Odlar för hållbarhet och unga entusiaster

Först allt möjligt i krukor och plastpåsar. Sedan potatis i jorden en regnig majdag och så vips kan man köra händerna genom lavendeln. Odlarna på förskolorna Regnbågen och Biskopshagen jobbar för att få in det gröna som en röd tråd i vardagen.

Det var 14 förskolor som för drygt ett år sedan anmälde sig till projektet Förskoleträdgård. Pallkragar, verktyg och jord var hårdvaran, medan nätverksträffar och erfarenhetsutbyte blev mjukvaran. För vissa förskolor blev det en odlingsstart, för andra var det en fortsättning och för några blir det ett ännu längre fokus. Biskopshagen är ett exempel på det sistnämnda.

— Vi arbetar med processerna digitalisering, språkutveckling och förskoleträdgård – hållbar utveckling och vi vill ha in alla delar tillsammans i den dagliga verksamheten, säger Anette Johansson Lundén, förskollärare.

Hon och kollegan Marie Wiberg, också förskollärare, ser fram emot att arbeta vidare tillsammans.

— Vi ska ha visionen i tre år framåt. Det tar tid att skapa en plattform och att dokumentera vad vi gör, säger Marie Wiberg.

De är överens om att det också tar tid att definiera vad barnen ska ha lärt sig när de lämnar förskolan och att befästa kunskaper.

— Vi funderade på hur vi skulle få ihop allt utan att det blir olika delar utan en helhet, säger Anette som berättar att tidningen Drakenbladet är en sammanhållande länk. Här skriver vi för hand om våra odlingar, vi tar bilder och sätter ihop tidningen. Vi kan inte göra allting digitalt, utan det är viktigt att skriva för hand också.

— Vi kopierar den färdiga tidningen och delar ut den i pappersform, berättar Anette Johansson Lundén. Det är lättare att sitta ned och prata om en tidning i handen än om den kommer på mejl, det har vi fått respons från föräldrarna om.

Både Biskopshagen och Regnbågen började med att barnen fick peta ned nästan vad som helst i jorden, till exempel kärnor för att se vad som kan växa (så kallad kärnkraft). Majskorn i påsar med zipförslutning sattes på fönstren. På Regnbågens talrika fönsterbrädor flödar under våren tomater, paprika, diverse citrusfrukter, ärtor, vita bönor, en kastanj och en frisk sötpotatis. Här finns också frodiga plantor av majs, bönor och pumpa eller squash som de hoppas på ska bli en fin samplantering utomhus.

— Majsen ger klätterstöd åt bönorna som ger ut kväve till jorden och squashen eller pumporna behåller jordens fuktighet. Det kallas tre systrar, det tyckte jag lät lite spännande, säger Eva Björkman, förskollärare.

Förra året var de inte riktigt redo att sätta igång på allvar med odling men det blev en pallkrage med höstsådda rödbetor och morötter som de hoppas på detta år. Hon ser ett varierande intresse för odling och sysslorna som hör ihop med den.

— Vissa barn står i givakt framför en med tindrande ögon när man undrar vem som vill vattna, säger hon. Vi har ett järngäng som alltid vill vattna och det är oftast treåringarna. De flåsar av entusiasm. De är nog de framtida trädgårdsmästarna.

— Jag tror det där är apelsin och banan, den där lilla, säger en vattnare och pekar på ett av många gröna fönsterbräden.

Men när frågan kommer om vad som är roligast på förskolan kommer svaret blixtsnabbt med ett glatt väsande:

— Tårta! Det är tårta!

Nu växer ju inte bakverk ur jorden och visst kan intresset från barnen variera, det håller Biskopshagens Marie Wiberg med om.

— Intresset finns ju alltid men det kan vara mer eller mindre, säger hon. Men vi gör ju inte detta utan intresserade barn, säger hon.

Lotta Röman, förskollärare som jobbar med de yngsta barnen på Regnbågen, berättar att de inte hunnit så långt som de äldre, men engagemanget finns. De har gjort insektshotell och barnen har fått ta med och visa plantor hemifrån. Samtalen har varit roliga.

Hållbar utveckling handlar förstås om kompost och kretslopp också och inte bara odling. En regnig dag i maj sätter Eva Björkman, Cissi Wolf, barnskötare och Regnbågsbarnen potatis i en ny pallkrage, den tredje i ordningen. Dessutom gräver de ned ett bananskal, en plastpåse och en bit äggkartong, fastsatt på en bräda. Barnen gissar vad som kommer att hända och några av dem kommer till hösten att bli glada över att ha haft rätt.

Trädgården i Biskopshagens förskola har i år 13 pallkragar med fjärilsbuske, grönsaker och örter.

— Här sådde vi ruccola i januari, säger Marie Wiberg vid en av odlingsbäddarna. Det var roligt; vi skrapade bort isen och barnen undrade vad ska vi göra nu? Så sallad! Och nu är det grönt. Det är jättekul!

Potatisskörden i fjol räckte till en lunch till alla 70 barn och Marie minns med glädje de manshöga solrosorna som prunkade. När Anette Johansson Lundén kom tillbaka efter semestern förra året slogs hon av kraften i det som växte.

— Jag hade aldrig trott vi skulle få majskolvar, men det fick vi, säger hon.

Poppningen till popcorn över öppen eld var en höjdare, som liten som stor hoppas på att få uppleva igen.

Text och foto: Agneta Myrestam