Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Nyfikenhet och fakta leder rätt i virustider

DELA

Nyfikenhet och fakta leder rätt i virustider

Coronaviruset må vara en global utmaning med konsekvenser vi inte sett slutet av. Ändå, det bästa sättet för vuxna i skolan att hjälpa barn och unga att hantera denna kris är att behandla dagens virus som andra svåra saker i skolan: med lyhördhet, lugn och fakta.

Två personer står utomhus bredvid varandra

Inge de Jong, skolpsykolog och Johanna Gunnarsson, verksamhetsutvecklare för säkerhet och trygghet i Växjö kommun, är övertygade om att en nyfiken och lyssnande vuxen kan hjälpa de unga att hantera oro kring coronaviruset. Foto: Agneta Myrestam

När skolpsykologen Inge de Jong möter Johanna Gunnarsson, verksamhetsutvecklare för säkerhet och trygghet i Växjö kommun, blir det tydligt hur eniga de är att vuxna måste vara tryggheten, lyhördheten och motpolen i det snabba nyhetsflödet – och i många fall också ryktesspridningen – om hur farligt coronaviruset är och hur man kan fortsätta att vara i vardagen ändå. De rekommenderar båda de råd som Brislänk till annan webbplats (Barnens rätt i samhället) har skrivit kring hur man som vuxen, i eller utanför skolan, kan tala med barn och unga om det som händer just nu.

­- Vi vuxna tror nog väldigt ofta att det som vi oroas av är det som barnen också är oroade över, säger Inge de Jong. Det är viktigt att ställa motfrågor, som: Hur mycket vet du? Vad har mamma och pappa berättat? Vad tycker du själv? Vad har du läst och hur pratar ni om det? Då kan man få en bild av var de befinner sig och vad de har för frågor och funderingar och bara svara på dem.

Inge de Jong ger exempel. Om någon frågar vad corona är för något kan man berätta om vad virus generellt är men sedan inte fortsätta prata och säga att vissa blir väldigt sjuka, andra inte, utan verkligen bara svara på en fråga i taget.

- Allt som man vet som förskollärare eller lärare om att prata om svåra saker som krig, dödsfall i familjen eller husdjur i familjen som har gått bort, allt det där som man är van vid att göra, ska man nu göra likadant med, säger Inge de Jong, väl medveten om att även vuxna kan tycka det är väldigt skrämmande att sätta ord på oron eller prata om känslor.

Johanna Gunnarsson betonar att skolan eller förskolan äger en egen kraft i det viktiga samtalet.

- Som anställd i skolan kan man dra nytta av att man har barnen i grupp och kan fånga upp saker som barnen pratar om på ett annat sätt än hemma, säger hon. För det är ju så att vissa barn hör ingenting hemma och i andra familjer pratas det inte om någonting annat än coronavirus. Det är väldigt asymmetriskt.

Både Inge de Jong och Johanna Gunnarsson tycker att man får räkna med att det kan ta tid att prata om det i skolan eller förskolan, förutsatt förstås att barn och elever har frågor och funderingar kring det. Johanna Gunnarsson önskar att vuxna ska kunna bidra till ett nyanserat förhållningssätt till smittspridning och risker och därmed ge något annat än dramatiska dödsfallsrubriker och snabba kommentarer på sociala medier.

- Det sprids falsk information i samhället och där behöver barn vägledning av vuxna om hur man ska förhålla sig till sådant man ser och hör, säger Johanna Gunnarsson. Barn har ju lättare att dela saker på sociala medier utan att tänka på om det är sant eller inte. Har man hört det på youtube så tror många barn att det är sant. De behöver hjälp att fundera på om det verkligen är så.

Johanna Gunnarsson vill gärna att vuxna uppmärksammar vilka konsekvenserna blir om man sprider falska nyheter. Inge de Jong knyter an till detta:

- Om ett barn säger ”någon sa att… ” kan man ställa lite utforskande frågor och vara lite nyfiken i stället för att direkt säga att ”det där stämmer inte!” Vem sa så, är det någon som har hört något annat? Och är det rimligt att din granne vet mer än en läkare?

Klassrummet eller samlingen är unika möjligheter till nyfikna samtal. Både Inge och Johanna litar fullständigt på personalens yrkeskompetens ute i förskolor och skolor att hålla sådana samtal.

- Det är också okej att inte kunna svara på frågor, säger Inge de Jong. Oj, kan man säga, det vet inte jag men jag ska försöka ta reda på det och återkomma. Man ska inte säga att du inte behöver vara orolig för det där eller du kommer inte att bli smittad, för det vet vi inte.

- Eller, säger Johanna Gunnarsson, kan man gå in på Folkhälsomyndigheten tillsammans och visa vad där står.

Ett sätt att visa att man tillsammans kan klara en vardag med oro och frågor är att hantera frånvaro på bästa sätt.

- Om ett barn är hemma från skolan ska kompisar inte prata om orsaken eller utsätta någon för frågor om corona, för det ska man ju inte göra i vanliga fall, säger Johanna Gunnarsson.

Vuxna är ju också olika och behöver tänka på att vara förebilder. Inge de Jong har till exempel inget intresse av att höra av vuxna människor som bokar av möten att de kanske har smittats av coronavirus. Sjuk som sjuk.

Inge de Jong menar att det är viktigt att vara kvar i sin yrkesroll som förskollärare, lärare eller elevassistenter.

- De rädslor eller den oro man har och hur man pratar med grannar eller sina egna barn, det hör inte hemma i skolan, säger hon och Johanna Gunnarsson håller med:

- Är du orolig själv som vuxen, så ta inte ut det på barnen, tala med en annan vuxen.

Hopp är också viktigt att förmedla, att vuxenvärlden jobbar på en lösning, att vårdpersonal gör sitt bästa och att forskning pågår. Att ge perspektiv på smitta överhuvudtaget är även det bra att göra, tycker Inge de Jong. Vid magsjuka eller andra sjukdomar är det också viktigt att tvätta händerna före maten och efter maten och efter toalettbesök.

- Det är viktigt att hela tiden tala om varför vi gör saker, säger Inge de Jong. Det är inte för att just du kan bli sjuk, utan för att undvika att väldigt många blir sjuka. Om vi alla gör det kan vi minska spridningen.

Så om man måste hälsa med armbågen eller nickningar är det ett sätt att hjälpas åt.

Text: Agneta Myrestam

Fakta och samtal

För ren fakta om coronaviruset, besök Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats.

För mer information kring hur du kan tala med barn se Krisinformation.selänk till annan webbplats och läs om tipsen från en expert från Bris (Barnens rätt i samhället). Bris har även en stödsidalänk till annan webbplats för vuxna om barn.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida