Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Forskare fångar fenomenet planering

DELA

Forskare fångar fenomenet planering

Helena Grundéns intresse för matematikundervisning är så stort att hon ägnat sin doktorsavhandling åt lärares planering i ämnet.
— Planeringen påverkas av flera aspekter, inte minst en allmän idé om hur samhället tycker att matematikundervisningen är och hur den ska vara, säger Helena Grundén.

Helena Grundén framför Växjö domkyrka

Helena Grundén ville gärna få fatt i fenomenet planering i matematik. Nu har hon doktorerat i saken.

Helena Grundén är genuint intresserad av varför matematikundervisningen blir som den blir och vad planering egentligen är. Särskilt mycket forskning hade hon inte att luta sig på när hon började, särskilt inte nationellt.

— När jag gjorde mina första sökningar skulle jag säga att jag inte hittade någonting om matematikplanering i Sverige. På senare år har det kommit några studier som gränsar till planering, säger Helena Grundén.

Hennes doktorsavhandling blir därmed ett viktigt tillskott i forskningen och den lades fram i september vid Linnéuniversitetet. På engelska heter den: Mathematics teaching through the lens of planning – actors, structures and power. På svenska handlar det om vilka aktörer, strukturer och maktförhållanden som påverkar planeringen.

— Jag var väldigt nyfiken utifrån mina egna och kollegors erfarenheter. Vad är det som ligger bakom de beslut man fattar om hur undervisningen ska vara? Jag ville komma åt det. I planeringen händer saker; man bestämmer saker som får betydelse för undervisningen. Sedan vet ju alla som har varit lärare, att det man planerar är inte exakt det som händer i klassrummet.

­Helena Grundén kom in i forskningen via sin egen matematikundervisning, som främst skett på högstadiet och senare på högskola. Hon är utbildad 4-9-lärare och hade läst mest biologi, men när hon började undervisa var det matematiken som fängslade mer.

— Det är verkligen undervisningen i matematik som jag brinner för, mer än själva ämnet. Det går förstås inte att skilja matematik från matematikdidaktik men man kan komma in i det från olika håll, säger Helena Grundén.

Det har varit en spännande resa som började med individuella intervjuer kring vad planering egentligen är.

— Jag ville först intervjua lärare vad de menar med planering, vad det betyder för dem. Här finns det ingen samstämmighet om vad planering är; det kan vara allt från att sitta och klura ut hur ska man gå igenom ett matematiskt innehåll, för att det ska blir så bra som möjligt, men också att laminera kort som man använder i ett spel eller vilka sidor man ska använda i matteboken eller vilka exempel man ska ta på tavlan.

Helena Grundén menar att det finns en mängd olika uppgifter som ryms inom planering och man ser också olika på planeringen.

— Det som var gemensamt var att många lyfte den som en kreativ process som var en lustfylld del av arbetet. Men det var ju inte så förvånade att man kände att man inte alltid hann med det.

I det första skedet gjorde hon sex individuella intervjuer av lärare, som arbetade på olika stadier i grundskolan, eftersom hon ville undersöka fenomenet planering utan att jämföra vilket stadium undervisningen utfördes. Lärarna fick förbereda sig i två veckor före intervjun. Helena Grundén har full förståelse för att tillvägagångsättet gjorde att några lärare tackade nej för att det blev för stor arbetsbelastning.

— Jag ville att lärarna skulle skriva ned i en anteckningsbok, som de fick av mig, det som hade med planeringen att göra: de fick rita, skriva ned, kladda, stoppa in papper under två veckor. Det var viktigt för mig att inte komma in med ledande frågor om vad planering var.

I dessa intervjuer kom det fram aspekter som hade betydelse för planering och som Helena Grundén ville ”grotta djupare i”. Det handlade om aspekterna nationella prov, mallar för planering, elever, läroboken, föräldrar och skolledning. Helena satte sedan samman sex fokusgrupper med 27 helt nya lärare.

— Jag presenterade aspekterna som hade framkommit i de individuella intervjuerna, lade lappar på bordet med dessa ord på och bad lärarna diskutera på valfritt sätt.

Det fanns även tomma lappar som lärarna kunde skriva nya aspekter på och de kunde också plocka bort lappar i fall de inte var relevanta. Helena ville veta vad det fanns för aktörer kring planering och hur strukturerna och maktrelationerna såg ut i den här processen. Både i intervjuer och i fokusgrupperna hänvisade man till en allmän idé om matematikundervisning.

— Det kunde vara lärare som sa: ”Så här ska man ju inte göra.” Jag fick flera exempel på att lärare levde under en idé som finns i samhället om vad matematikundervisning är och hur den ska vara. Det här upplevde jag var en del som påverkade planeringen ganska mycket, berättar Helena Grundén. Jag ville fånga den allmänna idén, men den var inte så lättfångad.

Resultaten av intervjuerna gjorde att Helena Grundén till slut valde att göra en studie i hur dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Metro framställde matematikundervisningen.

— Det är dubbelt med media, medger Helena Grundén. Media både fångar upp det som sker i samhället, men påverkar också det som sker. I min studie valde jag att se media som en representant för en debatt som finns i Sverige och på så vis kunde jag delvis komma åt den här allmänna konstruktionen, idén om matematikundervisningen, som finns i Sverige.

Helena Grundén skrev detta avsnitt tillsammans med en kollega och de tittade på tryckta tidningar från 1992 och vart femte år framåt.

— Det som blir väldigt, väldigt påtagligt det är att det blir en förskjutning mot prestationer, jämförelser och resultat. Samtidigt blir det under den här tiden en förskjutning mot matematikundervisning som ett alltmer varierat fenomen, vilket ju är i linje med forskningen.

Helena Grundén i en allé.

Helena Grundén vill gå vidare.

På en direkt fråga vad hon förvånats mest av under arbetet, vill Helena Grundén lyfta fram tre delar. En del var den stora variationen mellan lärares och skolledares syn på vad planering är och vad som förutsätts hända under planeringstiden. En annan var känslornas inblandning i planeringen. En del direkta känslor uttrycks, som att det är roligt och kreativt att planera. Känslor som har med press och stress lyfts även fram – och skam. Det förklarar Helena Grundén så här:

— En lärare berättar om att hon undervisar som eleverna önskar. Hon själv har en idé, men eleverna önskar väldigt starkt en väldigt uppstyrd undervisning. Hon berättar att hon inför eleverna friskriver sig lite genom att säga: ”Det här är inte det jag står för egentligen”. Man skäms lite för sin undervisning, säger hon.

Den tredje delen hör ihop med känslorna och handlar om att den allmänna idén om matematikundervisningen så påtagligt styr beslut ibland och gör en del lärare pressade.

— Min upplevelse är att den pressen ser väldigt olika ut för olika lärare. Vissa är medvetna om att den finns, men undervisar ändå enligt forskning, utbildning och styrdokument. Man kan stå upp för det och undervisar på det sätt man vill. Men det finns också exempel där lärare kanske ibland tar beslut om sin undervisning som går emot det man allra helst skulle vilja, och det som man tänker skulle vara bäst för eleverna och utifrån sina kunskaper, därför att man blir ifrågasatt om man undervisar på ett visst sätt.

Pressen kan vara direkt och uttalad av elever eller föräldrar eller av aktörer med formell makt. Den kan också mer upplevas som en känsla ”så här ska man göra, så här ska man tänka, det är inte bra att vara så här”. Helena Grundén önskar att lärare skulle få reflektera tillsammans över vad som påverkar deras undervisning och planering.

— Det kan bidra till att man i högre grad kan fatta beslut som är mer i linje med vad forskning visar och som man själv tänker är en bra matematikundervisning.

2014 var året då Helena Grundén, som bor i Borlänge och undervisar på Högskolan Dalarna, sökte och fick doktorandtjänsten på Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har haft mycket roligt när hon fått diskutera med lärare och är dessutom tacksam för att hon under resans gång kunnat följa med resultaten och därför lägga till både fokusgrupperna och mediestudien i avhandlingen.

Vad tar då Helena Grundén med sig av den här tiden och resultaten?

— Jag kan säga att jag har bidragit med att belysa vilka faktorer som påverkar varför undervisningen ser ut som den gör i klassrummet. Det är inte så enkelt som att läraren fattar alla beslut; det finns väldigt många andra saker som andra bestämmer och tycker och tänker som faktiskt får avgörande betydelse för vad som blir möjligt för läraren att göra. Vi finns i sociala sammanhang och vi kan inte agera som enskilda individer utan att vara påverkade av vad som händer omkring oss. De som har kollegor att planera tillsammans med lyfter fram det som väldigt värdefullt. Det är ofta de långsiktiga planeringarna som görs tillsammans, medan man är mer lämnad åt sitt eget öde när man sitter och vrider på det specifika innehållet och där kommer det verkligen fram en önskan att dela detta med kollegor.

Färdig med de här frågeställningarna är inte Helena Grundén. Hon har spännande resultat som inte kommit med här i avhandlingen om vilka röster som hörs i media angående matematikundervisningen och det vill hon gärna skriva om.

— Det skulle även vara väldigt roligt att jobba nära en lärare om planering, säger Helena Grundén.

Sedan ska väl hennes fyra hundar – ”lagotto romagnolor hela bunten” – få ännu mera tid, men hon tackar dem för att de levererat kontrast och avkoppling i form av tre valpkullar under doktorandtiden.

Text och foto: Agneta Myrestam

Mer läsning

Helena Grundéns doktorsavhandling heter Mathematics teaching through the lens of planning - actors, structures and power  Länk till annan webbplats. och finns att läsa i sin helhet på Linnéuniversitetet via den gemensamma söktjänsten DiVA portal.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida