Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Hållbart arbete ger Teknikums elever god studiegrund

DELA

Hållbart arbete ger Teknikums elever god studiegrund

Det är sjätte året som Teknikum kör ett hållbarhetstema för förstaårseleverna på teknikprogrammet i Växjö. Här övas samarbetsförmåga och hållbarhetstänk och det lägger god grund för studier under resten av gymnasietiden.

tre lärare pratar med varandra

Helena Sörensen tycker att det är kul att vara mentor i en klass som jobbar med utmaningarna i år medan Håkan Stenman pausar arbetet. Läraren Julia Hultqvist var själv elev på skolan 2014 när man första gången jobbade med hållbarhetstemat.

De som började teknikprogrammet på Teknikum hösten 2014 var första kullen att ingå i skolans hållbarhetstema. Allt sedan dess har temat dragit igång för skolans förstaårselever i början av vårterminen. Hållbarhetstemat är ett samarbete mellan Teknikum och kommunen där några tjänstepersoner formulerat frågor som de vill ha förslag på hur man kan lösa. Det brukar vara fem, sex olika frågeställningar och eleverna får själva välja vilken de helst vill arbeta med. I år har kommunen valt att reprisera förra årets frågor.

— Det är ett fint samarbete inom organisationen Växjö kommun. Eleverna är grymma på att komma på lösningar på olika problem de ställs inför, säger Håkan Stenman som är förstelärare på Teknikum och undervisar i fysik och matematik.

Kopplat till varje frågeställning finns namn och mailadress till en tjänsteman som får agera expert. Eleverna kan när de vill under arbetet kontakta experten för att fråga om råd.

— Vi som lärare är bara handledare och har eleverna några ämnesfördjupade frågor så kan de maila till experterna. När vi har vår redovisningsdag så är det experten som håller i själva redovisningen. Vi lärare går bara omkring och myser, ler Håkan.

Alla 80 elever på teknikprogrammet har själva fått skapa grupper om tre till fyra personer och där i välja en fråga. Någon fråga är oftast populärare än de andra, men alla grupper får ändå välja själva. Vecka fyra startar arbetet och redovisning sker alltså under Earth week-veckan, vecka 13. De två första veckorna bjuder fysiken på schemalagd lektionstid, och sedan tar de andra ämnena vid, ett efter ett.

En av frågorna som eleverna arbetar med handlar om transporter.

Eleverna arbetar med sin fråga på lektionstiden för fysik, samhällskunskap, svenska, engelska och teknik. I fysiken jobbar eleverna med energiaspekten och vetenskaplig metod. Samhällskunskapen tar hand om källkritiken och där finns också skolans bibliotekarie Lina Cesar med och berättar om hur man säkrar att källorna är tillförlitliga. Svenskkursen hanterar rapportskrivningen. En del av rapporten kommer också att översättas till engelska. Teknikämnet tar hand om själva presentationen, som ofta resulterar i en liten modell, en powerpointpresentation eller pappskärmar som åskådliggör resultatet.

Förra året kom en representant från Världsnaturfonden till Växjö för att inleda dagen av redovisningar, efter att han hört om arbetssättet.

— Det tyckte tjänstemännen var häftigt. Och under redovisningen förra året fanns det också en representant från den delen av Nationalencyklopedin som skriver läromedel för att höra hur vi jobbar. Det är roligt när man får lite utbyte med andra skolor och andra organisationer. Det blir mer på riktigt, det är kul för eleverna och för oss som lärare också.

Hela projektet redovisas i år i IOGT-NTOs lokaler vid Vattentorget under Earth week och där får varje grupp redovisa sin fråga för den specifika experten som är knuten till den fråga de valt och andra intresserade. Elevernas mentorer brukar vara självskrivna gäster också liksom andra elever som jobbat med samma problem.

— Eftersom de alla är ganska pålästa så tycker de att det är intressant att höra andras lösningar, berättar Håkan.

För eleverna har arbetet med hållbarhet i ettan ett stort värde för de fortsatta studierna på gymnasiet.

— Det blir en progression över år ett, två och tre. I entreprenörskapskursen i tvåan ska eleverna starta UF-företag. Vi ser det här som en förberedelse för det. Tredje året är det gymnasiearbete. För oss är det jätteviktigt att de förstår det här med frågeställning och rapport, att de har tränat på det, liksom på samarbete i grupp. En del går det inte så bra för. Men det är ganska svåra frågeställningar. Vi sysslar ju med utbildning: man lär sig även om man inte kommit till något resultat. Här måste man inte komma någonstans.

Det finns många fördelar med att köra samma sak så här många år i rad.

— I början var det svårt att få med lärare. Nu är det ingen i vår arbetsgrupp som kan säga att det här ska vi inte köra. Men, när det var nytt kunde man ju faktiskt värdera det mot något annat, fråga: ”är det verkligen det här vi ska göra?” Den frågan kommer aldrig nu.

Earth week-arbetet är också något för lärare i olika ämnen att samlas kring.

— Jag jobbar ju mycket med mina arbetslagslärare. Men speciellt för dem som kommer nya betyder det mycket att vi jobbar så här tillsammans. Det är när man behöver ta i tillsammans som det händer saker.

Rektorsstöd är viktigt för att i förlängningen få med sig eleverna, menar Håkan.

— Det gäller att rektorerna hjälper till och pratar positivt. För pratar inte klassens mentor positivt om det här så ser eleverna det ganska snabbt. Och kommer inte mentorerna på redovisningen så har det ett starkt signalvärde. Säger vi att det är viktigt så måste vi visa att det är viktigt.

Det händer att lärare känner sig lite oroliga över att svara på elevernas frågor som kräver spetskunskap, men då har eleverna experterna att vända sig till.

— En sak som vi har lärt oss är att alltid hänvisa till vad vi har skrivit. Eftersom det är så många inblandade så blir det lätt missförstånd. Vad vi märkt i våra utvärderingar är att eleverna tycker att det har varit rörigt medan vi tycker att vi har varit jättetydliga. Så vi säger alltid åt dem att gå tillbaka till det som är skrivet. Det behöver vi fortfarande bli bättre på.

Avstämningar mellan lärarna är täta. Vilka har haft svårt att komma igång? Vad behöver de för stöd? Det gör också att alla lär känna de ganska nya eleverna och får veta vilka som funkar mer eller mindre bra ihop. Och mentorerna - som tar det största ansvaret - har bara en förstaklass var tredje år. Av det skälet är Håkan inte med i arbetet i år.

— Det är kul: vi gjorde på ett sätt förra året och så tar årets mentorer och förfinar och gör det ännu bättre i år.

En ständig progression för skolans lärare också, alltså.

Text och foto: Anna Fritzén

Sex utmaningar från kommunen:

Växjö kommun erbjuder sex olika utmaningar inom Lärande för hållbar utveckling och utmaningarna är riktade till gymnasister.

Här kan du läsa mer om Lärande för hållbar utveckling och utmaningarna i sin helhet. Pdf, 175.8 kB.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida