Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Vuxennärvaro viktigare än skärmförbud

DELA

Vuxennärvaro viktigare än skärmförbud

När två personer pratar är det ett samtal för just dem. Men på internet lyssnar hela världen och kan ta kontakt. Barn och unga behöver vuxennärvaro för att skapa sig ett hållbart uppkopplat liv.

Bild

Via internet har vi tillgång till långt mycket mer än vad vi kunnat tänka oss och där är det också lättare att utsätta andra för hat och övergrepp och komma undan med det. Att vara ung idag i en komplex värld är svårt och stressigt – man vill helt enkelt inte missa något – och den psykiska ohälsan ökar snabbt bland unga. Kan internet och sociala medier vara en anledning till detta? Ja, det tror jag i alla fall.

Jag heter Johanna Gunnarsson och älskar verkligen internet, men jag har också sett hur denna arena gör det möjligt för all världens elände att blomma ut i sin allra elakaste form. I dag är jag verksamhetsutvecklare på utbildningsförvaltningen inom området trygghet och säkerhet. Tidigare jobbade jag tio år inom polisen och delvis som utredare av våld i nära relation, vilket bland annat omfattar brott mot barn. Vi vet att många barn och unga, av olika anledningar, lockas in i relationer som slutar i olika slags övergrepp. Utvecklingen av sociala medier har gått hand i hand med att övergreppen mot barn sker mer och mer på nätet. Jag har träffat många som blivit utsatta för sexuella övergrepp på nätet och min samlade bedömning är att de känner skuld och skam. Många tiger om det som de blir utsatta för och det betyder att mörkertalet är enormt.

Hur får vi dem att berätta?

I grunden får vi tänka att barnens närvaro och samspel på nätet är något positivt och att det är något vi också får vara nyfikna på. Hur skyddar vi våra barn och unga från det som lurar i servrarna runt om i världen? Hur får vi de unga att berätta när någonting går fel? Jag får ofta frågor om regler, förbud och skärmtid. Erfarenheter och kunskaper visar tydligt att det inte i första hand tekniska lösningar som är svaret utan mer närvaro och närhet mellan människor. Fler möten, mer ansvarstagande föräldrar och fler vuxna i skolan är faktorer som kan fånga upp barn som hamnar utanför på olika sätt.

Vuxna behöver hålla igång en regelbunden dialog om vad de unga gör på nätet, både det som är positivt och negativt samt vilka rättigheter och skyldigheter de har. Syftet är att ge barn och unga förutsättningar för en trygg tillvaro på nätet och ge dem möjlighet att stanna upp och reflektera. Det spelar ingen roll om man är pedagog eller vårdnadshavare eller både och, låt dem berätta hur det är för dem och utifrån det: Vad kan jag som vuxen göra för att underlätta?

Den vuxnes del i dialogen utmanar och breddar unga människors tankesätt och bara vetskapen om att vi är intresserade och engagerade gör att de i mycket högre utsträckning faktiskt kommer till vuxna när något händer.

Systematiskt arbete

Enligt skollagen ska skolan agera i förebyggande syfte för att förhindra kränkningar. Vi vet att en stor del av dagens konflikter startar på sociala medier och påverkar i allra högsta grad vardagen i skolan.

Trygghet är en grundförutsättning för lärande och vi behöver ha ett öppet klassrumsklimat så elevernas verklighet får ta plats. Öppna upp för diskussion om vad som händer på nätet. Det stärker deras relation och kommunikation med varandra. Diskussionen behöver pågå i skolan men jag vill poängtera att det största ansvaret ligger hos vårdnadshavare. Diskussionen måste fortsätta hemma och så här tänker jag som förälder till en sjuåring och en tioåring:

Jag är totalt ointresserad av alla de spel, chattsidor och youtubefilmer som de lägger timmar på. Självklart har jag tänkt att ett filter hade varit perfekt. En barnvakt helt och hållet i teknikens händer. Herregud så skönt! Men det finns inga genvägar och jag måste bli en del av mina barns digitala vardag. Är jag med från början blir det också naturligt för dem och vi kan ha ett öppet samtal om vad de gör på nätet, hur de skyddar sig och hur man är mot varandra. Än så länge låter de mig få vara med. Jag inser att de en dag vill ha sin värld i fred. Den dagen hoppas jag att den tid vi haft tillsammans har gett dem det där filtret, att de minns våra samtal om vad som kan gå snett. Att de kommer ihåg att hellre vara säker än artig om någon frågar efter något och framförallt allt, att de alltid vet att de kan komma till mig, vad de än har gjort eller sagt.

Text: Johanna Gunnarsson,
verksamhetsutvecklare trygghet och säkerhet

Fakta:

95 procent av unga i åldern 13-16 år använder sociala medier.

81 procent av nioåringarna använder mobilen dagligen.

I åldern 9-12 år är Youtube vanligast medan det för 13-16-åringarna och 17-18-åringarna är Snapchat som vanligast.

Drygt en fjärdedel (27 procent) av 17–18-åringarna använder internet hela 6 timmar eller mer en vanlig dag.

Bland 13–16-åringar är det 72 procent som använder internet mer än 3 timmar en vanlig dag.

Källa: Ungar och medier 2019. Hela rapporten finns att ladda ner på Statens medieråds sida.länk till annan webbplats


Kontakt:
Johanna Gunnarsson är verksamhetsutvecklare för trygghet och säkerhet hos utbildningsförvaltningen. Du når Johanna Gunnarsson på mail

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida