Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Hållbart arbete över ämnesgränserna

DELA

Hållbart arbete över ämnesgränserna

På Norregårdskolan i Växjö jobbar man ämnesintegrerat med hållbarhet under tre veckor på vårterminen. NO, SO, svenska engelska, hem- och konsumentkunskap samt slöjd har samverkat och under earthweek var det dags för redovisning av elevernas grupparbeten.

Bild

Nina Persson, Pierre Rundberg och Anneli Nilsson ställer probematiserande frågor under redovisningarna i klass 8.

Varje grupp har fått en stad att utgå från där de själva får ikläda sig rollen som politiker, med förutsättningar hämtade ur något som skulle kunna vara verkligheten.

Grupperna har tre veckor på sig. Under den tiden har många lektionstimmar lagts på att färdigställa uppgifterna. I slöjden har de skapat nytt av avlagda kläder, i hemkunskapen har de lagat en hållbar måltid utefter förutsättningarna i den fiktiva stad de jobbat med.

Det är många händer i luften när Stad A har redovisat färdigt.

-Ojojoj, utbrister SO-läraren Pierre Rundberg imponerat när han ser alla som viftar och vill fråga.

För här är det inte bara insatsen i presentationen som bedöms utan även hur aktivt lyssnande elever tar del av presentationen, hur de ifrågasätter och skaffar sig mer kunskap om hur varje grupp tagit sig an uppgiften.

Eleverna redovisar i halvklass, tre grupper i en halvtimme vardera, resterande elever ställer frågor. En av grupperna har byggt en modell av sin stad med solpaneler på taken och vindkraftverk. Har de funderat över riktningarna så att boendet blir gynnsamt i fråga om vind och sol, undrar Pierre. Nej, det blir något att tänka på till nästa gång.

En av grupperna har byggt en modell av sin stad.

Sol, vind- och vågkraft är populära energikällor i elevernas städer.

-Det finns en gemensam svaghet hos sol, våg och vind. Alla funkar dåligt i vissa situationer. Räcker det med sol, vind och våg som ibland finns och ibland inte?, fortsätter Pierre Rundberg.

Ni sa att man ska äta vegetariskt men sen lagade ni kött? Hur tänkte ni med avfallet på bussarna? Vilka är de största klimatskurkarna, är det rika eller fattiga? Vad händer i så fall om man höjer levnadsstandarden?

Frågorna från elever och lärare avlöser varandra och gruppen som redovisat får det svettigt att svara på allt. I vissa fall har en ensam individ varit väldigt tongivande och de andra lämnar gärna över uppdraget att svara till den eleven.

Lektionen är lika mycket ett lärande som en redovisning av sådant eleverna redan tagit till sig. Veckan efter kompletteras redovisningen med individuellt, skriftligt prov i både NO och SO.

-I engelskan har vi skrivit texter på temat och svenskan ska vi öva mer på retorik, berättar Anneli Nilsson.

Eleverna talar om secondhandbutiker, bytesbanker, kollektivtrafik, att äta vegetariskt, återvinning, ett jämställdare samhälle. En av grupperna har en idé om att använda återvunnen plast till sliprar för järnvägen, en annan vill ta vara på energin som skapas när vattenmassor faller neråt i stadens dagvattenbrunnar. Kreativiteten är stor på många håll.

en bild på en bil i en tunnel visas på en storbildsskärm

-Det varierar kraftigt mellan olika individer hur mycket vi får med dem. En del är inte så motiverade, medan andra är väldigt drivna och kunniga och utvecklas mycket under de här veckorna. Det är som i allt annat skolarbete, säger Anneli Nilsson.

Av det skälet tar lärarna ansvaret för att dela in eleverna i grupper så att de ska få ut så mycket som möjligt av temaarbetet. Sedan flera år tillbaka jobbar sjuorna med temat Planeten, åttorna med hållbarhet och i nian är det globala mål som gäller.

De tre lärarna är överens om att det är givande och roligt att jobba ämnesövergripande.

-Man önskar att det fanns mer tid att planera tillsammans och att fler lärare på skolan ville vara med, säger Pierre.

Nu funderar lärargruppen över om man skulle kunna ta exempel som ligger närmare elevernas vardag nästa år. Det är viktigt att skapa en situation som ligger nära den egna för att förstå att hållbarhet spelar roll för våra egna liv. Som exempel nämner Pierre Gapminders Dollarstreet som han visat på sina lektioner i syfte att ge eleverna en koppling till sin egen verklighet.

-Efteråt var det någon elev som sa: ska vi inte gå och jobba nu, ska vi bara sitta och kolla här? Själv tänker ju jag att det också är del i skolarbetet.

-Vi märker att det är svårt för eleverna att tänka abstrakt, att tänka in att det finns stor del av populationen som är fattiga och inte alls har samma möjligheter att välja livsstil som de själva har. Vi har en idé om att utgå från Växjö nästa år, från deras egen bekanta miljö och låta dem vara politiker här istället. Växjö nu och i framtiden skulle det kunna handla om, säger Nina Persson.

Text och foto: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida