Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Fyra läsfrågor som lever vidare

DELA

Fyra läsfrågor som lever vidare

Att fånga och bibehålla mina elevers motivation till lärande är, vill jag påstå, en av de största utmaningar jag ställs inför som lärare. En fråga för stor för att besvara i en kort text som denna, men jag vill ändå försöka. För hur svårt det än må vara så kan man inte komma ifrån det faktum att motivation är vägen till lärande och utveckling; nyckeln till varje elevs individuella framgång.

En bok ligger på ett bord med ett frågepapper instucket i den.

Fyra frågor som fungerar till många olika sorters texter. Foto: Agneta Myrestam

Under senare år har man också kunnat ta del av studier som lyfter fram läraren som ytterligare en nyckelfaktor för hur väl en elev lyckas i skolan. Jag ska i korta drag berätta om hur jag och mina kollegor har arbetat och arbetar för att öka motivation och lärande hos våra elever.

På min arbetsplats Norregårdskolan arbetar all personal sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka i projektet Innovationsguiden som ska syfta till höjd måluppfyllelse via motivation. Eftersom ämnena skiljer sig en del åt i karaktär bestämde vi ganska tidigt att vi ansåg det vara bäst att arbeta i ämnesgrupper, då vi där kan ta fram och skapa uppgifter tillsammans på ett relativt enkelt sätt.

Att arbeta tillsammans med kollegor är något man som lärare ofta längtar efter, då tiden för samverkan kan kännas allt för knapp många gånger. Jag anser att den i mångt och mycket utgör grunden för en kvalitativ undervisning. Genom samverkan med kollegor säkerställer man ju på ett sätt undervisningens likvärdighet och kvalitet.

Som ett första steg i projektet bestämde vi oss att inom ämnet engelska lägga fokus på att träna strategier för läsning och genom det öka elevernas läsförståelse. För att ha något konkret att utgå ifrån sökte vi runt ett tag och fastnade till slut för boken Teaching Reading Strategies in the English Classroom av Kimberly Norrman. Efter inläsning och diskussioner gav vi oss så i kast med uppgiften som vi hade framför oss. Vi ville göra eleverna bättre rustade för textläsning; helt enkelt ville vi att istället för att “bara” läsa en text skulle det hända något mer. Eleverna skulle förhoppningsvis få en djupare förståelse inte bara för en enskild text utan för språket i sig. Detta skulle leda till en slags snöbollseffekt; ökad förståelse skulle leda till ökad motivation som skulle leda till höjda resultat/höjd måluppfyllelse. Så vi började.

Vid varje ny text vi tog oss an fick eleverna i uppgift att först på egen hand gå igenom rubrik, underrubriker, bilder och bildtexter. Enskilt eller i par fick de kort redogöra för vad de trodde att texten handlade om utifrån ovan nämnda. I ett av våra läromedel finns nyckelord markerade och då adderade vi även dessa att fundera kring.

Om texten var av faktakaraktär fick eleverna ett litet formulär med fyra frågor att besvara innan, under och efter läsning:

  1. Vad tror jag att texten handlar om?
  2. Vad vet jag redan?
  3. Vad har jag lärt mig?
  4. Vad vill jag fortfarande veta?

Dessa frågor la vi olika mycket tid på olika gånger, så som det passade, men frågorna och upplägget var alltid det samma så fort vi behandlade en text. Ibland skrev vi upp frågorna på tavlan och fokuserade främst på Vad har jag lärt mig-frågan genom att alla elever i klassen fick komma fram och skriva upp en sak som de lärt sig. På så sätt fick vi i princip ihop en sammanfattning av texten.

Upplägget i sig är ju alls inte komplicerat eller krångligt. Istället är det genialiskt i all sin enkelhet. Vi märkte efter ett tag att eleverna gav sig i kast med texter med ett ökat engagemang och då vi utvärderade arbetssättet efter ett tag svarade flera elever att de upplevde att det både var enklare och roligare att arbeta på detta sätt. De upplevde också att de lärde sig mycket mer och utökade sitt ordförråd snabbare såhär. Ytterligare en effekt som kom ur detta var att arbetsron i vissa elevgrupper blev bättre.

Ibland tror jag att vi försvårar det för oss själva, att vi pedagoger kanske tenderar att sätta likhetstecken mellan avancerat och bra. Arbetssättet som beskrivs i min text är ju inte alls avancerat i sig, tvärtom. Men, vi som provade det kunde ganska snart se effekter på både lärande och motivation. Dessutom var det oerhört givande att tillsammans med kollegor läsa och diskutera boken och dess innehåll.

Med tiden gav vi oss i kast med andra försök och utmaningar, men läsning är ju något som vi i skolan arbetar med så gott som dagligen och det är så lätt att tillämpa det vi tränade in. Jag upplever att mina elever nu är bättre rustade gällande läsning och läsförståelse och det bubblar upp en liten lärarlycka i mig när jag ser att de - utan att jag efterfrågar det - spontant börjar arbeta kring “vår mall” när vi ger oss i kast med en ny text. Jag ser det som ett slags kvitto på att de finner mening med det de gör och det ger mig fortsatt motivation i min yrkesutövning.

Karin Råhlin, lärare i engelska och svenska, Norregårdskolan

#DetHärBlevBra är ett tema där vi samlar medarbetares berättelser om när det gick riktigt bra. Se det som en inspiration och om du använder samma upplägg: återkoppla gärna till författaren av artikeln! Kanske gjorde du det till något ännu bättre?

Bidra till #DetHärBlevBra:

Vill du berätta om något som föll väl ut i din klass eller grupp? Hör av dig till redaktionen och kom ihåg att även något litet kan göra skillnad och inspirera andra!

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida