Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Samverkan har gett studiero och trygghet

DELA

Samverkan har gett studiero och trygghet

Studiero och trygghet blir bara bättre på Söraby skola. Sedan ingången av 2017 får skolan extra resurser för att komma tillrätta med de brister skolinspektionen såg 2016. Och vilket lyft det har blivit!

Bild

Ulrika Skogström är förstelärare på Söraby skola och har funnits med under utvecklingstiden. Här tillsammans med eleverna Viktor och Thilde. Foto: Anna Fritzén/Växjö kommun

I april 2016 började Tomas Lindh som rektor på Söraby skola med knappt 300 elever i förskoleklass till år sex. Då hade skolinspektionen gjort en tillsyn som generat en anmärkning och som resulterade i ett föreläggande och ett vitesbelopp på ungefär 500 000 kr. Skolverket tog en kontakt med Växjö kommun och erbjöd skolan en plats i Samverkan för bästa skola. Tillsammans med huvudmannen, alltså Växjö kommun, gör skolan en nulägesanalys och efter den görs en åtgärdsplan.

-Jag hade redan gjort en nulägesanalys. Den gjorde tydligt att trygghet och studiero brast. Ett antal elever hade mer eller mindre tagit över skolan och i det läget vi var i släckte vi mest bränder, säger Tomas.

Två åtgärdsplaner skrevs, en för att utveckla undervisningen mot värdeskapande lärande, och en i syfte att skapa trygghet och studiero.

Två personer från Linnéuniversitetet, en från lärarutbildningen och en från ekonomifakulteten fanns till stöd i arbetet. I januari 2017 tillsattes de två nya tjänster där skolan fick hjälp med finansieringen: Marie Brauer började sin tjänst som lärarcoach och det tillsattes också en kurator, Louise Wibert, med uppdrag att leda elevhälsoteamet. Ulrika Skogström blev förstelärare i värdeskapande lärande.

Både Ulrika Skogström och Marie Brauer rekryterades från andra tjänster för att börja arbeta mer direkt med förbättringsarbetet på Söraby skola.

De kom till en skola som saknade mycket strukturer, menar de: Barn stökade och ville inte komma in efter rasterna, många lärare var osäkra i sitt uppdrag. Det fanns inget elevhälsoteam och Söraby skola bytte mycket personal. Samtidigt pågick en större om- och tillbyggnad av skolan.

-Vi har sett det som en utmaning. Vi trivdes ju bra där vi var. Vi visste att vi kom till ett rektorsområde som stod inför stora förändringar, säger Ulrika.
 
Nu följde en lång tid av planering - hela vårterminen 2017 gick åt till det - parallellt med det ordinarie arbetet med eleverna förstås. Den nya organisationen som man planerat under våren sjösattes vid höstterminens start 2017.

Då hade personal- och ledningsgrupp fått utbildning i värdeskapande lärande av Linnéuniversitetet. Värdeskapande lärande ska bidra med ett värde både för den enskilda eleven och för andra. Under utbildningen kom man fram till ett tema för skolan att jobba med som direkt skulle omsätta de nya kunskaperna i värdeskapande lärande i praktik. Temat fick rubriken "Rottne och Tolg här och nu" under läsåret 17/18. Inom det temat skapades bland annat en turistfilm och ett spel.

Även det här läsåret jobbar skolan med ett gemensamt tema: "Min och vår framtid: sagan om mitt liv som vuxen i världen". Alla pedagoger har varit med och tyckt till om vad de vill att temat ska innehålla.

Genom en open space-övning kom man fram till nuvarande tema. Efter diskussion i sju olika små grupper hade man kommit fram till vad de olika idéerna skulle kunna stå för. De kokades ner till tre genom att alla fick markera de tre de tyckte bäst om med ett litet klistermärke.
-Det kändes bra att göra så här, nu när vi alla ska jobba med det här temat: ingen blir påtvingad något tema som man inte har varit med och bestämt. Sen måste vi få elevernas godkännande för att det ska bli bra. I en sjätteklass kan man förstås fråga hur vi ska göra för att nå ett visst mål. Så kan vi inte fråga i F-klass. Där får man vara lite påhittig, vi behöver bli bättre på att läsa och skriva, hur kan vi göra då? Även om eleverna är delaktiga så krävs det lika mycket planering av oss, säger Marie.
 
Nu fokuserar hela skolan på skrivande och läsning för att nå en bättre måluppfyllelse i de färdigheterna.

Här samarbetar skolan en hel del med omgivande samhälle, serviceboendet Sörgården som ligger alldeles intill, Ica, Rottne industri, Smålandsposten och många andra. Eleverna har fått använda sina egna intressen för att utveckla arbetet och även sina egna kontaktnät. Några elever som tyckte att det var jobbigt att sitta still och skriva har fått göra en rörelsevideo som de sedan fick visa för de yngre barnen och på så vis sprida sitt arbete vidare. Någon grupp har arbetat med att leta information om platser i närheten av skolan och gjort QR-koder som man kan använda för att läsa mer när man befinner sig i samhället.

Arbetet planeras av personalgruppen tillsammans eftersom temat är gemensamt för hela skolan, från f-klass till årskurs sex, inklusive fritids.

-Många av våra kolleger har tidigare jobbat väldigt traditionellt, det är bara läraren som ser allt som görs. Skillnaden med värdeskapande lärande blir att fler får del av resultatet, säger Ulrika.
 
Numera finns det strukturer för det mesta av skolans arbete. Det är en av rektor Tomas Lindhs stora styrkor, att han skapat strukturer, menar Marie och Ulrika.

-Våra arbetslagsmöten, ledningsgruppsmöten, elevhälsotemasmöten och klasskonferenser har ett tydligt syfte. Det sparar mycket tid. Vi är ganska bestämda hur vi vill ha det och vi gnäller inte. Vi har blivit bra på att se lösningar, och mycket bättre på att få alla delaktiga oavsett roll. Många av dem som börjar jobba som elevstödjare är unga utan erfarenhet och de jobbar med våra mest krävande elever. Därför har skolan sett till att elevstödjare har fått handledning för att jobba på samma sätt som resten av skola. Varje elevstödjare har också fått en tydlig arbetsbeskrivning, säger Marie.

Rasterna är ett exempel där osäkerheten tidigare var stor.
-Därför tog vi bort alla raster, och ersatte dem med styrda pauser. I flera klasser har vi det fortfarande eftersom det är det som fungerar bäst. Vi tar pauser under lektioner: vi kanske gör ett rörelsekort eller dansar till Just dance, säger Marie.

Under de längre rasterna har man istället gemensamma aktiviteter. Det är aldrig fler än tre klasser på rast samtidigt och olika dagar innehåller rasterna olika aktiviteter. Eleverna får i förväg tala om vid vilken station de vill vara vid en given rast. På så vis kan medarbetarna avgöra hur många vuxna som behöver finnas på varje station.

-Det kan vara så att på måndag kan man välja att klättra i spindelnätet på skolgården, dansa i klassrummet eller så har någon något pyssel i ett annat klassrum. En annan dag har vi tillgång till multiarenan. Nu har vi även styrda aktiviteter på lunchrasterna.

Kurator Louise Wibert och Marie träffar arbetslaget varannan vecka. Medarbetarna har övat mycket på att ge och få både positiv och negativ feedback.

-Vid våra möten utgår vi alltid från elevhälsans principer, som vi jobbat fram. Det består av att identifiera varje elevs behov, bygga relation med eleven, lågaffektivt bemötande, samarbete med hemmet och lärmiljön i klassrummet. Jag har också gjort klassrumsobservationer och haft coachsamtal.

Jag har i och med Samverkan för bästa skola utbildat mig till coach. Coaching hjälper lärare att reflektera, må bra, utvecklas, prioritera och komma på egna lösningar på det som är utmanande, säger Marie.
 
När Tomas blickar tillbaka är han glad och stolt över resan som skolan har gjort. Att få del i insatsen Samverkan för bästa skola gjorde stor skillnad.

-Jag såg det som en ynnest att få vara med. Jag som relativt ny rektor fick ledarskapsutbildning, coachning, vi fick nya verktyg till lärare, vi kunde anställa nya funktioner på skolan. Det finns ingen som kan klaga på att få vara med i det här. Men naturligtvis ställde det stora krav på alla. Det var jättetufft. Under den här perioden fick jag vara både verksamhetsutvecklare och rektor.

Tomas Lindh tycker att stödet som Söraby skola fått har varit ovärderligt, även om det resulterade i hårt arbete för honom och medarbetarna. Foto: Anna Fritzén/Växjö kommun

Det dröjde också ett tag innan satsningen gav resultat, säger Tomas, pausar och fortsätter:
-Men. När vi väl kom över puckeln. När vi började jobba med att se systematiken i strukturen. I januari 2017 var det jättemycket jobb med planering, den nya organisationen sjösattes i augusti. I november 2017 började det se bättre ut. Nästan hela förra läsåret var en fantastisk peak. Vi hade en väldigt stor utveckling!
 
Marie och Ulrika menar att det är satsningen på bred front som gjort den stora skillnaden för skolan.

-Strukturerna har varit viktiga att sätta. Och att vi analyserar vad vi gör. Vi har också blivit bättre på att sätta tydliga och konkreta mål. Det är ganska höga förväntningar på all personal här. Skolan ställer krav. I gengäld har det funnits resurser. Alla våra kolleger gör sitt yttersta, alla jobbar stenhårt. Vi har ställt krav på att vi ska få fortsätta ett tag till. Då behöver vi en rektor som driver vidare att vi jobbar som en grupp.

Det finns förstås saker kvar att göra.
-Vi har inte nått fram till alla elever ännu. Vissa grupper är det inte studiero i hela tiden. Men vi behöver få tid att landa i allt det här nya. Man längtar efter att lugnet ska infinna sig, säger Marie.

Två lärare framför en skolbyggnad. Två elever på skolan klättrar på en sten i bakgrunden.

Marie Brauer och Ulrika Skogström framför Söraby skola. Foto: Anna Fritzén/Växjö kommun

Tomas håller med sina kolleger om att det finns saker kvar att jobba med.
-Kritiken kan ju vara att det inte är så bra studiero och trygghet, men då har man kanske inte förstått vad vi jämför med. Det finns naturligtvis fortfarande saker att jobba med. Vissa klasser är värre än andra. Men på det stora hela är det en otrolig utveckling som den här skolan har gått igenom. Skulle jag ha fortsatt som rektor hade jag absolut behållit det här upplägget. Ett bra elevhälsoteam är rektorns överlevnad. Det borde vara lagstadgat med ett elevhälsoteam vid sidan, säger Tomas som under hösten gått vidare till nytt uppdrag inom kommunen.

Huvudmannen, alltså Växjö kommun, fortsätter att till viss del finansiera satsningarna ytterligare ett tag.
 
Söraby skolas arbete med förbättrad studiero och trygghet ger ringar på vattnet långt utanför elevupptagningsområdet och Växjö kommun. I våras representerade skolans elevhälsoteam och två elever åka till Stockholm när nya rektorer för skolor som blivit utsedda att vara med i Samverkan för bästa skola samlades. Där berättade de om förändringarna på Söraby skola ur sitt perspektiv och om skolans egen tidning Sörabybladet, som arbetats fram av förra årets sexor inom värdeskapande lärande.

Text och foto: Anna Fritzén

Fakta: Projektet samverkan för bästa skola drivs av Skolverket. Det är skolor med låga kunskapsresultat som får stöd under en treårstid för att förbättra elevernas resultat. Stödet består av metoder, arbetssätt och verktyg beroende av vad som behöver utvecklas på den aktuella skolan. Arbetet inleds med en nulägesanalys där man analyserar elevernas resultat och anledningar till de låga resultaten. Man letar olika orsaker till problemen, bland annat genom att studera hur verksamheten är organiserad. Skolan och skolverkets representanter diskuterar sedan tillsammans vilka insatser och förändringar som skulle kunna leda till bättre resultat. Skolan bestämmer vilka insatser man vill göra, hur man vill prioritera, och skolverket beslutar om vilka man kan tänka sig att finansiera. Det är viktigt att också eleverna får vara med och tycka till.
Det är skolinspektionen som pekar ut vilka skolor och förskolor som kan komma i fråga. Det går alltså inte att anmäla sitt intresse att få stöd genom Samverkan för bästa skola. Låga kunskapsresultat eller hög andel som inte fullföljer sina studier är grund för att få delta i projektet. Tillsammans med huvudmännen, alltså kommunerna, gör Skolverket kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida