Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Utvecklas tillsammans Vi hinner inte sitta här och skriva fram tydliga mål

DELA

Vi hinner inte sitta här och skriva fram tydliga mål

Om du tänker ”Vi hinner inte sitta här och skriva fram tydliga mål”, så kanske det är tvärt om. Det här inlägget kan framförallt ses som en inbjudan till det ständigt pågående samtalet om olika sätt att förstå.

Bild

Mål är en grundläggande komponent i styrningen av förskolan och skolan. Bakgrunden är att vi sedan 1994 har en målstyrd skola där läroplaner och kursplaner anger målen och där vägen mot målen utformas av oss i verksamheten. Målstyrning förutsätter uppföljning och utvärdering och flera initiativ har sedan dess tagits för att stärka det lokala kvalitetsarbetet.

Jag vill poängtera att jag varken har ambition eller kompetens för att redogöra för hur den statliga regelstyrningen av skolan ersattes med målstyrning, vilka eventuella effekter det har fått och vad som skulle kunna vara en framkomlig väg. I mitt huvud ryms emellertid tankar om mål som fenomen i skolans värld och ”Vi hinner inte sitta här och skriva fram tydliga mål” är ett exempel. Det här inlägget kan framförallt ses som en inbjudan till det ständigt pågående samtalet om olika sätt att förstå. Förståelsen växer förhoppningsvis fram i dynamiken som uppstår mellan dem.

Om du tänker att ”Vi hinner inte sitta här och skriva fram tydliga mål”, så vågar jag mig på att säga att det kan vara tvärt om. Allmänt och otydligt formulerade mål går knappast att använda för det de är avsedda. När dessutom mer svårfångade lärandeerfarenheter såsom engagemang och delaktighet, tilltro till sin förmåga att lära, motivation eller studiero lyfts fram i målbilden, behöver vi skapa utrymme för en ömsesidig förståelse om vad målet innebär. (Tips! Det kan vara en fördel att definiera typiska kännetecken som förknippas med en hög respektive låg nivå av studiero, om det utgör målet, snarare än att lista allmänna kriterier.) Aktiviteter för att stärka målen och vilka underlag som bör samlas in för att följa upp och utvärdera blir därmed mer tydliga. Vi utvecklar i ett sådant sammanhang ett gemensamt yrkesspråk samtidigt som vi skapar förståelse för vad som är väsentligt.

När vi har förståelse för vad som är väsentligt minskar dessutom risken att vi ägnar tid åt sådant som är lätt att följa upp, snarare än att räkna ut hur vi följer upp sådant som anses väsentligt.

Fast om du å andra sidan tänker att ”Svaret på hur vi ska lösa våra problem är genom tydliga mål och uppföljning av resultaten”, så kan nog även det vara tvärt om. Vi kommer inte att åtgärda problemen genom tydliga mål och uppföljning av resultaten om vi inte pratar om orsakerna, om var i problemen ligger. Precis som om det för att åstadkomma förändring skulle vara tillräckligt att vilja förändring eller precis som om vi redan vet allt. Det finns en risk att vi omedvetet utgår från att det finns ett facit, att vi blir fixerade vid resultat, evidens och fakta och att det rationaliserar bort vårt omdöme. Begäret efter förklaringar och svar är en stark mänsklig kraft (som jag behöver ta hänsyn till). Det är lätt hänt att lyssna till den som självsäkert säger sig ha svaren (ofta de enkla svaren på djupt rotade problem) i synnerhet om din verklighet är komplex och svårfångad.

Många problem i skolans värld är just komplexa och svårfångade, lösningarna är långt ifrån förutsägbara och det går sällan att bryta ner problemet i mindre delar som löses var för sig. I stället kan vi räkna med att en lösning av ett problem leder till att nya oväntade problem uppstår.

När vi är beredda på att revidera våra mål i takt med nya kunskaper och erfarenheter minskar risken för att diskussionen enbart handlar om hur vi når fram till och följer upp olika mål. Lärandet och kunskapen blir en inte längre bara en formalitet och transportsträcka. Det blir en process och faktiskt roligare.

Hoppas att du tar vid och håller det ständigt pågående samtalet om olika sätt att förstå levande på din skola. Slutligen så tror jag att vi i större utsträckning behöver lära oss att förstå och hantera både kunskapen som sådan och våra olikheter samt skilda uppfattningar om vilka svar som är bäst.

Utvecklas tillsammans Anna Bengtsson anna.bengtsson4@vaxjo.se Utvecklingsavdelningen PUBLICERAT: 2023-01-09

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida