Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Gemlalärare hanterar provstopp i coronatid

DELA

Gemlalärare hanterar provstopp i coronatid

Corona sätter sina spår även i en undervisning som pågått på skolan under hela vårterminen. I Gemla, drygt en och en halv mil från Växjö, funderar det lilla arbetslaget på en termin som varit både lite knasig men också gett insikter.

Två kvinnor står bredvid varandra med flera händer i siluett bakom dem på väggen.

Stopp för de nationella proven i åk 6 gjorde en annorlunda vårtermin. Helena Berg och Martina Malmgren och deras elever har gjort en hel del upptäckter.

Gemlas F-6-skola med sina 191 elever ligger på en kulle och umgås med spirande åkrar, träd och en rödmålad hembygdsgård intill. Måhända ovanligt vackra omgivningar, men vanliga grundskolefunderingar inomhus. Martina Malmgren är klasslärare för Gemlas enda årskurs 6 som består av 21 elever. Hon undervisar dem i svenska, matematik och NO och Helena Berg har dem i engelska och i tre SO-ämnen. De tillhör arbetslaget för mellanstadiet på nio personer, när de är som flest.

— Min spontana reaktion när de nationella proven ställdes in var väl neej… för de är ju oftast ett kvitto på att man tänkt rätt, säger Martina Malmgren. Ändå, jag har haft de här eleverna i matte i tre år, känner dem väl och är rätt så trygg. Rätt så snart blev det istället: det här löser vi.

Helena Bergs reaktion var att hon tappade något som hade varit skönt att ha.

— Jag tänkte nog ännu mera att jag hade velat ha den tryggheten, eftersom jag tog över dem i engelska först nu i sexan, säger hon.

Båda är överens om att de hade varit väldigt osäkra om detta hade varit deras första omgång sexor, vilket det inte är. Det omfattande rättningsarbetet försvann plötsligt från deras axlar, men medförde andra beslut kring resterande undervisning. Helena berättar att hon precis laddat upp på engelskan och dragit ut material från bedömningsportalen för att börja träna.

— Det fanns redan ett batteri med läsförståelse och skrivuppgifter, som vi nu kör. Jag tycker nästan att eleverna skriver bättre texter i engelska nu när det är lite avdramatiserat. Jag begränsar ju tiden som de får skriva ändå, så att de får känna på hur det är att ha ett nationellt prov, men de är mer avslappnade.

Helena Berg menar att det har blivit en rejäl skjuts i det engelska skrivandet för Gemlas sexor, eftersom allt blir ännu mer tydligt bedömningsmaterial. Hon tar in mer arbeten än hon gjort innan.

De nationella proven i svenska hann Martina Malmgren ha i sin helhet före stoppet.

— Ja, det var inga elever sjuka på provdagarna – det var helt galet! säger Martina, som tycker att det var bra att hennes elever fick prova på att ha gjort åtminstone ett ämne.

— De tyckte nog att både vi och de hade haussat upp det och fått det till att det var större än vad det var. De var rätt nöjda med sig själva och tyckte att de hade fixat det rätt så bra. Man vet inte om det hade varit samma känsla för dem med matten.

Martina Malmgren tänker en hel del på skillnaden mellan de nationella proven i matematik jämfört med annan bedömning som görs i ämnet.

— I matten är det ju så att man går igenom ett kapitel och sedan har man en diagnos eller ett prov på det området man jobbat med. Oftast klarar eleverna A-uppgifter lite lättare eftersom man precis har jobbat med just det området. Men på nationella proven är det plockat från olika områden och det är inte säkert att vi alldeles nyligen läste det. A-uppgifterna blir då svårare.

Kvinna tittar rakt fram

Martina Malmgren saknar kvittot som de nationella proven ger.

Det här gör att Martina Malmgren tror att det omedvetet kan bli snällare bedömning i matematik utan de nationella proven. Hon kommer därför att försöka göra något slags större prov som är mer allmänt, där hon plockar från gamla nationella prov. Nackdelen är ju att en del tidigare prov och exempeluppgifter på Skolverket är tillgängliga för elever och föräldrar att se.

Men är då likvärdig betygssättning i fara? Nej, menar båda två som tycker att de har en hyfsad grund att stå på. De återkommer till att nationella proven betraktas som ett kvitto på att de bedömt rätt, inte att de är omistliga som sådana.

— Men likvärdigt blir det ju först när man lämnar ifrån sig proven över huvud taget, tycker jag, säger Helena Berg. Det gör ju inte vi. När man var på större skolor fanns det ju alltid någon fler som hade samma ämne och samma problem. Det är en liten nackdel att vi är ett litet arbetslag.

Martina instämmer.

— Man blir ju lite ensam i situationen, säger hon. Det är ju bara jag som har sexorna i matte.

Helena tycker att besluten kring de nationella proven har varit tydliga. Hon hade dock gärna sett mer stöd för bedömning och betyg, kanske att Skolverket hade släppt tidigare sekretessbelagda prov för de som önskar mer bedömningsunderlag. Sedan önskar hon externa rättningsgrupper som andra kommuner ordnar. Båda två välkomnar de kommande digitala nationella proven. (Provtjänsten ska vara igång 2022 och de första digitala nationella proven ska utföras under 2023, enligt Skolverketlänk till annan webbplats.)

Båda tror att de skulle varit mer stressade om de varit lärare i årskurs 9, vilket de inte har varit.

— Vi sätter betyg för avslutande kunskapskrav och det blir ju ändå så att i 7–9 har de andra kunskapskrav. Om vi skulle göra någon form av misstag här, känns det lite lättare än om man hade gjort det i årskurs 9, säger Martina Malmgren.

Egentligen har de två inte hunnit prata så mycket med varandra tidigare om just de nationella proven då det varit gott om andra bitar som måste lösas: distansundervisningens vara eller inte vara, coronarutiner, långtidsplanering av lektioner med mera.

Kvinna tittar rakt fram

Helena Berg upptäckte elevernas ökade skrivarkraft i engelska.

— Man har inte haft tid att bli så där jätteupprörd över att de nationella proven ställdes in, säger Helena.

När de hade studiedagen den 18 mars kändes det dock lite ödesmättat och farhågor fanns om att skolan och arbetet skulle bli extremt påverkade. Så blev det inte. Överlag har eleverna varit väldigt friska och närvarande och scenariot med distansundervisning har inte inträffat. Martina och Helena har blivit lite mer toleranta och tänker att de gör så gott de kan när läget är som det är. De hoppas att coronasmittan inte är aktuell till hösten och de tror att de kommer att tänka tillbaka på våren 2020 som en väldigt speciell termin.

— Man ska liksom tänka på alla föreskrifterna samtidigt som det känns helt omöjligt att inte vara nära barnen, när vi har ett sådant yrke som vi har, säger Martina Malmgren.

Helena Berg funderar på om rutinen med att lägga ut en veckas arbete framåt på Google classroom, för att de som behövde vara hemma skulle veta vad de hade att göra, kommer att hålla i sig till hösten och vad det i så fall innebär för arbetsbörda och framförhållning. Talet om distansundervisning har fått Martina Malmgren att tänka på annorlunda vis.

— Säg att man har en distansundervisningsdag en dag veckan och de som fixar skolarbetet kan göra det hemma. Fördelen är ju att vi skulle kunna plocka hit elever som verkligen hade behövt vara här och ha specialundervisning med dem. Jag vore beredd att testa, säger hon.

Text och foto: Agneta Myrestam

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida