa och hon har följt en lärare och dennes klass i idrottsundervisningen, vid två tillfällen i veckan under ett läsår.

— Jag utgår från och undersöker Skolverkets kartläggningsmaterial i idrott och hälsa utifrån ett systemisk funktionellt lingvistiskt perspektiv både teoretiskt och praktiskt, säger hon.

Gymnasieelever, som inte vistats särskilt länge i Sverige, börjar ofta undervisningen i klassen i de praktisk-estetiska ämnena. Man tänker att det bara är att se och göra.

— Men det är absolut inte det, säger Georgina Charissis. Bara att förstå spelets idé eller dess regler är svårt. Varje ämne har sitt ämnesspråk och varje ämnesspråk är komplext.

Det var en utmaning att byta perspektiv och inta forskarrollen, tycker Georgina.

— När man själv är lärare och går in i en didaktisk miljö så måste man tänka på att man inte är där som pedagog. Materialinsamlingen var också utmanande. Det var komplicerat på så vis att jag skulle höra och se allt; det krävdes många kameror. Plötsligt skulle gruppen flytta sig i hallen och då behövde jag flytta all utrustning. Jag kommer alltid att bära med mig att få följa den klassen, det är ju det första jag gjort som forskare, så det känns extra roligt att det var så fint, säger Georgina.

Den dag som Georgina inte använder till forskning fungerar hon som lärarcoach på sin skola.

— På måndagar följer jag en lärare, helst hela dagen, och sedan har vi ett coachande och reflekterande samtal. Jag följer nio stycken så varje pedagog får två besök och två samtal under terminen.

En av grundpelarna i att vara pedagog är att få prata om vad man gör, hur och varför.

Madeleine Médoc tittar på elevers andraspråksutveckling och på hur de bedöms av sina lärare. Hon följer eleverna i tre terminer.

— Jag bedömer förstås inte eleverna åt skolorna, utan jag bedömer dem bara i forskningen utefter deras progression med hjälp av de fem steg som finns i Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska. Bygga svenska finns från nybörjare till avancerad, där avancerad nivå betyder att du kan sluta läsa efter kursplanen för svenska som andraspråk.

29 elev-informanter har blivit 19 efter att några fallit ifrån av olika anledningar.

— De flesta är i gruppen som kommit ganska långt. Jag tittar bara på språklig produktion, inte på det talade språket. Fyra-fem lärare får jag texter från. I den andra delen av min forskning tittar jag på lärarnas feedback. Jag tittar på vad man bedömer: tittar man bara på stavning eller på meningsbyggnad? På helheten? Och hur ger man feedback, ger man det i form av frågor, uppmuntran, någon form av kritik?

Under den dag som Madeleine arbetar i kommunen jobbar hon med att erbjuda fortbildning runt Bygga svenska till skolor som vill utveckla den delen.

För både Georgina och Madeleine har siktet varit inställt på forskning länge.

— Jag har alltid längtat efter att forska. Jag visste redan på lågstadiet att jag skulle bli pedagog och lärare, säger Georgina. Direkt efter gymnasiet började jag på universitetet och sedan dess har jag aldrig slutat studera. Efter att jag tog lärarexamen 2008 har jag hela tiden läst någon kurs vid sidan om. Jag utbildade mig till gymnasielärare i engelska och historia. Men när jag började jobba fick jag många timmar på SFI och läste därför upp till kandidatexamen i svenska som andraspråk.

För att bli behörig att söka forskarutbildning så småningom läste Georgina därefter en magister i språkdidaktik vid Umeå universitet. Så kom möjligheten att börja forska som kommundoktorand.

— Jag vill gå till jobbet och göra skillnad för barn och ungdomar som jag undervisar. Som forskare kan det du forskar fram få större samhälleliga konsekvenser. Jag vill kunna bidra, förändra och förbättra. Jag är ju absolut inte i mål än, men jag hoppas och tror att jag som forskare bidrar till samhällsutveckling, säger Georgina.

Madeleine Médoc har redan tidigare provat att vara doktorand.

— Jag blev antagen som doktorand i Göteborg 1997. Jag har hållit på till och från med en licentiatavhandling som inte är färdig. När jag sökte till tjänsten som kommundoktorand var jag biträdande rektor. Jag funderade på om min ålder skulle vara ett hinder för att bli antagen, jag har passerat 60, men jag vill gärna fortsätta att arbeta verksamhetsutvecklande efter 65, säger Madeleine Médoc.

Det var en fördel att projektet redan hade varit igång när doktoranderna började. Etikprövning var gjord och godkänd och det gick snabbt att komma igång. Samtidigt kan det vara en svårighet att komma in när någon annan redan börjat arbeta med ett projekt. Första året ägnades åt materialinsamling, doktoranderna gick på högre seminarier, läste kurser och skrev examinationsuppgifter.

Under det första året fick pandemin konsekvenser även för forskningen: det har komplicerat arbetet en del.

— I början var jag med i klassrummet, säger Madeleine. Jag har definierat min roll som forskare/deltagare. Jag kunde möta elever i klassen och det är positivt för mitt relationsskapande. Jag har alltid jobbat med den här elevgruppen på ett eller annat sätt. Jag fick fler samtycken till att följa dem när de visste vem jag var. I pandemin går inte det. Det har ersatts med att jag varit med på digitala lektioner. Jag har fått smalna av forskningsfrågan kring feedbacken. Den sociokulturella ansatsen blev lite mindre på grund av distansundervisningen.

Pandemin har också omintetgjort möjligheterna att bygga nätverk med resten av forskar-Sverige.

— Presenterar man sin forskning, så gör man det digitalt. Jag hade sett fram emot konferenserna, att få berätta om min forskning, lyssna på andra och att nätverka. Eftersom det inte har gått att resa så missar jag det, för senare kommer jag inte att ha tid, säger Georgina.

Under den första tiden följdes doktoranderna åt, men sedan Madeleine varit sjukskriven under hösten ligger hon nu några månader efter Georgina som räknar med att vara färdig under vårterminen 2022. Fortfarande har de utbyte av varandra, men kanske inte riktigt på samma sätt som när de stod inför samma kursinlämning, eller liknande utmaningar i materialinsamling.

— Det är väldigt roligt att vara två. Vi pendlar våra känslor och tankar kring handledning kring skolorna vi är på, vi talar om balansen mellan att vara i kommunen och vara doktorand. De stunderna är väldigt värdefulla. Jag är väldigt glad att vi är två stycken, säger Madeleine.

— Det började väldigt bra och vi gick in i det ihop. Nu ser man hur snabbt man hamnar i olika faser, men hela inledande perioden på skolan har varit värdefull, säger Georgina.

Hon har avslutat sin materialinsamling och gått in i en skrivfas. Det beskriver hon som både skönt och läskigt.

— Det har krävts mycket för att klara kurserna. Återkopplingen är tuff bitvis, det finns alltid något du kan göra bättre.

Någon gång i månaden möter Helén Hult-Sannéus Georgina och Madeleine individuellt för att diskutera forskningen och förutsättningarna. På liknande sätt har doktoranderna en kontaktperson på universitetet i Päivi Juvonen.

Trots att Georginas och Madeleines forskningsområden ligger inom samma projekt så arbetar de inte tillsammans i någon del. Deras nya insikter kring nyanländas lärande i gymnasieåldern ska skrivas fram tillsammans med eventuella förbättringsområden. Det är det som projektet sökt pengar till. Det är projektledare Päivi Juvonens jobb att sätta ihop resultaten av forskningen i den slutgiltiga projektrapporten som man sökt pengar för från Vetenskapsrådet.

Hur hoppas de att forskningen kommer till gagn för Växjö kommuns elever? Båda är klara över svaren på den frågan.

— Jag hoppas att vi tar ett inriktningsbeslut att vi använder Bygga svenska när vi bedömer andraspråkselevers språkutveckling i Växjö kommun, säger Madeleine Médoc. Det är en jättelång väg att gå, för idag är det inga skolor som jobbar med Bygga svenska som bedömningsstöd i Växjö. Vi har inget gemensamt språk, men det skulle Bygga svenska kunna vara. Det är ett vetenskapligt framtaget material som gynnar den likvärdiga skolan. Bygga svenska är inte den enda sanningen i världen, men hittills är den det bästa vi har. Jag har bildat ett nationellt nätverk tillsammans med andra kommuner som arbetar med Bygga svenska för att utbyta erfarenheter och tankar. Det är fantastiskt att få forska i slutet av sin yrkesbana och förhoppningsvis får jag ett utvecklingsuppdrag efter detta. Om jag lägger fram en licentiatavhandling som intresserar forskningsvärlden så har jag verkligen gjort skillnad.

— Jag hoppas att ämnet svenska som andraspråk ska få en starkare position i Växjö kommun centralt så att det kan stärkas i alla skolor i kommunen, säger Georgina. Kanske kan det bidra till att inte bara de skolor som har hög procent nyanlända får delar av satsningar och insatser, utan att det sprids även till skolor med färre elever med de behoven. Alla elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till sitt eller sina språk och att läsa enligt kursplanen för svenska som andraspråk om bedömningen så visar.

Text: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida