Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Singapore-matte ger nygamla insikter

DELA

Singapore-matte ger nygamla insikter

Singaporemodellen uppmuntrar utmaning och stimulerar begreppsförståelse. Modellen är gynnsam för alla elever, inte endast för dem med redan goda förutsättningar. Det menar matematikläraren Måns Hammarbäck på Teleborg centrum skola.

Porträtt av en lärare som sitteri ett rum med böcker i bakgrunden. Läraren tittar ut ur bilden.

Elever gynnas av Singapore-mattens tydliga struktur, menar Måns Hammarbäck. Foto: Anna Bengtsson/Växjö kommun

Metakognition, visualisering, generalisering, taluppfattning, och kommunikation. I Singapore återfinns samtliga delar i varje matematiklektion.

- Nu har jag insett att varje lektion ska genomsyras av samtliga delar, det förstod jag nog inte från början. Att komma med block och klossar vid ett enstaka lektionstillfälle funkar inte, konkret material bör finnas tillgängliga hela tiden, säger Måns Hammarbäck. 

Under det senaste året har intresset för Singaporemodellen tilltagit starkt bland svenska lärare, inte minst för den lättillgängliga blockmodellen. Nyskrivna läromedel och lärarhandledningar pumpas ut. Efterfrågan på fortbildning är stor. Lärare instruerar i YouTube-klipp hur problem kan lösas genom att visualisera med block, för att skapa en brygga mellan det konkreta och abstrakta i matematiken.

Det är dock inte blockmodellen som just nu inspirerar Måns Hammarbäck, matematiklärare på Teleborg Centrum skola. Och det kanske inte är så konstigt. Måns har hunnit fördjupa sig i Singaporemodellen och nu är det två månader sedan han dessutom deltog i en konferens med läraren, lärarutbildaren och forskaren Yeap Ban Har från Singapore. Han menar att Singaporemodellen egentligen inte kommer med något nytt. Det är en modell om hur man på bästa sätt undervisar i matematik utifrån forskning kring inlärning.

-Singapore har tagit fasta på en röd tråd genom hela matematikundervisningen. Det är det första som Måns lyfter fram för att beskriva vad Singaporemodellen är för honom. I Singapore gör inga lärare avhopp från den gemensamma överenskommelsen. Med det syftar han på hur en lektion ser ut, vilka principer den ska utgå ifrån och vad den ska innehålla.

Det är lugnt i personalrummet på Teleborg Centrum skola, lektioner pågår överallt. Måns har en lucka innan han ska undervisa igen. En skolledare kommer förbi och Måns får en uppmuntrande klapp på axeln och ett tack för den dragning han just haft kring matematikundervisning för cheferna i området.

Språket i matematiken, kommunikationen, har blivit en ny insikt för Måns. Han beskriver hur det utmanar tidigare föreställningar, att han numera är mycket mer noggrann med hur han uttrycker sig, vad han säger och skriver på tavlan. I Singapore sker all undervisning på engelska och trots att eleverna inte undervisas på sitt förstaspråk har de ofta en hög begreppsförståelse i matematik. Måns kopplar det till att lärare i Singapore utifrån förutsättningarna måste vara extra tydliga hur de framställer ämnet.

-Språket har stor betydelse för begreppsförståelsen, säger Måns Hammarbäck.

För att förtydliga resonemanget tillägger Måns att det handlar om att använda språket mycket mer medvetet och att ge eleverna goda förutsättningar att föra dialog och skapa förståelse kring matematiska begrepp. Undervisningen måste gå utöver att endast namnge. Att det ingår täljare och nämnare i ett bråk och att täljaren står på taket, medan nämnaren står nederst är välkänt bland eleverna. Däremot är det oftare oklart att en täljare beskriver ett antal och att nämnaren beskriver hur stor varje del är. Om jag som lärare fokuserar på att befästa de senare blir regler för addition och subtraktion mer uppenbara för eleven, tror Måns.


Grundläggande taluppfattning är utmärkande för Singaporemodellen och det förstärker och bekräftar Måns uppfattning om att matematik kräver ett aktivt kognitivt deltagande. Han betonar att det handlar om hårt tänkande, snarare än hårt arbete. Eleverna behöver hela tiden utmanas i sitt tänkande.

-När eleverna vill göra en uppställning för att beräkna 49∙9, så har de inte uppmuntrats att tänka i tillräcklig utsträckning, suckar Måns.

Han vill se mindre av drillning och uppställningar i matematikundervisningen. Däremot håller han inte med om att det varken skulle utgöra kärnan för Singaporemodellen, eller rubrik för den här artikeln. Måns tycker att det handlar om att i större utsträckning tillåta elever att få en djupare förståelse för begrepp, snarare än att enbart lära sig regler och procedurer utantill.

Måns elever har däremot inte hört talas om Singaporemodellen, men de märker att deras lärare undervisar genom metoder som uppmuntrar utmaning och stimulerar dialog. Måns tänker att eleverna märker att det finns en tydlig struktur. Och att den återkommer vid varje lektion. Vid varje tillfälle skapar han utrymme för dem att våga testa, lektionen inleds med ett problem och följs av gemensamt resonemang och generalisering. Här blir språket viktigt. Den sista tredjedelen av lektionen läggs på individuell övning och Måns berättar att han till denna delen numera väljer uppgifter som accelererar i svårighetsgrad nästan omedelbart.

-Detta utmanar, snarare än tröttar ut eleverna, säger Måns.

Visst blir det många händer i luften, men Måns menar att elevernas frågor blir mer intressanta och de första delarna av lektionen har gett dem goda förutsättningar att tänka på egen hand.

Måns är övertygad om att tydliga strukturer främjar elevernas lärande. Han tänker att Singaporemodellens nycklar: metakognition, visualisering, generalisering, taluppfattning, och kommunikation, stämmer väl överens med Lgr11. Däremot har han inte infört modellen rakt av. Måns har ett kritiskt förhållningssätt till det han tar in i sitt klassrum, flera gånger har han fått gå tillbaka för att ompröva.

Singaporemodellen får såklart även utrymme i debatten utifrån att Singapore ligger på topp i både TIMSS och PISA. Det speglar samtidens intresse för rankningar och resultat. Måns vill peka på spridningen av resultat istället för att endast titta på genomsnittliga resultat. Han berättar att elever löser enkla uppgifter med samma frekvens i Sverige som i Singapore, men när det handlar om svåra och avancerade uppgifter är det stor skillnad mellan länderna. Endast 5 % av de svenska eleverna löste de avancerade uppgifterna vid senaste TIMSS, jämfört med hälften av eleverna i Singapore. Men det mest intressanta, säger Måns, är att de absolut lägst presterande eleverna i Singapore har högre resultat än den svenske genomsnittseleven.

-Detta indikerar att det är en metod som är gynnsam för alla elever, inte endast en metod för elever med redan goda förutsättningar för att lära matematik, avslutar Måns Hammarbäck.

Text och foto: Anna Bengtsson

Fakta:

Singaporemodellen baseras på Singapores kursplan och är en undervisningsmetod om hur man på bästa sätt undervisar i matematik utifrån forskning kring inlärning och problemlösning. Med utgångspunkt i bland annat Jerome Bruner, Zoltan Dienes, Richard Skemp, Lev Vygotskij och George Pólya forskning växte undervisningsmodellen fram i Singapore på 1980-talet för att bryta trenden med sjunkande resultat. Begreppet Singaporemodellen (Singapore Math) hördes för första gången i USA i början av 2000-talet och för några år sedan dök den även upp i Sverige.

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida