Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Utvecklas tillsammans När nya idéer blir bara delvis förstådda

DELA

När nya idéer blir bara delvis förstådda

När nya idéer introduceras blir de vanligen bara delvis förstådda. Jag tror att idéer måste övervägas igen efter en tid, vi behöver helt enkelt förtydliga och pröva dem på nytt. Formativ bedömning är ett exempel för att belysa detta.

Bild

När forskare talar om bedömning i formativt syfte innebär det inte enbart att forma eleven, utan lika mycket att forma undervisningen. I teorin framträder formativ bedömning som ett begrepp som vilar på två ben, men i praktiken i våra klassrum är det stort fokus på det ena benet.

Om en lärare uttrycker ”Jag tror verkligen på formativ bedömning ... men jag går snart under av all individuell återkoppling till eleverna” kan vi ana att idéerna bara delvis blivit förstådda.

Det kan dels bero på att vi tolkar nya idéer utifrån våra personligt valda teorier och antar att vår nuvarande undervisning är förenlig med de nya idéerna, mer än vad som egentligen är fallet. Den som satt formativ bedömning synonymt med individuell återkoppling (skriftlig sådan!) kanske bara polerat sina nuvarande metoder. Det som inte praktiserades — att forma undervisningen utifrån bedömningen — kanske stod för de mer genomgripande förändringar som avsågs med idéen.

Jag tror att idéer måste övervägas igen efter en tid, vi behöver helt enkelt förtydliga och pröva dem på nytt. Därmed kan vi utgå ifrån att vi behöver en längre tidsperiod för att kunna ta in nya idéer.

När vi tar till oss nya idéer på ett ytligt plan, kan det även bero på att vi behöver olika möjligheter till lärande, att exempelvis göra försök i klassrum generar nya frågor och skapar ny förståelse.

I samband med att lärare introduceras för nya idéer är det viktigt att deras egna erfarenheter lyfts fram. Det ger nämligen möjlighet att bättre förstå vad förändringen kan innebära i praktiken.

Om ett samtal om bedömning skulle äga rum idag skulle det kanske gestaltas så här:

— När du säger bedömning, vad menar du då?

— Bedömning … det ger många associationer. Bedömning har mer eller mindre varit synonymt med prov och betyg, traditionellt sett, men under senare år har det kommit att associeras med alla möjliga aktiviteter i undervisningen. Aktiviteter som associeras med bedömning i formativa syften har kommit att kallas bedömning.

— Vad är då det som är bedömning i allt som tycks klassas som formativ bedömning?

— Vi vet knappt längre. I vårt arbetslag har vi funderat på om det verkligen är bedömning att tydliggöra mål för eleverna, att ge återkoppling eller att fundera över hur man ställer klassrumsfrågor.

Det kanske är dags att förtydliga och pröva vad vi menar med bedömning igen, för att skilja mellan den process där bedömningen ingår och själva bedömningen i sig.

När jag skriver att formativ bedömning står på två ben är det utifrån perspektivet att lärande framför allt äger rum i interaktionen mellan lärare och elever i en viss miljö. Och det är utifrån den förståelsen som jag hävdar att idén om formativ bedömning bara delvis blivit förstådd. Men formativ bedömning kom till under en tid som genomsyrades av en annan lärandeteori, en teori med ett stort fokus på hur eleven som individ förstår och konstruerar kunskap. Så det är inte säkert att den som kallar sig kognitivist eller konstruktivist skulle hålla med.

Slutligen, när någon hävdar att en idé bara delvis blivit förstådd beror det även på vem som hävdar det.

Utvecklas tillsammans Anna Bengtsson anna.bengtsson4@vaxjo.se Utvecklingsavdelningen PUBLICERAT: 2020-10-01

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida