Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem När källkritiken blev hösttradition

DELA

När källkritiken blev hösttradition

— I dag ska vi titta på något lite spännande – och läskigt, säger Joakim Wensby på Växjö Montessoriskola och klickar fram ordet Konspiration på tavlan.

— Jaaaaa, susar tio förväntansfulla sexor.

Förberedelsen för Fria ordets dag på Konserthuset i Växjö den 17 september är i full gång.

Lärare står vid ett högt bord med dator framför sig och tittar ut över klassen.

— Vad har de för syfte med att presentera den här bilden av Sverige? frågar Joakim Wensby sina elever på Växjö Montessoriskola.

För fjärde året i rad inleder SO-läraren Joakim Wensby terminen med studier om nyheter, medier och källkritik. Eftersom han undervisar i 4-6 har han varit på samtliga temadagar om demokrati och det fria ordet som sedan 2016 anordnas av Växjö kommun i samverkan med Sveriges Radio, Smålandsposten, Sveriges television och AV-Media.

— Det har varit en jättebra och naturlig start på terminen och jag har använt nyheter som uppstart i hela mellanstadiet. Mina sexor vet att de ska få gå på temadagen och den är fantastisk, säger Joakim Wensby. Där kan programledare från Lilla aktuellt stå och säga samma sak som deras gamla lärare.

Han brukar börja brett med att presentera ”gammaldags och ny media” och eleverna får titta på skillnaderna mellan Smålandsposten och Aftonbladet, mellan Sveriges Radio och Rix FM. Eleverna får reflektera kring hur medierna förändras och hur de får sina pengar.

— Elevernas informationsflöde är enormt! Vi måste hjälpa dem, säger Joakim Wensby som lägger krutet på diskussionerna.

Tips på länkar och lektionsupplägg hittar Joakim Wensby gärna på Statens medieråd eller Internetstiftelsen, för att inte tala om Youtube och Facebook. Erfarenheten visar att lektioner som står anpassade för högstadiet fixar sjätteklassare utmärkt.

Montessorieleverna studsar från lektionens syfte till sammansvärjningar, Area 51, tystnadsplikt och företagshemligheter. Flera elever lyfter upp egna exempel och nya frågor ställs innan de återvänder till dagens uppgift. Det handlar k-strimmor eller chemtrails som några ibland kallar dem.

— Har ni sett de där vita strecken på himlen när ett flygplan har flugit förbi? undrar Joakim och elevernas rynkade ögonbryn slätas ut, för det har de ju sett med egna ögon.

Så är pararbetet igång med Chromebook och diskussionsfrågor. Eleverna bläddrar mellan SMHI:s förklaring av kondensstrimmor efter planen och sajten som är övertygad om att det i stället är gift som sprids i luften av amerikansk militär.

— Jamen de säger ju samma sak, säger en elev ganska snabbt.

— Jag tycker den här överdriver lite, säger en annan.

Joakim Wensby går och stryker under ordet gift på tavlan. Vem pratar om det och varför? Vilken sida är mest trovärdig och varför? De hinner diskutera en del om vilka som står bakom sidorna, benar ut vad SMHI står för och vem privatpersonen är som står bakom den konspiratoriska sidan och de tittar på när sidorna uppdaterades. Men varför dras folk till konspirationsteorier?

— De vill väl tro på det och så stöttar de varandra i gruppen, säger några sexor.

— Ja, de umgås i en filterbubbla, säger Joakim och många nickar.

Lektionen avslutas med att en elev får berätta en av alla konspirationsteorier om Area 51.

— Det sägs att det är en militärbas i USA där de gömmer undan utomjordingar.

Datorskärm som är öppen och två elever anas i varsin kant av bilden.

Vem ska man lita på? Vad betyder egentligen SMHI? Jo, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och lyder under Miljödepartementet.

Nästa vecka ska Montessoriskolans elever ta med sig vad de hittills lärt sig till temadagen om demokrati, medier och källkritik. Dit är samtliga elever i åk 6 i Växjö kommun inbjudna och i år är 999 elever anmälda. Joakim Wensby betraktar dagen som grädde på moset och som en final på arbetsområdet.

— Eleverna befäster sina kunskaper den dagen. De får komma ut och träffa andra elever och prova på olika aktiviteter, säger han. Det är sällan man har en så tydlig slutpunkt på något, men här sätter vi punkt.

För den här gången. Men Joakim Wensby, som tidigare skrivit sitt examensarbete om källkritik, lovar att återkomma till området flera gånger, på olika sätt och i olika ämnen som till exempel i religion, historia och bild. Han tycker att han hittat en bra struktur för att jobba med källkritik.

— Jag byter ut vissa saker när jag tänkt igenom hur det gått. Jag försöker prioritera att reflektera kring mitt eget lärande – det är otroligt viktigt – men eftersom jag jobbar på en friskola är det inte lika lätt för mig att ta kontakt med någon SO-lärare på en kommunal skola och diskutera. Men där är sociala medier fantastiska och effektiva: på Facebook finns flera bra nätverksgrupper som delar med sig av sina tips. Det är bara att skriva in ”källkritik”.

Text och foto: Agneta Myrestam

Joakim tipsar

  • Hitta lektioner och klipp på:

Statens medierådlänk till annan webbplats

Internetstiftelsen länk till annan webbplats

  • Följ Facebook-grupper om källkritik

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida