Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Grundförståelse är nyckeln till matematiken

DELA

Grundförståelse är nyckeln till matematiken

Grundförståelse för matematiska begrepp är viktigt, menar läraren Azita Rouhi på Centrumskolan.
Singaporemodellen missgynnar inte någon och passar extra bra för barn med koncentrationssvårigheter eller annat modersmål än svenska.

En lärare pekar på en whiteboard.

Azita Rouhi tycker att hon vunnit mycket på att följa Singaporemodellen när hon lägger upp sina matematiklektioner. Foto: Anna Fritzén/Växjö kommun

Tjugo elever ramlar in och slår sig ner på golvet i klassrummet. Klockan är 10 på onsdag förmiddag och det är dags för ett dubbelt mattepass med läraren Azita Rouhi. Två och två placerar de sig vid en bit av en pusselmatta där det ligger en rad klossar framför.

På tavlan står redan den första uppgiften: "Tove har 400 kr. Hon räknar sina pengar och lägger 100 kr i varje hög. Hur många högar med pengar blir det?"

Det tar en stund att komma i ordning. Med hjälp av en pinglande liten klocka som är Azitas signal att alla ska vända koncentrationen framåt blir det nästan tyst i gruppen. I par får eleverna en stund på sig att diskutera sig fram till det rätta svaret. Alla par får svara. Azita visar svaret genom att sätta upp fyra 100-lappar på tavlan. Men om vi inte har några hundralappar då?

– Då kan vi rita hundralappar istället, säger Azita och ritar fyra rektanglar efter varandra.

– Hur många sätt kan vi uttrycka svaret på, fortsätter hon.

Visa, rita, mattespråket, svenska. Alla läser tillsammans frågan: Hur många högar med pengar blir det?

Därefter följer några olika uppgifter som också ska lösas i par. 12 genom 4, 120 genom 3, 100 genom 50. Eleverna får i uppgift att hitta på en räkneuppgift kring varje tal.

– Vi har tolv kakor och vi är fyra barn. Vi får tre kakor var.

– Mamma har tolv äpplen som fyra barn ska dela på.

Alla hittar på och många får svara. Med hjälp av 12 klossar blir det enkelt att se kakorna eller äpplena framför sig. Men vänta nu: plötsligt är det 120 som ska delas med 4 och då räcker inte klossarna längre. Hur gör vi då? Det behövs lite diskussion för att nå fram till svaret. Ett av paren löser det med att varje kloss är värd 10. Fler behöver få säga samma sak med egna ord innan det börjar sjunka in hos alla.

Två barn sitter mitt emot varandra på golvet

I par får barnen diskutera sig fram till olika lösningar på uppgifterna. Foto: Anna Fritzén

På väggen sitter en världskarta. En nål visar var varje barn har sina rötter. Det gör tydligt att den stora majoriteten inte har svenska som modersmål.

– Det här sättet att lära ut är inte till nackdel för någon. Jag vill understryka att allra viktigast är Singaporemodellen för dem med koncentrationssvårigheter och dem som lär sig på sitt andraspråk, säger Azita när eleverna försvunnit iväg på lunch.

Singaporemodellen fick hon upp ögonen för genom en föreläsning förra året.

– Jag fastnade direkt för det och kunde börja använda en liten del i taget från och med höstterminen 2017. Det finns massor knutet till Singaporematte som jag vill lära mig. Vi startade förra året när de gick i tvåan och kallade det matte på mattan, mest för att det lät kul och att det var det vi gjorde: vi satt på mattorna och räknade.

En av de elever som är allra starkast i matte är inte med i klassrummet idag. Och jag kan inte låta bli att undra om det inte blir tråkigt för den hjärna som kan svaret direkt att lyssna till alla kompisar som upprepar samma svar.

– Jag använder de eleverna till att hitta på nästa uppgift eller ge mig en alternativ lösning. Det är inte svårt att anpassa arbetssätt så att det utmanar alla, säger Azita.

Varje lektion är uppdelad i tre delar. En första del på femton till tjugo minuter ger en startuppgift där man gemensamt går igenom vad som är fokus för dagen. Därefter får eleverna i par öva på liknande uppgifter som innehåller samma begrepp. Slutligen räknar eleverna individuellt.

Ett felaktigt svar möter Azita med: försök igen, tänk lite till, vi ska lyssna på vad någon annan säger. Inga tillrättavisningar.

-När barnen kommer till sista delen av lektionen så redovisar de individuellt vad de kan. Då får de visa att de har förstått och risken är mindre att de får fel lösningar i boken.

Matematikern Richard Skemp är en förebild och är något av en pionjär på området att förena inlärningspsykologi och matematik. Han skiljer på å ena sidan instrumentell förståelse där eleven lär sig regler och procedurer och vid vilka operationer de kan användas och å andra sidan relationell förståelse där eleven förstår vad hen ska göra och framförallt varför.

– För att lyckas behöver barnen grundförståelse, det räcker inte att lära sig regler och procedurer utantill, säger Azita.

Där är även Lev Vygotskijs inlärningspsykologi där han beskriver betydelsen av ett språk och god kommunikation för att lära sig något som Azita lutar sig mot. För den välkände utvecklingspsykologen handlade det inte om elevens begränsningar för inlärning utan om vilka möjligheter eleven har att lära sig med rätt hjälp.

Azita har en mångårig erfarenhet som lärare. Här på Centrumskolan har hon arbetat sedan starten 2013. Singaporemodellen har förändrat hennes undervisningssätt i grunden.

– Tidigare arbetade jag med matte så att jag planerade en vecka i taget: den här veckan ska vi arbeta med problemlösning, nästa vecka är det något begrepp som står i fokus… Nu ligger problemlösningen som ett paraply över hela undervisningen och därunder stoppar jag in olika begrepp så att vi tränar alla förmågor. Det som är jättebra med Singaporematte är att det stämmer väldigt väl överens med innehållet i LGr11 och de förmågor som beskrivs där.

Nästa år börjar Azitas elever i fjärde klass. Om hon kommer att fortsätta följa dem eller inte är ännu inte bestämt. Men gör hon det blir Singaporemodellen en följeslagare.

– Det finns mycket kvar för mig att lära. Än så länge har jag använt det i årskurs 2 och 3, börjar jag undervisa i fyran blir det nya delar att ta till sig, det vore roligt.

Text och foto: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida