Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem De kan leda digitalisering

DELA

De kan leda digitalisering

Hela östra områdets rektorer examinerades i slutet av augusti efter att ha genomgått Leda digitalisering. Nu är det dags för rektorer och förskolechefer att börja leda digitalisering på riktigt.

en kvinna och en man sitter vid ett bord i ett bibliotek och pratar med varandra

Bengt Bornliden är en av alla Östra områdets rektorer som examinerats i Leda digitalisering. Foto: Anna Fritzén/Växjö kommun

Katarina Starberg Wernvik hade tidigare jobbat med materialet Leda digitalisering som är ett material som skolverket tillhandahåller. Tillsammans med Per-Johan Trulsson har hon lett samtalen på alla träffarna för de sex förskolecheferna och nio rektorerna i Östra området.

-Det är ett jättebra material som bygger på samma princip som mattelyftet som vi redan vet funkar bra, säger hon och tillägger att kursdeltagarna utvecklats mycket:

-Jag som kursledare har sett hur mycket de har vuxit i det här. Vi startar alla på olika nivå. Allt ifrån dem som sagt att jag kan ingenting, eller, är det verkligen det här vi ska lägga fokus på? Och dem som redan har funderat ganska långt. Mycket har hänt under det gångna året. När jag pratar om det nu efteråt, har jag nästan glömt hur det var från början.

Gunilla Gustafson som är områdeschef för östra området ansåg att skolledarna och förskolecheferna behövde kompetensutvecklas inom digitalisering. Leda digitalisering inleddes med en kick off tillsammans där rektorer och chefer lämnade de vanliga lokalerna för Öjaby herrgård. Där pratade de tillsammans om kollegialt lärande. Man drog också upp riktlinjer för vilka regler som skulle gälla vid träffarna. Vad fanns för förväntningar? Vad ska jag bidra med?

-Vi kom fram till att det är viktigt att alla är engagerade och bidrar, att vi behöver ha ett öppet stöttande klimat. Och att ska en uppgift vara gjord till nästa gång så behöver den också vara gjord så att man är förberedd och kan delta.

Det resulterade i kreativt arbete där deltagarna med få undantag kom väl förberedda till träffarna och där alla levererade. Under ett helt läsår träffades grupperna innan de var flygfärdiga.
 
Bengt Bornliden är rektor på Östregårdskolan och är en av de rektorer som examinerades i Leda digitalisering tidigare i höst. Utbildningen har pågått ett drygt år.

-Jag tror att jag tänkte att det låter bra med digitalisering men hur fanken ska det gå till? Nu ska vi igenom något nytt som tar tid. Jag är inte helt förbi det än men jag har fått en hel del andra insikter. Utmaningen för skolan idag är framförallt att vi befinner oss på så olika ställen. Hur gör vi för att få med alla? Vi har kommit en bit här. Vi utvecklar ständigt hur vi arbetar.

Bengt upplever det positivt att processmodellen bygger på moduler vilket medför att deltagarna går tillbaka in i den egna verksamheten och involverar medarbetarna, ett sätt som används i många av Skolverkets utbildningar som exempelvis de olika delarna av Lärarlyftet.

-Det har varit svårt att avsätta tid med personalen. Samtidigt upplever jag att det har varit ett stort engagemang från medarbetarna, under en lång tid var personalen delaktig i huret på Östregårdskolan. Att åka till Sett-dagarna i Stockholm var också en riktig höjdpunkt. Många från vår skola åkte med.

Sedan Bengt gick utbildningen Leda digitalisering syns digitalisering tydligt i arbetslagens måldokument.

-Egentligen tänker jag, och nu blir jag lite filosofisk, att digitalisering är ingen målsättning i sig, det är en strategi för att nå målen, för att nå så långt som möjligt. Det ger struktur för eleverna så att de får bättre koll på vad som ska göras. När jag skrev verksamhetsplanen, så tog jag bort digitalisering som ett mål. När vi gjorde effektkedja gjorde vi det kring digitalisering. Jobbar vi på ett bra sätt ska vi se ökade resultat, ett ökat lärande.

-Vi har också fokus på att pojkarnas resultat ska öka. Vi har sett att när man introducerade digitala skrivsätt i skolan så hjälpte det pojkarna. De slapp lägga energi på att forma bokstäver och kunde fokusera på att få fram vad de ville skriva.

En del skulle ju inflika här att det är viktigt att ha en läslig handstil.
-Ja, men hur länge behöver vi kunna skriva för hand? Jag kan känna nu att vi som jobbar i skolorna borde haft mycket mer utbildning redan för 7-8 år sedan när kommunen introducerade en till en. Då hade vi kunnat lägga upp undervisningen efter de digitala verktygen. Men det är lätt att vara kritisk i efterhand.

När han ser tillbaka på utbildningen och de förväntningar han hade är han lite kluven.

-Jag skulle gärna vilja vara i framkant. Jag tänkte nog att min egen kompetens vad gäller digitalisering skulle öka. Man vill vara lite före sina medarbetare i tänket och kunskapsmässigt. Men fokus i utbildningen ligger på själva processen. Nu efter utbildningen tänker jag att det kanske inte behöver vara just jag som går först, bara för att jag är rektor.

Att diskutera med andra rektorskolleger är ett av momenten som ingick i utbildningen.

-Det kanske är den värdefullaste tiden, när man lyssnar på kolleger i motsvarande situation, och får insikt i var vi är. Sandsbro skola har kommit längst i vårt område. Det var jättenyttigt att lyssna på dem men också på alla andra som är på olika plan i processen.

Frågan om man har kommit varandra närmare, om det har blivit lättare att ta hjälp av varandra svarar Bengt nekande på.

-Jag har aldrig tyckt att det har varit svårt. Om man hör att någon annan skola är jättebra på någonting så har det alltid varit lätt att ringa och fråga hur de gör. Jag upplever inte att vi konkurrerar, mer än när det gäller om personal då, där konkurrerar vi verkligen.

Porträtt av en kvinna med höstfärger i bakgrunden

Kristina Jakobsen. Foto. Anna Fritzén

Kristina Jakobsen var helt ny som chef för Östregårds förskola, Linnéparkens förskola, och Alpgatans förskola när utbildningen startade.

-En tanke som jag hade är nog: Är det verkligen det här jag ska fokusera på nu? Det är ju alltid dubbelt, jag hade en önskan om att få välja, men samtidigt är det ett mervärde att få tiden avsatt för att utbilda sig. Det är lite lyxigt att tänka kring de här frågorna. Och det här var ju ett utmärkt tillfälle för mig att träffa mina kolleger! Vår chef var tydlig med att det här ska vi göra. Det har varit värdefullt.

Kristina tycker att det är bra att förskolechefer och rektorer delades i två olika grupper. Vid de få tillfällen som alla ledare träffades på en gång blev det tydligt vilka stora skillnader det är.

-Jag tycker att det är viktigt. Materialet i Leda är skolorienterat, vi blev tvungna att twista till det för att det skulle passa förskolor. Vi har väldigt olika förutsättningar att samla personal. Vi har en ipad per avdelning på förskolorna, lärarna har varsin.

Även för Kristina är det viktigt att digitalisering inte är ett mål i sig.
-Digitalisering ska vara ett sätt att nå målen. För att komma dit måste man få till dialog. Jag har lyft in digitalisering i vår verksamhetsplan. Det är ett område personalen vill utveckla.

Frågan kommer främst från föräldrar men ibland även från förskollärare: behöver barn sitta med en ipad på förskolan när de nu tillbringar åtskilliga timmar hemma med digitala verktyg?

-Vi måste se möjligheterna som digitaliseringen ger. Vi går fortfarande till skogen men vi tar med ipaden. Det skapar en medvetenhet: du behöver inte fundera på hur det här udda djuret låter, vi kollar upp det direkt.

Vi har pratat mycket under utbildningen om att gå från konsument till producent. Vi använder till exempel appar som inte är fyllda, skapar spel genom att fylla dem med innehåll, vi gör musik via ipaden. Vi skapar en berättelse, vi visar, dramatiserar, barnen filmar sig själva. Om barnen har en fråga om något så kan vi kolla direkt på ipaden.

Det finns mycket kvar att utveckla, men det har inte varit svårt att få förskolorna att jobba med digitalisering.

-Vi som chefer har landat i detta och när personalen kommer med idéer så är vi med. Lika självklart som estetiska lärprocesser eller att vi nyttjar naturen ska vi använda digitalisering för att nå de andra målen vi har. Jag vill att det ska vara en naturlig del.  Vi pratade om effektkedjor under utbildningen, nu börjar vi i vad vi vill ha för effekt istället för vad vi vill köpa.

Kräver det mer planering?
-Initialt, ja. Verksamhetsplaner tar tid att komma fram till men det ger ju en riktning sen. Leder det mot det här vi har bestämt? Om inte behöver vi säkert ändra på något.
 
Alla chefer i östra området har alltså fått samma utbildning. Men redan när höstterminen började fanns tre nya chefer som inte fått del av utbildningen.

-Min plan är att samla ihop dem vid varje läsårs början och ge dem samma utbildning som kollegerna, säger Katarina Starberg Wernvik. På så vis håller vi ihop östra områdets kunskapsnivå och samsynen. Men jag hade hellre sett att förvaltningen skötte det här: nu drar vi ifrån - igen.

Text och foto: Anna Fritzén

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida