Förskolebibliotek bäddar för utvecklande läsmys

Mer läsmys tack vare kritik. Hur kan det hänga ihop? Följ med till Bokskogen på Hovshaga, en av Växjö kommuns 60 kommunala förskolor som från och med januari 2020 har ett eget förskolebibliotek.

Under hösten 2019 förvandlades Hovshaga förskolas vilrum till ett mysigt och inspirerande läsrum för avdelningarna Väst och Öst. Linda Rhodén och Rebecca Nyberg, som jobbar på varsin avdelning på förskolan berättar om det arbete som de gemensamt har lagt ner på rummet.

— Under hösten har vi smitit in här så fort vi har fått en ledig stund över för att spackla och måla. Både jag och Rebecca älskar böcker, och eftersom jag var med och skapade ett bibliotek på förskolan Gullvivan hade jag lite erfarenhet av detta innan vi körde igång, säger Linda.

Linda och Rebecca kom snabbt överens om att förskolebiblioteket skulle vara en inbjudande, varm, lugn och harmonisk plats, och att barnen skulle få vara involverade i arbetet, dels genom att hjälpa till att måla och dels genom ett biblioteksråd där två barn från varje avdelning har representerat sina kompisar med önskemål och förslag.

— Det var mycket tankar, bland annat ville de ha ett hål i golvet som skulle täckas av en matta. Till slut kom vi överens om att det räckte med en stor matta och den är viktig för att skapa den här mysiga atmosfären i rummet. När vi läser sitter många barn på mattan istället för det kala golvet, säger Rebecca Nyberg.

Mattans och väggarnas gråa kulörer har kombinerats med rosa gardiner, färgglada böcker, mysbelysning och ett hemgjort björkträd med gröna papperslöv som är fästa i taket. På väggarna hänger tavlor med allt från alfabetet till Alfons Åberg som motiv. I rummets ena hörn, under björkträdet, står en smart och unik sittmöbel i grått.

— Vi såg en liknande möbel i en katalog och insåg att vi skulle spara flera tusen om Rebecca gjorde ritningen och vi lät en verkstad tillverka den. Samtidigt som det är en bra sittplats för de stora barnen har den en smart förvaring för böcker, säger Linda Rhodén.
— Övriga möbler har vi främst hittat på Möbelcirkeln. Det som nu är en bra förvaring för böcker var tidigare en hylla som vi har lagt ner och som vaktmästaren har satt hjul på.

Avdelningarna Väst och Öst, som är öppna för barn mellan ett och fem år, använder förskolebiblioteket varje dag, bland annat som läsvila efter lunchen. I rummet finns böcker för alla åldrar och behov, allt från enkla sagor till mer pedagogiska berättelser. Linda och Rebecca berättar att även om det kan vara mellan sju och tolv barn inne i rummet samtidigt, så respekterar barnen att det är ett rum för läsning och vila, och inte lek.

— Barnen har själva varit med och satt upp regler och är medvetna om att vi inte tar in några leksaker i biblioteket. Annars talar vi mer om vad man får göra här inne än vad man inte får göra. Det är till exempel tillåtet att ta med mamma och pappa hit, vilket några redan har utnyttjat, säger Linda Rhodén.

Förskolebiblioteket öppnade i mitten av november 2019 och pedagogerna ser redan positiva effekter av satsningen. Tidigare satt de ute i verksamheten, i samma rum som köket och där andra barn lekte, och läste för barnen bland skrammel och skrik. Med flera störningsmoment i rummet var det svårt för vissa barn att fokusera på läsningen.

— Vi ser en stor skillnad på hur barnen svarar på högläsningen, och upptäcker nya sidor hos dem, säger Linda Rhodén. Vi har barn som tidigare inte har lyssnat på böcker som nu vill och kan lyssna när vi sitter ensamma i biblioteket och de slipper alla ljud runtomkring. Samtidigt är vi pedagoger mer avslappnade och kan ge böckerna all vårt fokus, vilket ger en annan kvalité i läsningen.

— Med biblioteket kan vi jobba med bokstäver på ett helt annat sätt och prata om berättelserna utifrån barnens tankar. Eftersom inte alla barn läser hemma och allt fler barn använder läsplattor är lässtunderna på förskolan oerhört viktiga för språkutvecklingen.

Hur blev det så här bra? Juliane Straub och Gun Ring, som tillsammans ansvarar för kommunens förskolebiblioteksverksamhet, har sett många rum förvandlas.

— Det som startade allt var att Växjö kommun fick kritik av Skolinspektionen för att förskolorna inte arbetade likvärdigt med språkutveckling. Utbildningsförvaltningen beslutade att satsa på förskolebibliotek som är positivt för barnens språkutveckling, säger Juliane Straub. — Forskning visar att 80 procent av människans ordförråd kommer från det skrivna ordet. Bokläsning och språkutvecklande arbetssätt är viktigt för att förbättra barnens språkbruk. Annan forskning påtalar vikten av en lugn miljö för inlärning, vilket vi nu har skapat med bibliotek.

Förskolebiblioteksverksamheten i Växjö kommun började som ett pilotprojekt hösten 2016 där kommunen med stöd av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten byggde upp förskolebibliotek på sex utvalda förskolor. Projektet övergick 2017 i en större kommunal satsning med målsättning att skapa förskolebibliotek på samtliga 60 kommunala förskolor. 

När det var dags för invigning av biblioteket på Hovshaga förskola engagerades barnen i biblioteksrådet som fick vara med och handla in bokstavskex och saft. Barn, personal och rektor var samlade när Juliane och Gun klippte det traditionella bandet.

— Det tog två sekunder sedan var hela rummet fullt med 25 barn som var nyfikna på rummet och alla böcker, berättar Rebecca Nyberg. Många av de små barnen gillar att bläddra i böckerna och titta på bilderna. Innan invigningen fick barnen rösta fram ett namn på biblioteket och Bokskogen vann.

Barnen kommer givetvis att involveras i den fortsatta utvecklingen av förskolebiblioteket Bokskogen, betonar Linda Rhodén.

— Vi ska fortsätta med biblioteksrådet där vi kommer skifta barn med jämna mellanrum. Vi har många fina böcker, men ska se till att köpa in och även låna nya. Framöver ska vi bland annat låna böcker på mångspråksbiblioteket i Växjö till barn som har svenska som andraspråk. Det är även bra för de andra barnen att upptäcka nya språk och sätt att uttrycka sig, förklarar Linda.

— Med biblioteket kan vi också utveckla berättandet. Barnen kan måla till berättelserna och vi kan stanna upp och diskutera handlingen, ord och olika namn på saker. Istället för att lyssna på oss kan vi använda cd-skivor med inlästa berättelser. Vi funderar på att bjuda in personer, till exempel Juliane och Gun, som kan läsa för barnen. Vi läser alla på olika sätt, och det är bra om barnen får lära sig att lyssna på olika berättarröster.

Text: Pierre Eklund