Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Färgkodning och struktur hjälper elever

DELA

Färgkodning och struktur hjälper elever

Susanna Lindström och Malin Liljeqvist är förstelärare på Högstorp och Åryd skolor. Deras arbete har resulterat i ett stödmaterial som numera finns tillgängligt på deras skolor och konceptet delar de gärna med sig av till andra.

Bild

Hörselkåpor, taktila bollar och leror ingår i Malin Liljeqvists och Susanna Lindströms låda som finns på deras respektive skolor.

Susanna Lindström och Malin Liljeqvist hade under flera år träffats på specialpedagogiskt nätverk.

— Under 2016 förstod vi att vi hade fått samma uppdrag på våra respektive skolor: att utveckla och fördjupa kunskap hos personal kring elever med NPF-problematik. Och då tänkte vi att det var synd att starta varsitt arbete när vi kan jobba tillsammans!

Under tre års tid har Malin och Susanna sedan arbetat med ett utvecklingsprojekt som unedr de två senaste åren finansierats med hjälp av SIS-medel. Syftet har varit att öka måluppfyllelsen och öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning, samt att ge pedagogerna verktyg att anvöända i klassrummen.

— Vårt samarbete blev så mycket större än vi först hade tänkt och vi hade så mycket idéer så vi tänkte att vi testar att söka SIS-medel. Vi la många timmar på ansökan. Vi beskrev vad vi hade för mål, att det blir ett treårsprojekt. Och vi fick pengar för två av åren, det är ganska unikt.

Arbetet har bland annat utmynnat i ett stödmaterial som än så länge finns på Susannas och Malins skolor, samt på Furuby skola.

— För att det ska bli så bra för eleven som möjligt så behöver alla på skolan ha ett gemensamt system. Färgkodning är en del av materialet. Ska det bli ett stöd för eleven måste alla lärare som eleven har använda färgerna på samma sätt.

Malin och Susanna har också tagit fram stöd- och strukturlådor. De innehåller taktila bollar, hörselkåpor, sittdynor, lera och inte minst TimeTimerar.

-Time Timer är väldigt mycket elevernas favorit, säger Malin. Många mår bra av en extra tydlighet i hur mycket det är kvar av tiden för ett visst moment.

-Det är kul att se att barnen är väldigt måna om materialet. De vill vara rädda om det, säger Malin.

— Alla klasser på våra skolor har lådor men alla har inte allt innehåll. Eleverna har fått vara med och utvärdera vad som ska finnas i lådorna, säger Susanna.

Till lådorna hör ett blad där det beskrivs vad lådan innehåller och hur materialet kan användas. Allt inom ramen för tydliggörande pedagogik.

Båda har hämtat inspiration från läraren och författaren Joanna Lundin som för fem år sedan anställdes med titeln NPF-pedagog på en skola söder om Stockholm. Därifrån har de hittat egna vägar för att ta fram ett material som passar i många olika klassrum.

— Det ska finnas i alla klassrum. Och det ska finnas klassuppsättningar. Ingen ska behöva känna sig utpekad och det här är material som alla elever kan ha nytta av någon gång. Det utkristalliserar sig vilka som behöver vad, säger Malin.

Materialet kräver alltså att lärare på skolan tillsammans bygger en struktur som är gemensam för lärarna på skolan så att eleven känner igen sig. utvecklingsprojektet grundar sig i en metod som kallas UDL, Universal design for learning, vilket innebär att arbeta förebyggande och designa lektioner och skolstrukturer så att det som en elev behöver görs för alla i syfte att inkludera alla elever.

— En del kolleger har tyckt att det är svårt, det tar emot att förändra sitt arbetssätt. Andra tycker att det funkar väldigt bra. Vi har färgkodat ämnen, pappmappar, register, scheman: google classroom är också färgkodat. Vi har även arbetat mycket med gemensamma strukturer som ska användas i alla klssrum. Alla pedagoger använder veckoschema, dagsschema och lektionsschema. Lektionen presenteras med hjälp, säger Malin.

— Vi tycker att det var jättesegt att få ut det här med strukturen. Men i en enkät som vi genomförde ser vi att det här arbetssättet har sjunkit in mer än vad vi egentligen trodde, säger Susanna.

Vad säger ni till andra lärare som skulle vilja börja jobba mer med ert material?

— Rektor är oerhört viktig i det arbetet. Får man inte det sanktionerat av rektor så är det väldigt svårt att göra något bra., säger Malin.

— Ett mantra som jag har är: prata med eleven. Det finns inte två elever som ska ha exakt samma sak. Alla elever behöver olika stöd, säger Susanna.

Under tiden som projektet pågått har Malin och Susanna utbildat sig till specialpedagoger. En del av projektet ingår därför i deras examensarbete i utbildningen till specialpedagoger, men i övrigt hänger de två arbetena inte ihop. I december 2019 ska en utvädering göras av SIS-projektet som redovisas till SPSM. Det har varit ett intensivt arbete för de båda förstelärarna: under två års tid har de jobbat 70 procent och samtidigt pluggat 67 procent. Arbetet har dock gett väldigt mycket inspiration och nya insikter, vittnar de båda om.

— Och vi fortsätter att prata om att förändring kräver tid: om fem år kan vi se om det här nya arbetssättet har lett till förändring, säger Malin.

Text och foto: Anna Fritzén

Läs mer:
Susanna Lindström och Malin Liljeqvist har satt ihop ett lista med tips och länkar till beskrivningarPDF av hur man kan jobba i klassrummet för att göra undervisningen så tillgänglig som möjligt för alla elever.

Läs gärna Joanna Lundins bok: En skola som fungerar - för alla

Om Särskilda insatser i skolan:

SIS är en förkortning av Särskilda insatser i skolan och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är det organ som man söker pengarna ifrån. Därifrån kan skolor inom samtliga skolformer inom skolväsendet söka pengar för särskilda insatser i skolan. SIS-pengar får bara gå till tjänst. Bidraget består av tre delar: Utvecklingsprojekt, undervisning på sjukhus, och regionala utbildningsinsatser.

Om NPF:

NPF står för neurospykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF är ett samlingsnamn för ADHD, ADD, autismspektrumstörning, språk­störning och Tourettes syndrom och märks på hur hjärnan bearbetar information.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida