Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Lärare ska få lära sig om lärmiljöer

DELA

Lärare ska få lära sig om lärmiljöer

Projektet heter Tillgängliga lärmiljöer. Från och med höstterminen 2019 kommer personalgrupper på några handplockade skolor och förskolor utbildas i materialet som elva ambassadörer för Tillgängliga lärmiljöer tillsammans tagit fram.

två kvinnor sitter vid ett bord och skriver på en dator.

Viveca Evertsson och Louise Wibert arbetar i projektet Tillgängliga lärmiljöer.

Det är utbildningsförvaltningen tillsammans med Arbete och välfärd som finansierar projektet, med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

-Genom projektet vill vi täcka in alla olika svårigheter som kan uppstå för elever, det ska inte bara rikta sig till dem som har en diagnos inom NPF, säger kurator Louise Wibert.

I vanliga fall arbetar kurator Louise Wibert med elever i åldrarna f-6. I projektet täcker hon f-9. Bland ambassadörerna finns specialpedagog, speciallärare, psykolog och kurator.

-Det är en styrka att vi som är ambassadörer tillhör olika yrkeskategorier, menar Louise.

Tillgängliga lärmiljöer har fem utbildningsmoduler som deltagande enheter ska gå igenom. Förutom dem finns en förmodul som ska sätta in medarbetarna i vad man ska utbildas i. Efter att alla moduler är genomförda, görs en uppföljning, och deltagande arbetslag får fortsatt råd och stöd. Varje enhet som deltar i Tillgängliga lärmiljöer kommer att få kunskap om hur man skapar en god fysisk lärmiljö och har också möjlighet att få stöd i det arbetet.

-Varje skola eller förskola kommer att få en skräddarsydd plan efter vad man har för behov. Genom föreläsningarna får deltagarna en teoretisk bas, men också insyn i vad det kan uppstå för svårigheter, och vad som kan göras för att underlätta. Sprider man ut föreläsningarna finns det goda möjligheter till arbete emellan dem. På så vis kan pedagogisk personal också diskutera tillsammans för att göra det bästa för varje elev, säger Louise.

Viveca Evertsson projektleder Tillgängliga lärmiljöer sedan några månader tillbaka.

-En förutsättning är att rektor eller förskolechef ser att det kan bli något bra för verksamheten. Det tar mycket tid i anspråk att gå igenom det här materialet som vi tagit fram. Tanken är att enheter som deltar i projektet ska satsa på det och inte göra andra saker samtidigt. Ledningen behöver tycka att det passar bra in i enhetens utvecklingsarbete, säger Viveca.

-Vi ser ett brett behov av det generellt. Skolor har kommit väldigt olika långt och på många håll finns ett stort intresse, det ser vi inte minst bland rektorer och i våra yrkesnätverk, säger Louise.

Problematisk skolfrånvaro är ett område som berörs i utbildningen.

-Det behöver inte alltid vara så, men vi ser att barn och elever med neuropsykiatriska funktionshinder är överrepresenterade när det gäller problematisk skolfrånvaro. Både den fysiska och psykosociala miljön går vi igenom ordentligt utifrån olika individers förutsättningar, berättar Louise.

Exempel på sådant som kan ha stor betydelse kan vara hur man ordnar ljud- och ljusmiljön.

-Vad innebär delaktighet? är en viktig fråga att ställa sig. Är det att vara 100 procent av tiden i klassrummet? Eller är det att delta under genomgången för att sedan genomföra uppgiften på en annan plats som lämpar sig bättre? säger Viveca.

Föreläsningsmaterialet har sin grund i Region Kronobergs barn- och vuxenhabilitering men har anpassats efter förutsättningar och styrdokument i skola och förskola, bland annat så att det ska passa för arbete i grupp.

Louise menar att även hon har fått en del aha-upplevelser under utbildningens gång.

-För mig var det när vi pratade kring sinnen, och hur den fysiska miljön påverkar individen. Vi pratade om kroppens behov av att röra på sig, om att det inte bara är att plocka in material, man behöver också veta vad man gör med det. Det är lätt att tappa elevens perspektiv. Det kanske inte är en stressboll som behövs utan en filt att krypa in i.

Lika viktigt som att forma det innehållet i lektioner eller att skapa relationer med elever är att forma en tillgänglig lärmiljö.

-Eleven är så viktig i den kommunikationen, säger Viveca. Vi måste skapa förtroende och grundtrygghet och där kommer också den viktiga föräldrasamverkan in.

Både Viveca och Louise tycker att det är viktigt att hela arbetslaget deltar i arbetet med tillgängliga lärmiljöer.

-Ibland får man höra att: "Vi har lagt ett bildstöd på bänken men han är inte intresserad". Men vi måste hjälpas åt att jobba in det och då måste alla vara delaktiga, säger Louise.

Det är ett tufft jobb att anpassa sin skola, och det gäller att fundera igenom vilka stödstrukturer man mäktar med att upprätthålla innan man börjar anpassa, menar Louise. Det här behöver ske som ett kollegialt lärande där man jobbar tillsammans.

-Vi behöver arbeta med stödstrukturer, elevhälsan bör vara en del av det, inte bara pedagoger. Det kommer se lite olika ut utifrån vilket behov man har på den enskilda skolan. På ett ställe kanske man har jobbat jättemycket med den fysiska miljön, men behöver det teoretiska. På ett annat är det precis tvärtom.

Vad hoppas ni att projektet ska tillföra skolan?

-Att eleverna märker en skillnad och att lärarna får redskapen de efterfrågar, säger Viveca.

-Att det ger lättnad i arbetet och att skolor och förskolor genom detta får ett bättre förebyggande arbete. Att det blir ett samlat grepp som ger verktyg för att lösa dagliga utmaningar, säger Louise.

Text och foto: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida