Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Mycket tid med elever passar Edvin och Linnéa

DELA

Mycket tid med elever passar Edvin och Linnéa

Första terminen på lärarprogrammet för mellanstadielärare med VI-profil är strax till ända. Pedagog Växjö träffade två av studenterna på programmet som haft Centrumskolan som sin skola den här första terminen.

Studenterna Edvin Iversen och Linnéa Grahn utanför Linnéuniversitetet

Edvin Iversen och Linnéa Grahn längtar till våren då de återigen får träffa elever och personal på Centrumskolan

Linnéa Grahn och Edvin Iversen har båda flyttat till Växjö för att gå utbildningen till mellanstadielärare med den nya profilen verksamhetsförlagd inriktning, så kallad VI-profil. Hur känns det att vara först ut? Studenterna känner sig trygga i att konceptet redan är väl beprövat i Kalmar.

— Det kommer säkert att utvecklas, men det är inte så att universitetet behöver tänka om något särskilt. Man kan ana att Växjö tar mycket hjälp av att Kalmar redan har kört ett tag. Att de har fått många tips. Väldigt många lärare är taggade när man kommer ut. Det är ju jättetacksamt att alla är superpositiva och nyfikna, säger Linnéa.

— Det är spännande att vara först, menar Edvin. Förhoppningsvis kan man vara med och utveckla utbildningen som student och bidra med sina tankar. Och då bör utbildningen vara bättre om fem år än vad den är idag. Det är en helt normal utvecklingskurva.

Att vänta några år innan man börjar plugga till lärare är något de båda är nöjda med.

— Man hinner jobba, resa. Man hinner fundera igenom beslutet att man ska börja plugga till lärare, säger Edvin som är 21 år.

— Det är precis det jag har gjort, fast för mig tog det sex år, säger Linnéa som är 25 nu och hunnit bo i både Stockholm och Malmö.

Edvin kommer från Åhus utanför Kristianstad, men ville gärna lära känna Växjö.

— För mig fanns det två delar när jag valde: jag ville flytta till Växjö för att plugga och bo i den här studentstaden. När jag hade bestämt mig för att det var till lärare jag ville läsa, så tänkte jag att det är klart att jag vill gå den här sortens utbildning. Jag tror att det ger otroligt mycket att få vara ute mer på skola än vad man vanligtvis får, man kommer närmare verkligheten.

För Linnéa, som är uppvuxen i Värends Nöbbele, var det välkommet med Växjö.

— För mig var det viktigt att det var VI-profilen. Jag blev väldigt glad att Växjö kunde erbjuda det. Jag var också sugen på att flytta tillbaka till Småland igen.

Edvin och Linnéa har hunnit vara på Centrumskolan, som är deras skola under första året, i sammanlagt sju dagar.

— Vi har ju båda jobbat på skola tidigare. Sju dagar är ingenting, det är ju bara lite drygt en vecka, säger Edvin.

— Jag hann verkligen precis börja känna att nu kan jag hela klassens namn och de vet vem jag är. Och så kom höstlovet. På det viset är det väldigt annorlunda. När man jobbar själv så kan det vara så att efter två veckor känner man sig ganska van, men nu är det så att efter sex veckor börjar man komma igång. Men det är också det som är häftigt, tycker jag. Att det tar tid, att det smyger igång, säger Linnéa.

Varannan vecka är studenterna på skolan måndag och tisdag, varannan vecka är de hela veckan på universitetet. När de varit på Centrumskolan har de haft uppgifter med sig ut.

— Det har varit allt från att bara observera generellt, observera läraren och reflektera över vad du noterar till att hålla små korta lektionsmoment, säger Linnéa.

Som student i verksamheten ska man ha både åskådarperspektiv och deltagarperspektiv.

— Det har varit det svåraste tycker jag. När man är vikarie tar man en medarbetares ordinarie roll och du har ett ansvar. Men nu är all personal på plats och jag ska bara sitta här och titta på och notera grejer. Men det är jätteintressant det som händer med en själv, säger Linnéa.

Det är en balansgång hur mycket initiativ man ska ta, tycker de båda.

— Jag jobbade som idrottslärare ett år och då var det givet vad jag skulle göra, säger Edvin. Men här behöver man se till själv att man tar ansvar, att man tar plats, att man hjälper till. Jag är inte rädd för att ta för mig och då sker det naturligt. Men det är klart en stor fördel att ha varit i skolan innan också.

Linnéa är i en sexa och följer dem på alla deras lektioner. Edvin är i årskurs fyras tre parallella klasser. De är glada över att ha hamnat just på Centrumskolan och att skolorna som deltar i programmet är så olika.

— Rektorn berättade att 97 procent har ett annat modersmål än svenska medan rektor på Sandsbro skola sa det omvända: 97 procent har svenska som modersmål. Det är två motsatta skolor på det viset, men sen har de säkert hundratals saker gemensamt, säger Linnéa.

Edvin håller med och fyller i:

— Vi får vara på större och mindre skolor, i stan och på landet, med en blandning av elever, vilket är otroligt nyttigt, säger Edvin.

Studenternas verksamhetsförlagda del har fått avbrytas under hösten med hänsyn till pandemin men till vårterminen hoppas de att de är tillbaka på Centrumskolan. Då ska studenterna ut på femveckors verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Båda tänker att de har valt rätt.

— Första månaden, och det är ju ganska vanligt att det är så — då funderade jag på om jag verkligen hade gjort rätt val, men nu känns det bra. Det kände jag verkligen efter senaste gången vi var ute. Man börjar successivt kunna koppla det vi lär oss till verkligheten när man är på plats, säger Linnéa.

— Mycket praktik är bra för att känna om det är rätt eller inte. Man slipper sitta enbart i salarna och ta in information som man sen ska applicera på verkligheten långt senare. Läraryrket är så mycket mer än vad man läser. Det är alla de här mötena varje dag, säger Edvin.

Höstens första kurser har haft didaktiskt innehåll. Nu har studenterna gått in i svenskakursen.

— Det har varit lite olika hur lärare har tolkat uppdraget. En del tänker att studenterna ska få se mycket svensk- och mattelektioner. Andra har tänkt att det är lika bra att de ser alla lektioner, säger Edvin.

Och så kommer det säkert att se ut framöver också. Skolor är olika, lärarlag och klasser är olika. Fyra olika skolor ska samverka med de kurser som ges till VI-studenterna på universitetet.

— De har träffat så rätt man kan. Kollar vi på Centrumskolan så har de satt mycket matte och svenska på oss iallafall i fyran, och det är de ämnen vi ska läsa. Vår matte kommer till våren. Skulle de tänka: jaha, nu läser ni geometri på Linnéuniversitetet, då måste vi också göra det här i skolan - lyckas de med det så gör det de väldigt, väldigt bra, säger Edvin.

Han fortsätter:

— Förhoppningsvis kollar man tillbaka om fyra år och tänker på att man var rätt dålig på att möta olika situationer så här i början. Man ska ju inte vara som bäst nu. Förhoppningsvis kommer vi att kunna tänka tillbaka och se en utveckling.

Studenterna Edvin Iversen och Linnéa Grahn sitter i en soffa på Linnéuniversitets bibliotek.

Studenterna Edvin Iversen och Linnéa Grahn tycker att de valde rätt när de valde att läsa lärarprogrammet med verksamhetsintegrerad inriktning.

Att arbeta med barn i åldrarna tio till tolv tycker de båda är härligt.

— Jag har jobbat i F-klass tidigare, de har ju sin charm och på högstadiet kan man kanske bygga andra former av relationer, säger Edvin. Men mellanstadiebarnen har en enorm kunskapshunger, det finns en glädje i att vara i skolan. Jag är inte jättesugen på att sitta och tvinga fram saker, det finns inte de problemen i 4-6 på samma sätt. De är glada och spralliga.

— Det är en rolig och intressant ålder. Det handlar så oerhört mycket om att bygga relationer. Det är fantastiskt att bara för att man frågar en elev om vad den gör på fritiden så plötsligt vågar den eleven fråga mig om hjälp. Man märker verkligen vikten av att skapa relationer med eleverna, säger Linnéa.

Finns det något de saknar i utbildningen så här långt? Båda behöver fundera en stund. Edvin tror att det är rätt väg med så här mycket praktik.

— Hade vi inte haft det så är det nog det vi hade sagt: jag vill vara ute mer i verksamheten, säger han. Det är ett yrke som kräver en del. Du ska trivas i att synas och höras lite och stå i centrum. Den är nog viktig att känna på. Och ansvaret också, det kommer att utökas gradvis och år fyra är man förhoppningsvis en betydligt säkrare lärare. Det är ett otroligt ansvar att vara lärare också som man ska vara bekväm i och få känna på på allvar. Det hade varit en fördel att vara färre studenter på varje skola för då hade man kunnat ta mer plats. Samtidigt är det två sidor av myntet: vi har oerhört stor nytta av varandra, lär oss av varandra och samtalar om det som händer. Och vi har gjort arbeten tillsammans så det har varit bra att vara flera jämfört med om det bara hade varit vi två på Centrumskolan.

Linnéa tycker att de akademiska studierna verkligen hjälper till att ändra tänket.

— Det känns väldigt nyttigt. Allt från tips på lektionsplanering till förhållningssätt: vad är viktigt i ett klassrum? Du kan inte undvika att tänka och känna och göra när du är på skolan. Det är en fantastisk fördel att få se fyra så olika skolor. Det hade kunnat vara så att man som nyutexad har varit fyra år på samma skola. Man börjar redan jämföra med skolor som man jobbat på tidigare. Och man är ju ganska nyfiken på hur det blir de andra åren. Vi vet inte hur det ser ut till nästa höst: vilken skola ska vi till då? Och hur många är vi kvar på programmet? säger Linnéa.

Text och foto: Anna Fritzén

KATEGORIER

Grundlärarprogrammet med verksamhetsintegrerad profil startade först vid Linnéuniversitetet i Kalmar 2013. Från och med hösten 2020 erbjuds det även studenter på lärarprogrammet för mellanstadielärare i Växjö. Läs mer om några av skolorna inför starten i höstas.

Relaterade inlägg

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida