Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Mindre kaos med lugnt bemötande

DELA

Mindre kaos med lugnt bemötande

Hur minskar man kaoset i en fullmatad skolvardag? I den tredje delen i vår serie om relationer och möten resonerar skolkuratorn Moa Zucconi Mazzini och läraren Sara Ekelöf, båda på Pär Lagerkvistskolan, om just detta.

Två personer sitter vid ett bord och tittar på en mobilskärm

Skolkuratorn Moa Zucconi Mazzini visar läraren Sara Ekelöf en app som just heter Lågaffektivt bemötande. Skolan använder den inte, men Moa tycker att den visar Heilskovs tankar på ett bra sätt.

Moa Zucconi Mazzini har en husgud, säger hon och han heter Bo Heilskov Elvén. Han är en välkänd psykolog och många lärare har lyssnat till hans föreläsningar om lågaffektivt bemötande. Boken ”Barn som bråkar”, som han skrivit tillsammans med Tina Wiman, ligger på Moas bord och hon bläddrar i den en hel del.

- Det var ju väldigt provocerande för vissa när vi talade om Heilskov, berättar Sara. En del undrade: Men vaddå, ska lågaffektivt bemötande lösa allt?

Sara svarar själv på frågan.

- Nej, det gör det inte, men det blir smidigare för alla om vi försöker.

Moa menar att en del missförstår det hela som att man ska tillåta vad som helst.

- Det är inte alls det lågaffektivt bemötande går ut på. Men vi ska ställa rimliga krav och titta på omgivningens betydelse för hur eleven mår eller agerar, säger hon.

Moa Zucconi Mazzini tycker att många är med på banan i skolan. Som skolkurator får hon ju höra en del vad eleverna tycker om de vuxna.

- Många elever säger att det är ett väldigt bra bemötande här på PL.

Som skolkurator har Moa hållit föreläsningar om Heilskovs strategier, men framför allt har det varit betydelsefulla samtal med de sju elevstödjarna om vikten av ett lugnt bemötande.

- Jag handleder elevstödjarna varannan vecka, eftersom de ofta har hand om elever som kan bli arga och tappa fattningen. Vi försöker jobba utefter den modell som Heilskov har, säger hon.

Moa visar på en bild ur boken där den känslomässiga toppen på kurvan är kaos och där också barnet eller eleven har förlorat sin självkontroll.

- Det finns olika strategier i de olika faserna, säger hon. I vardagen, där eleven ska känna att hen har kontroll, jobbar man förebyggande med struktur och förutsägbarhet, men om det kommer något som triggar igång eleven, kommer man in i upptrappningsfasen. Där kan vuxna fortfarande prata med eleven, men om eleven går vidare och hamnar i kaos – Moa pekar på toppen av kurvan - går det inte att resonera och argumentera. Då handlar det kanske om att personen behöver gå undan i ett rum och på något sätt återfå sin självkontroll.

Affektutbrottsmodellen enligt Heilskov/Wiman, ur boken ”Barn som bråkar”, Natur och Kultur.

Alla faser behöver sin analys; man kartlägger vad det är som gör att eleven hamnat i affekt och bestämmer vilka strategier som behövs i de olika faserna.

- Vi kommer inte alltid att kunna förebygga kaos, säger Moa Zucconi Mazzini. Men när det inträffar måste vi vänta ut eleven. I nedtrappningsfasen ska man inte börja prata om vad som hände eller be dem städa upp det som den ställt till med. Det vet man ju själv när man har bråkat med sin partner; man är inte redo direkt. Men tillbaka i vardagen kan man prata om vad som hände.

Moa menar att lågeffektivt bemötande verkligen är modellen att använda till elever som far ut i affekt och kanske säger fula ord.

- Att säga fula ord handlar ofta om att eleven försöker återta sin självkontroll. Det är ju inte okej, men det är lättare att inte ta det personligt om man vet att det kan vara deras lösning på ett problem som de har.

Sara Ekelöf har en egen klass men hon undervisar främst i en särskild undervisningsgrupp, där elever som av olika anledningar inte klarar vanlig klass kan vara. Hon tycker det material som värdegrundsgruppen, där Moa ingår, skickar ut är väldigt bra.

- Vi försöker dela med oss i arbetslagen av tips och idéer, säger Sara. Jag tror mycket på att det här är ett förhållningssätt och att vissa har det mer naturligt och att vissa får jobba mer med det. Men det är ett förhållningssätt som du vinner så otroligt mycket på.

Lågaffektivt bemötande och tankesättet om att barn uppför sig väl om de kan, hör ihop. Om detta handlar fjärde delen i serien.

Text och bild: Agneta Myrestam

Boktips:
Barn som bråkar. Att hantera känslostarka barn i vardagen, Heilskov Elvén och Wiman, Natur och Kultur.

Relationer och möten

Del 1: Alla behöver bygga relationer

Del 2: Gränsen mellan att vara personlig och privat

Del 3: Mindre kaos med lugnt bemötande

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida