Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Utvecklas tillsammans FAQ principer för betygssättning

DELA

FAQ principer för betygssättning

Detta inlägg blev en FAQ – Frequently asked questions, eller vanligt ställda frågor på svenska. Frågorna handlar om nya principer för betygssättning.

Bild

Vad är målet med nya principer för betygssättning?
Betygen ska bättre spegla elevers kunskaper.

Vad innebär nya principer för betygssättning?
Jag tar ett konkret exempel. Anders som gått i skolan fram till nu och uppnått samtliga krav för betyget E, och övervägande delen av C fick ett D i betyg. Caroline som uppnått samtliga krav för betyget E, övervägande delen av C och övervägande delen av A fick även hon betyget D. Betygssättningen var inte rättvisande då Caroline hade betydligt mer och djupare kunskaper än Anders och ändå fick de samma betyg. Med nya bestämmelser kan läraren Carsten göra en sammantagen bedömning av helheten, kunskaper på högre nivå kan i vissa fall vägas mot kunskaper på lägre nivå. På så sätt ska betygen bättre spegla elevers kunskaper.

Sammantagen betygssättning gäller dock endast betygen D-A, för betyget E ska samtliga kriterier vara uppfyllda.

Kommer betygsresultaten att öka nu?
Betygsresultaten kommer sannolikt att öka på kort sikt, Caroline får sannolikt ett högre betyg än D, då hon inte längre betygssätts på sin sämsta prestation. Betygsinflation innebär att betygen går upp utan att kunskapen gör det, denna förväntade ökning handlar snarare om att ge rättvisande betyg.

Ökningen av betygsresultat är även kopplad till i vilken utsträckning betygssystemet tillämpats. På de skolor där lärare som Carsten har hållit sig strikt till regeln att samtliga kunskapskrav ska vara uppfyllda kommer ökningen att vara mer betydande än på skolor där man inte gjort det. På skolan där Christian undervisar har man medvetet sedan lång tid tillbaka redan tillämpat sammantagen betygssättning, på Henriks skola har det inte varit uttalat men hans lärarsamvete har lett till att han omedvetet inte följt bestämmelserna och därmed satt betyg som bättre speglar elevernas kunskaper.

Varför byter kunskapskraven namn till betygskriterier?
Sammantagen betygssättning är oförenligt med absoluta krav som ska vara uppnådda för att få ett visst betyg. Kraven ersätts därför med betygskriterier då de numera utgör kriterier som beskriver olika betygsnivåer och som används vid betygssättning. Det måste vara tydligt om vad som nu gäller för Carsten och Henrik och deras kollegor som inte tidigare har erfarenhet av sammantagen betygssättning.

Hur kommer det sig att sammantagen betygssättning inte gäller betyget E?
Vid flera utbildningar krävs en absolut lägsta nivå men frågan är även kopplad till godkäntgränsen som infördes på 90-talet. Innan man tar ställning till frågan om sammantaget betyg E så behöver godkäntgränsen utredas. Vi kan i efterhand konstatera att godkäntgränsen haft stora konsekvenser för enskilda elever och för skolan. Regeringen har nyligen gett uppdrag att utreda övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan och om skolsystemet ska ändras. När det gäller betyget E kommer det tills vidare inte omfattas av sammantagen betygssättning.

Varför tas lagtexten om att lärare inte behöver ta hänsyn till alla underlag vid betygssättning bort?
Lagtexten om att lärarna är skyldiga att ta hänsyn till all tillgänglig information har på vissa skolor nyttjats av elever i ett försök att höja sitt betyg. Carsten har haft en ohållbar arbetsbelastning då han har tvingats gå igenom Anders skriftliga arbeten och kompletteringar som han oombett har lämnat in tätt inpå betygsättningen. (Samtidigt har han själv sent på terminen ombett Caroline att göra kompletteringar för att kunna ge henne ett högre betyg än D.)

Avsikten med att lagtexten tas bort är att lärare och elever ska få större möjligheter att sätta tydliga gränser för sitt arbete och att minska stress kopplad till omprov och sena inlämningar.

Blir betygssättningen verkligen mer rättvisande och likvärdig med de nya principerna?
Uppföljningar av betygssystemet som presenterades i SOU 2020:43 Bygga, bedöma, betygsätta visade just på de brister jag beskrivit ovan med slutsatsen att dessa problem var inbyggda i betygssystemet. Med den nya principen förväntas betygssättning bli mer rättvisande och likvärdig eftersom sammantagen betygssättning bättre speglar elevers faktiska kunskaper samt att sammantagen betygssättning fortsättningsvis tillämpas av alla lärare.

Fast en helt likvärdig betygssättning i ett målrelaterat system är inte möjligt, det kan aldrig utformas betygskriterier som tolkas och tillämpas lika av alla. Självklart behöver lärare fortsatt samlas vid betygssättning för att tolka betygskriterierna och diskutera vilket innehåll som är mer väsentligt utifrån den undervisning som bedrivits, vilka kunskaper på högre nivå som kan vägas mot kunskaper på lägre nivå, och vilka underlag som väger tyngre.

På skolan där Christian undervisar är lärarna dessutom medvetna om att irrelevanta aspekter som flit och uppförande oavsiktligt kan vägas in vid betygssättning och de är därför noga med att analysera underlagen mot betygskriterierna på ett strukturerat sätt. De följer även upp hur det gått att samla in ett brett och varierat underlag och analyserar hur betygen på gruppnivå förhåller sig till provresultat på NP. De har goda förutsättningar för ett sådant arbete med sammanställd dokumentation och rutiner för att analysera betyg och NP och sätter in åtgärder för att säkerställa rättvisande och likvärdiga betyg.

Carsten och hans kollegor däremot uppfattar att de inte längre på ett enkelt sätt kan sammanfatta ett betyg. De har vana att dokumentera alla underlag och att checka av dem mot kunskapskraven. De känns nästande främmande för dem att ett underlag även är sådant som läraren minns men som inte dokumenterats. De behöver slå hål på idén om att lärarens markeringar och noteringar utifrån betygskriterierna i en matris på ett enkelt sätt kan sammanfattas till ett betyg. Framöver kommer de därmed att arbeta mer genomgripande med de nya principerna för betygssättning, undervisning och bedömning.

På Henriks skola pratar de om att lärares professionella omdöme skrivs fram i Skolverkets riktlinjer. En kollega har nämligen läst de allra senaste allmänna råden om betygssättning och prövning. Det kommer att stärka attraktiviteten för yrket, säger en kollega. Henrik styr samtalet till vad professionellt omdöme innebär (han vill försäkra sig om att ingen misstolkar och tror att lärare får göra som de vill härefter) och innan de skiljs åt har de en samsyn om att vägen till professionellt omdöme går via utbildning och kompetens. De bestämmer att fortsätta samtalet nästa vecka och planerar att diskutera vad som kännetecknar tillit till professionen. Henrik ser fram emot det, då vill han problematisera tillit i kombination med dagens digitalisering som gör att det är möjligt att redovisa och granska nästan allt. Så här intressanta samtal var det länge sedan han deltog i.

Nu gjorde du en ganska lång utläggning. Du säger att vägen till mer rättvisande och likvärdig betygssättning utifrån nya principer för betygssättning sannolikt går genom mer professionellt omdöme, och tillit till det professionella omdömet? Stämmer det?
Ja. Tack för klargörandet!

Utvecklas tillsammans Anna Bengtsson anna.bengtsson4@vaxjo.se Utvecklingsavdelningen PUBLICERAT: 2022-09-02

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida