Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Strukturen viktigast när eleverna får välja

DELA

Strukturen viktigast när eleverna får välja

När eleverna fick berätta vad som är en bra lektion, bestämde sig lärarna för samma lektionsstruktur, oavsett ämne.

— När vi började den här terminen med många nya lärare var det väldigt skönt att kunna säga att ”på TC gör vi så här”, säger Katja Dinamarca Petersson, en av skolans sex förstelärare.

Tre personer står bredvid varandra.

Förstelärarna på TC Katja Dinamarca Petersson, Måns Hammarbäck och Maria Stein är verkligen nöjda med arbetet så här långt. Foto: Agneta Myrestam

Teleborg Centrums TC-råd (tidigare elevråd) sysslar bara med undervisningsfrågor och hösten 2018 fick de i uppgift att ta reda på vad resten av eleverna på skolan tyckte om två frågor: Hur ser en bra lektion ut? Vad är bra undervisning? Det kom väldigt mycket matnyttigt tillbaka.

— Det som var lite spännande var att eleverna inte vill ha stort och fancy, inte färgglada väggar och bättre datorer, utan det var det enkla och det genomförbara eleverna ville ha, säger Maria Stein, förstelärare, som undervisar i svenska, SO och hemkunskap.

Kollegan Katja Dinamarca Petersson, lärare i svenska, engelska och spanska, fyller i:

— Eleverna ville ha struktur och det kände vi skulle vi kunna kräva av alla lärare.

Rektor Mathias Ahrn gav sina förstelärare på skolan i uppdrag att förvalta elevernas synpunkter som bland annat beskrev på vilka lektioner de kände sig trygga och när de visste vad som förväntades av dem. Förstelärarna blev medvetna om hur olika ramarna kunde vara för en lektion på skolan och de läste på om forskning om ledarskap i klassrummet och fungerande klassrumsklimat.

— Det vi läser i forskningen om struktur och hur en bra lärare agerar i klassrummet stämmer med vad eleverna tycker, säger Måns Hammarbäck, förstelärare som undervisar i matematik.

Förstelärarna jobbade fram en forskningsöversikt och ett diskussionsunderlag som kom att användas till fyra träffar under hösten 2018 och våren 2019 med resten av lärarna på skolan.

— Vi ville hålla oss på nivå som gjorde att vi fick resten med oss. Vi ville verkligen inte få reaktionen: Nej, kom inte här och lägg på mig något nytt, det orkar jag inte! Jag har nog med mitt eget, säger Maria Stein.

Även om den tanken säkert slog någon, tror förstelärarna att det var en framgångsfaktor att de inte plockade fram för mycket och att de försökte avdramatisera det lite.

— Vi använde oss inte av termer av att det här ska vi göra utan så här kan vi göra. Men eftersom vi tror på struktur, då måste vi försöka få in det, säger Maria Stein.

De goda förberedelserna gav en samsyn på lektionsstruktur. Mathias Ahrn blev allt lite positivt överraskad.

— Det finns en osäkerhetsfaktor att prata om ledarskap i klassrummet och det kan bli väldigt känsligt och svårt att få bra diskussioner, men det blev bra, säger han.

Måns Hammarbäck tycker att de har kunnat riva ned lite murar.

— Att vara lärare är ju att ha världens ensammaste yrke och det betyder att du bygger en stor mur runt omkring dig och inte gärna släpper in någon, säger han.

Han är själv exempel på att krav på ordning och reda har hjälpt honom.

— Jag har förändrat mycket i min egen undervisning i framför allt struktur, se till att material finns tillgängligt i de olika nivåerna, säger Måns Hammarbäck. Jag har strukturerat upp mig och jag får tid till annat. I början skriver jag en pil på tavlan, lektionen är så här lång och vi kommer att jobba med potenser. Jag håller mig till ämnet och svävar inte ut.

Den gemensamma lektionsstrukturen är inte ”rocket science”, enligt rektor Mathias Ahrn, men ändå viktig.

— Den ska absolut inte ta bort lärarens personliga sätt att undervisa. Jag vill ha kvar ert artisteri, säger han.

Läraryrket har blivit mycket svårare de senaste åren, menar Måns Hammarbäck, bland annat eftersom det är en stor spridning på eleverna.

— Det jobbet som gjordes kring ledarskapet i klassrummet har gjort att vissa extra anpassningar har blivit standard på något sätt och många elever känner sig trygga, säger Måns Hammarbäck.

Alla elever och föräldrar vet numera att de alltid kan lyssna på texter och uppgifter. Det är ingen som sticker ut om man gör det. Dessutom ska all lektionsplanering, alla läxor och uppgifter som gjorts på lektionstid samt provdatum finnas tillgängligt digitalt, för alla.

Att arbetet med att ta fram en likvärdig och mer strukturerad skolvardag på TC fungerar så pass bra, beror delvis på att implementeringen av Google classroom inte gjorde det. Mathias Ahrn använder ordet ”vilsna” medan Maria Stein säger ”kaos”. Men Katja Dinamarca Petersson, som gillar att testa sig fram, håller inte med. Hon tillhörde dem som bara väntade på att få sätta igång på riktigt och var inte tillfreds med takten.

— Det enda sättet att komma framåt är att få testa och gör man det lär man sig mycket. Jag har nog varit med om det mesta och kan svara nu om någon frågar, säger hon. Intresset för Google classroom är på gång från flera lärare; alla vill ju göra det bra för sina elever.

Katja Dinamarca Petersson ger exempel på att det går att skriva rubriker i Google classroom och dela upp innehållet.

— När det gäller lektionsplanering så lägger jag bara ut ett enda dokument och det senaste är alltid överst så slipper eleverna scrolla. Till slut kan de se hela terminen och vad vi har gjort, säger hon.

Måns Hammarbäck reagerar direkt.

- Ja, men det var ju inte bra, för jag har alltid den senaste lektionsplaneringen nederst. Det får jag ta och ändra, säger han.

Processen med den gemensamma lektionsstrukturen är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA) och finns beskrivet i skolans plan. En enkät gick ut till eleverna tidigt i våras och ska följas upp med ännu en innan höstterminen är slut. Men eleverna vet att deras åsikter tas på allvar.

— Jag fick kritik i går och eleverna sa att nu börjar det bli mycket i classroom, nu får du ordna upp det. Jag såg att det var rörigt och då gick jag hem och ordnade till det, säger Måns Hammarbäck.

Text: Agneta Myrestam

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida