Öka din analysförmåga

Analysen ska bidra till elevernas utveckling och lärande och är central i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, när vi blickar bakåt, anger nuläge och blickar framåt. Men hur gör jag?

Analys betyder att plocka isär delar, att ta sig in i det som ska analyseras på ett djupare plan, söka efter mönster och avvikelser. Analys innebär att ställa relevanta frågor om resultaten och att göra ett antagande om vilka orsaker som ligger bakom. På vilket sätt har vi bidragit till resultaten? Vad borde vi fortsätta med och vad borde vi sluta med? Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara? är exempel på frågeställningar, men den viktigaste (och enklaste!) frågan att ställa är: Varför är det så?

En mycket enkel analysmodell är att ställa frågan upprepade gånger:

— Vi ser i resultaten att elever med annat modersmål än svenska inte uppnår kunskapskraven i samma utsträckning som övriga elever.
— Varför är det så?
— En hypotes är att studiehandledningen inte fungerar optimalt.
— Varför är det så?
— Studiehandledare samarbetar inte med modersmålslärare och ämneslärare.
— Varför är det så?
— Det finns inte en organisation eller utrymme för dem att mötas.
— Varför är det så?
— Vi har nog inte tagit till oss av den senaste forskningen om att modersmålet kan utgöra en resurs i lärandet.
— Varför är det så?
— Vi kanske inte tar för vana att utmana våra antagande om hur undervisning kan gå till.

Vi kan upprepa proceduren för andra hypoteser kring samma resultat och söka mönster och avvikelser i svaren som ges. Skolmyndigheter och skolforskare förordar även en analysmodell för att bygga upp kunskap om relationen mellan våra givna ramar och förutsättningar (uppsatta mål, lärare och personal på skolan och deras samlade kompetens, eleverna, ekonomiska resurser, lokaler och så vidare) och vad vi gör på skolan med de ramar och förutsättningar vi har (förhållningsättet till verksamheten, hur man arbetar och hur utveckling och lärande går till, undervisning, pedagogiskt ledarskap, planering och utvärdering och andra arbetsprocesser hör hemma här) för att kunna analysera elevernas resultat utifrån de ramar, förutsättningar som ges och de processer som sker.

Ledsen för en lång mening.

Förenklat handlar det om att förstå vad som faktiskt sker i undervisningen genom att synliggöra vad vi gör utifrån våra ramar och förutsättningar. Läs gärna om exemplet ovan med dessa glasögon!

Det slog dig säkert när du läste att våra egna kunskaper och värderingar kan vara både en resurs och en begränsning i vår analys. Att analysförmågan kan stärkas genom fördjupade kunskaper om det aktuella området råder inget tvivel om, det är faktiskt avgörande för att kunna omvandla data om elevers resultat till undervisning. Samtidigt behöver analysen vara systematisk och objektiv så att våra egna personliga värderingar i så liten utsträckning som möjligt påverkar processen. En bra fråga att ställa sig för att säkerställa trovärdighet i analysen är: Skulle någon annan komma fram till samma slutsats utifrån samma systematik och analysmodell?

Ett annat lärande från skolors analysarbete är att vi ibland har alltför stort individfokus i analysen — vi letar förklaringar till resultat på individnivå och åtgärdar på individnivå. Analysen behöver snarare utformas så att den fokuserar på överliggande nivås arbete och tvingar oss alla att vända blicken mot oss själva.

Analysen är central i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, när vi blickar bakåt, anger nuläge och blickar framåt. Den syftar att bidra till elevernas utveckling och lärande och då måste grundpremissen vara att vi har en uppfattning om att vi kan påverka elevers förmåga att lära. Annars har vi inte mycket att vinna på att studera underlagen om eleverna, förutom att förbättra våra rapporteringsmetoder då.