Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Rastfaddrar i vått och torrt

DELA

Rastfaddrar i vått och torrt

Inge Persson går till uppdraget som rastfadder på Sandsbro skola en gång varannan vecka. Det har han gjort i 15 år, ända sedan starten av fadderverksamheten på skolan.

Två personer står på en skolgård och tottar in i kameran. De ser glada ut.

Inge Persson är en av drygt 20 rastfaddrar på Sandsbro skola och rektor Lotta Airosto tycker verkligen att de tillför en extra dimension till skolan.

- Vi är 22 rastfaddrar och sex, sju reserver. Vi är här två, tre stycken per dag mellan 11 och 13. Några har varit lärare på andra skolor och blivit rastfaddrar här. Och många har varit rastfaddrar länge, berättar han.

Det var genom Rotary som Inge Persson blev tillfrågad om han ville vara med och dra igång fadderverksamheten 2004. Under 1970- och 80-talen var han ordförande i Hem- och skolaföreningen i Sandsbro och med ett yrkesliv med arbetsledande ställning bakom sig tyckte han att det kändes – och känns – naturligt att vara med.

- Jag hade inga barnbarn på skolan men jag tog på mig uppdraget att starta i Sandsbro.

Efter 15 år som rastfadder är han väl förtrogen med uppgiften och vet också när det gäller att rycka in.

-Vi ska ju iaktta och inte ingripa, men är det ett öppet slagsmål får man ställa sig emellan och sedan kontakta den läraren det berör. Man ser ju i ögonen när de är riktigt ovänner. Men vi får inte överbelasta lärarna med mindre saker.

Skolans rektor Lotta Airosto, tycker att rastfaddrarna betyder mycket för skolan, mer än vad man kan föreställa sig om man inte har någon fadderverksamhet på sin skola.

- Barnen har en nära relation till våra rastfaddrar. Vi har två extra vuxna ute och det är en styrka att det finns flera generationer ute bland barnen. Alla på skolan har ett socialt uppdrag, inklusive rastfaddrarna, som vi ofta kallar rastkompisar, säger Lotta.

Att vara kompis och gripa in vid rätt tillfälle kräver fingertoppskänsla. Det kan vara svårt att få barnen att lyssna vid en tillsägelse.

- En gång röt jag till vid ett slagsmål och en flicka blev så ledsen att hon började gråta. Då fick jag gå in till klassen och tala om att det var nödvändigt annars hade någon skadat sig, säger Inge Persson.

Lotta Airosto fyller i:

- Ni har mandat att ryta i. Man ska ta vara på kraften rastfaddrarna har.

Lotta är väldigt glad över sin stora skara vuxna frivilliga. Det händer att det uppstår konflikter på skolgården som rastfaddrar uppfattar och som sedan en lärare behöver ta över.

- De säger: Nu har vi ungar som slåss, vad ska vi göra? Det är ju ett dilemma att rastfaddrar ofta inte kan följa upp en konflikt så man vet inte vem som tar hand om det. De får ju inte återkoppling heller på hur det gick.

Alla ska ha gula västar, inklusive lärarna som är ute. Lärare har namn på ryggen så att alla barn vet vem det är. På senare tid har Sandsbro skola gjort det tydligare när och var de vuxna ska vara ute på rasten.

Tydlighet i rastfaddrarnas uppdrag är viktigt och att de får uppdaterad information om vad som gäller på skolgården. Skolans ordningsregler gås igenom med elevrådet varje år och när det är uppstartsmöte med rastfaddrarna därefter får de uppdaterade reglerna. Rastfaddrarna har ett eget årshjul med möten och aktiviteter inlagda. Administratör Anna Ek sköter schemaläggning och utskick till rastfaddrarna.

Återväxten av rastfaddrar är det inga problem med i Sandsbro. Varje år går Lotta och Inge runt och marknadsför uppdraget hos de nya förskolebarnen. I år har Sandsbro haft rekord i intresseanmälningar.

- Vill man som rektor ha rastfaddrar, då ska man ta varje tillfälle i akt att promota det. Vi träffar inte rastfaddrarna riktigt en gång i månaden, men bjuder alltid in dem till lucia och vid våra musikevenemang och vi har en del möten med dem. Vi bjuder dem på lunch när de är här. Det är viktigt att de får något tillbaka.

När rastfaddrarna har utbildningsdag brukar Lotta Airosto vilja vara med, eftersom hon tycker det är viktigt med dialogen.

- Vi kan få frågan från rastfaddrarna: ”Vad gör vi om barnen har trasiga byxor med hål i?” Svaret är ingenting!

Inge Persson tycker nog att det verkar ganska jobbigt att vara barn i dag.

- Särskilt flickorna har krav på sig att vara på ett särskilt sätt, både till utseende och vad de gör. Det är svårare att upptäcka flickornas mobbning; det är mycket blickar och sådant som inte syns så tydligt. Men jag tycker det är mer sansat nu på rasterna om man jämför med för fem år sedan.

Vad är glädjen i att vara rastfadder?

- Upplevelsen att vara till hjälp när det behövs. Framför allt gå fram till dem som står eller sitter ensam någonstans och prata med dem, kanske knyta skor.

Tycker du att du gör skillnad?

- Man hoppas ju det, säger Inge Persson.

Text och foto: Agneta Myrestam

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida