Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Tre frågor till Mats Wahlsten

DELA

Tre frågor till Mats Wahlsten

Om hur det går att undervisa idrott och hälsa på distans har Nils Bergön berättat. Han har varit elev på Braås skola och skickar sina tre frågor vidare till nuvarande rektorn där, Mats Wahlsten.

Bild

Vad fick dig att välja yrket rektor?

— Jag blev rektor för att få möjlighet att kunna påverka och för att jag var intresserad av skolutveckling. Jag trodde att pedagogiskt ledarskap var rektors huvuduppdrag men har upptäckt att möjligheten att utöva detta begränsas av många andra uppgifter som följer med chefsuppdraget som ekonomi, arbetsmiljö och personalfrågor. Skolinspektionen konstaterade i sin kvalitetsgranskningsrapport 2012 att: ”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt det är möjligt i sitt lärande och sin utveckling”.

Att förbättra elevernas resultat är alltså varje rektors uppdrag och ett systematiskt kvalitetsarbete är ett viktigt verktyg i detta. Med sjunkande resultat är det nu fullt fokus på betygsresultat i utbildningsförvaltningen. Faktum är dock att svenska elevers kunskaper var betydligt bättre redan innan den mål- och resultatstyrda läroplanen infördes 1994. Detta är allvarligt för en kunskapsnation och gör att politiken måste visa handlingskraft. Staten och huvudmannen har svarat med mer kontroll av verksamheten. Betyg i lägre årskurser, fler nationella prov, skolinspektioner, granskningar och rapporter är exempel på sådana inslag. Kontroll kan ibland vara berättigat men det begränsar också lärares och skolledares pedagogiska friutrymme och signalerar låg tillit professionen. I Finland går man motsatt väg med bättre effekt. Det finns dessutom svagt stöd i pedagogisk forskning för att kontrollstyrning skulle vara en framgångsrik metod för skolutveckling. Jag tror att en mer tillitsbaserad styrning främjar kreativitet, engagemang och lust att lära, både hos elever, lärare och skolledare. Då kommer också resultaten!

Vad ser du som din största utmaning med att arbeta som rektor på grundskolan?

— Den största utmaningen i min nuvarande tjänst är att jobba för en ökad likvärdighet mellan de olika enheterna i grundskolan men detta klarar vi inte utan politikens och förvaltningens stöd. När jag hävdar att Braås skola behöver mer resurser handlar det inte bara om mer pengar. Framförallt handlar det om att vi måste öka kompetensen, behålla och rekrytera fler behöriga lärare för att kunna möta eleverna och vända en negativ trend.

Jag tog jobbet som rektor på Braås skola för att jag ville göra skillnad och för att jag trodde att jag kunde bidra med min erfarenhet till att utveckla skolan. I Braås är föräldrarnas utbildningsnivå låg och andelen nyanlända elever hög. Skolan har därför ett större kompensatoriskt uppdrag här än på de flesta andra skolor i kommunen.

Det har visat sig att hjärnan mår bra av att man rör på sig. Hur ser du på fysisk aktivitet som en del i undervisningen förutom ämnet idrott och hälsa? Är det något du skulle uppmuntra till?

— Fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan och lärandet visar till exempel den forskning som Anders Hansen lyft fram. Det är positivt att timplanen idrott och hälsa ökar i grundskolan, men vi måste också jobba för att öka elevernas deltagande på lektionerna, särskilt på högstadiet. Jag vill gärna uppmuntra till att eleverna rör på sig varje dag, särskilt på högstadiet där man inte leker på rasterna. Pulshöjande aktiviteter kan vara en väg men helst skulle jag vilja skapa möjligheter till spontana och frivilliga sätt att röra på sig genom ”roligare” skolgårdar som inbjuder till lek, spel och rörelse. Vår skolgård har utrustats med en ”multiarena” som har blivit en stor succé hos barnen och där är det full aktivitet varenda rast.

Och vem vill du ställa tre frågor till?

— Jag skickar mina tre frågor vidare till en annan före detta elev på Braås skola, nämligen förvaltningschef Anders Elingfors.

  • Vilken forskning stödjer sig förvaltningen på när man lägger fokus på ökad kontroll för att förbättra resultaten?
  • Hur kan nämnd och förvaltning skapa bättre förutsättningar för rektorer att bedriva ett pedagogiskt ledarskap?
  • På vilka sätt arbetar nämnden för att öka likvärdigheten och minska segregationen mellan kommunens grundskolor?

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida