Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Speciella pedagoger har gått i mål

DELA

Speciella pedagoger har gått i mål

Lagom till höstlovet gick 30 specialpedagoger och speciallärare ut från Linnéuniversitetets utbildning. Cecilia Värn Jönsson, Annika Ström och Anna Ivarsson Friman är tre av dem.

Bild

Cecilia Värn Jönsson, Annika Ström och Anna Ivarsson Friman har inte bara skaffat mer kunskap, de fick många nya kollegor att fråga om råd också.

Det är nöjda lärare som träffas på Östra Lugnets skola. Drygt två års studier har inte bara gett dem en massa användbara kunskaper utan också ett stort gäng kollegor över hela landet att fråga om råd i knepiga situationer. Olika vägar ledde dem till utbildningen till speciallärare.

-Jag arbetade redan som speciallärare, och det var inte så lätt att få tag i utbildade speciallärare. Jag var sugen på att arbeta med elever med särskilda behov. Jag jobbade några år, tänkte att jag ville läsa och så kom den här möjligheten, säger Anna Ivarsson Friman.

-Jag hade också jobbat som speciallärare flera år innan. Men jag kände att jag behövde mer kunskap, jag behövde bli mer säker i min roll som speciallärare gentemot både kollegor och föräldrar. Tidigare har jag gjort mer på känsla. Nu när jag har forskningen bakom mig vet jag vad som ger bäst resultat, jag är mer säker, säger Annika Ström.

Cecilia Värn Jönsson har jobbat länge med språkutveckling, först på Pilbäckskolan och sedan på Östra Lugnet.

- På Östra Lugnet blev jag förstelärare i språkutveckling. Klas Persson som var rektor här då sa att han hade anmält mig till speciallärarutbildningen. Jag har jobbat på lågstadiet i många år så jag är jätteglad att han gjorde det, det blev ett nästa steg, säger Cecilia Värn Jönsson.

De startade hösten 2017. Utbildningen är fyra och en halv termin lång och hålls på 67 procent av en heltid. Deltagarna från Växjö kommun har fått nedsatt tjänst med 30 procent och inkomstbortfallet bekostas alltså av utbildningsförvaltningen.

Att jobba samtidigt som man går utbildningen är en förutsättning eftersom man gör alla uppgifter ute i verksamheten. Och att jobba som speciallärare gör att man har eleven framför sig utan att behöva frigöra sig från en klass för att genomföra en uppgift. Det underlättar och gör att det går fortare att få in spec-tänket, menar de alla tre.

-Min rektor ville att jag skulle börja jobba som speciallärare samtidigt. Det är jag jättetacksam för, för då kunde jag samtidigt testa på barnen när jag skulle göra uppgifter inom utbildningen, säger Cecilia Värn Jönsson.

Tillfredställelsen över att vara färdig och examinerad går det inte att ta miste på.

-Man känner sig väldigt duktig, det är en utbildning på avancerad nivå, det är mycket kurslitteratur, det är höga krav. Man kan ju tycka att man kan ganska mycket efter 25 år i yrket, men Camilla Nilvius som är programansvarig, sa "du går in här nere och så kommer du ut här", säger Cecilia och måttar i luften. Och jag kände faktiskt så. Det går inte att slå oss på fingrarna nu.

Anna instämmer:

-Kollegor säger att de har märkt att man använder andra ord och begrepp som man inte använde innan, säger Anna.

-Det vetenskapliga perspektivet tog jag med mig in i min verksamhet. Och jag smittar mina kolleger, vi blir mer kritiska allihop, säger Annika.

Läsinlärning är A och O när man arbetar på låg- och mellanstadiet, menar Annika.

-Så som vi jobbar med läsutveckling nu har vi inte gjort innan. Man ska inte sluta utveckla sin läsning bara för att man börjar på mellanstadiet; man behöver fortsätta öva även om man har knäckt koden, säger Annika.

- Vi har tre kunskapskrav: du ska kunna koppla en text till dig själv, kunna koppla en text till en annan text och koppla den till omvärlden. Och de har inte tränat på att se andras perspektiv, de möter texter väldigt torftigt. Man frågar: har du läst nån annan bok om det här? ”Nä, jag tittar på youtube.” Jag behöver inte kunna läsa, jag läser på instagram. Och föräldrar som tycker att ”han läser ju på telefonen”. Vi måste visa föräldrar att läsning är viktigt. Vi måste jobba hårt för att få med föräldrarna, säger Cecilia.

Mycket har varit bra under utbildningen och annat kan förbättras.

-Det har varit lite ojämnt: specialiseringarna har hållit en mycket högre kvalitet än grundkurserna där man har köpt in lärare från andra institutioner och då har det haltat lite. Man har inte hittat vår nivå, vi har ändå lång erfarenhet. Vi har varit i blandade grupper: specialpedagoger och alla tre speciallärarinriktningarna. Vi tyckte att den delen var väldigt inriktad på specialpedagoger. Men det har vi framfört. Specialiseringen har verkligen varit bra, säger de tre.

Hade de satt sig i skolbänken om inte den här möjligheten hade kommit? Alla tre är tveksamma, nya studieskulder känns inte roligt att dra på sig.

-Nä, det hade inte jag gjort. Jag har förhandlat med min chef, jag har tyckt att hon kan satsa på mig i min tjänst. Tur att det blev så här. Det är extremt utvecklande, säger Anna.

-Vi är väldigt tacksamma att chansen kom. Vi har kollegor som också vill gå men då får de lägga egna pengar på det, säger Cecilia.

Å ena sidan har det varit nyttigt att jobba parallellt med utbildningen, å andra sidan har det varit stressigt och svårt att hitta tid för återhämtning. Men alla tre tycker att de fått bra stöd från sina chefer.

-Man har fått prata med sin chef när det blir jobbigt, säga att nu är det tufft.

Med nya kunskaper och perspektiv kommer nya insikter. När nu utbildningen är klar är alla tre redo att vara med att utveckla specialpedagogiken i Växjö kommun.

-Det finns rektorer som inte riktigt har koll på skillnaden mellan en specialpedagog och en speciallärare. Och vår profession finns inte i skollagen, vi finns inte utskrivet. Det står bara specialpedagogiska insatser, säger Cecilia.

Det har varit givande att se hur andra kommuner jobbar.

-I Alvesta och Ljungby har man kommit långt. Alla skolor gör samma kartläggning och använder samma testverktyg, säger Annika. Det är något vi försöker få till i södra området. Så att vi kan ta del av varandras erfarenheter.

-Vi har försökt det i västra, vi pratar om att ha ett enhetligt batteri med kartläggning, säger Anna.

-Jo, vi också i norra området. Den största buggen tänker jag är att folk slutar och det kommer in nytt folk. I Växjö kommun spretar elevhälsan jättemycket. Mer borde vara bestämt centralt: till exempel vilka screeningar vi använder. En del sitter med gamla tester och kan inte svara på varför man fortfarande gör dem. Där har vi en bit kvar, säger Cecilia.

Är det en kontroversiell tanke, tror ni?

-Ja, men det är framförallt svårt att komma överens. Det är så mycket annat som man håller i centralt som elevpeng och elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt behöver man diskutera det. En skola kanske behöver mer stöd utifrån medan en annan bygger upp en egen elevhälsa, då vill ju den skolan behålla pengarna. Om vi vet vilka insatser det finns så skulle det också finnas en pott för de barnen som behöver externt stöd. Då hade det lättare blivit likvärdigt: Det ska inte vara den rektor som är bäst på att skriva en formulering som ska avgöra att det blir stöd för en viss elev, säger Cecilia.

-Jag tänker också att vi borde ha mer samarbete med universitetet och forskarna där. Precis som att det kan finnas universitetssjukhus borde det finnas universitetsskolor!, säger Anna.

Är det något annat ni önskar nu?

-Växjö kommun tog beslutet att ge bidrag för att skicka oss på utbildning. Det skulle vara roligt att se om det ger effekt. Vi är ju många som har utbildats och övergripande mål var att öka barns kunskaper i Växjö. Tänk om det går att mäta! säger Cecilia.

Och uppsatserna då, som skulle komma Växjös lärare till del? De hittar du här bredvid.

Text och foto: Anna Fritzén

Examensuppsatser:

Här hittar du uppsatserna som författats av kommunens nyaste specialpedagoger och speciallärare.

Högläsning och språkutvecklande metod i förskoleklassPDF: Cathrine Kuoppa, Cecilia Värn Jönsson

Lästräningsmetoders inverkan på ordavkodning och läshastighet i helklass. En studie i årskurs fyraPDF: Anna Ivarsson Friman, Hanna Svensson

Intensivträning: En interventionsstudie med FonoMix MunmetodenPDF: Annika Ström, Elin Svensson 

Avkodning och framgång inom matematikämnet: en korrelationsstudie om avkodningsförmåga och framgång i matematikämnet på gymnasiet:PDF Svante Carling, Ola Håkansson

Konstruktion av yrkesroll: specialpedagog. En kvalitativ studie om specialpedagogens yrkesroll inom elevhälsan och i det praktiska arbetet med elever med problematisk frånvaro:PDF Peggy Emanuelsson, Malin Raab Obermayr

Fallenhet för matematik: Hur identifieras och stimuleras eleverna?PDFJohanna Yngvesson, Patricia Sundahl

Inkluderingsidealen - En kritisk granskning:PDF Madelene Franksson

Tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik för ökad inkludering och delaktighet – ur ett pedagog- och elevperspektiv:PDF Malin Liljeqvist, Susanna Lindström

Elevers delaktighet i grundsärskolan: Lärares uppfattningar om delaktighet och hur de möjliggör delaktighet i grundsärskolans undervisning:PDF Marika Castor, Johanna Heiman

Rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö:PDF Annie Petersson, Kerstin Hedvall och Sophia Hagblom

Specialpedagog i förskolan- samverkan för barnets bästa Rektorers, förskollärares och specialpedagogers förväntningar på yrkesrollen:PDF Madelene Fasth

Matematikångest: Utifrån livsberättelser:PDF Ellinor Palmgren

Samverkan mellan förskola och socialtjänst En socialkonstruktivistisk analys av samverkan i en specialpedagogisk kontext:PDF Sanna Röök

Intensivläsning En interventionsstudie med WIP intensivprogram:PDF Katarina Sturesson, Sara Kajén

Att förebygga psykisk ohälsa i förskolan En undersökning om erfarenheter och utmaningar bland pedagoger.PDF Jasmina Hdzic, Sofie Björkhag

Läsmotivation i årskurs 2 och 8 Läsning, till glädje för vem?PDF Ellinor Thunström, Anna Hermansson

“De som brukar ställa till besvär är inte här idag.” En kvalitativ studie om förskolepedagogers barnsyn och förhållningssätt.PDF Jennie Högberg, Anna-Karin Thunell

Specialundervisning för elever i behov av särskilt stöd gällande läsning i matematik Speciallärares beskrivning av sitt arbete och sina kunskaper.PDF Karin Ewers Cipranic, Lisette Guldstrand

”Det är ju inte en engångslektion som gör det” Strategiskt relationsarbete för ökad inkludering i undervisningen:PDF Johanna Björklund, Anna Folkesson


(Listan uppdateras när uppsatserna registrerats i Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA.)

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida