Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Undervisa så att jag förstår Att se på klotter med nya ögon

DELA

Att se på klotter med nya ögon

Jag har arbetat med de allra yngsta förskolebarnen ett längre tag och har sett att de verkar ta sig an ett nytt material på relativt samma sätt. De börjar nästan alltid med att hälla ut materialet. Att barn inte gör saker ”bara för att” vet jag men jag har länge velat veta vad som ligger bakom detta fenomen.

Bild

Jag och flera kollegor som jag haft genom åren har ofta återkommit till reflektionen ring varför barn, speciellt de yngsta, verkar roas av att hälla ut saker om och om igen. Det finns även de som även roas av att plocka tillbaka igen men de är inte lika vanliga. Genom åren har våra analyser varierat. Jag erkänner att flera lådor med olika saker har genom åren plockats bort just för att barnen ”bara häller ut”. Då har vi mer tänkt tanken att materialet inte intresserat barnen och ersatt det med något annat.

För inte så längesedan träffade jag på en före detta kollega i ett annat sammanhang och vi kom att börja prata om just detta. Till saken hör att min före detta kollega just gick en pedagogutbildning där hon hade stött på en väldigt intressant teori i sin litteratur. Denna teori handlade om begreppet ”klotter” som fick en helt ny innebörd för mig. Nämligen att alla som möter ett nytt material behöver genomgå en fas av klotter för att få möjlighet att förstå sig på materialet. Klotter har tills nu haft en mer negativ klang i mina öron, något som man gör hafsigt och slarvigt. Fast den här formen av klotter är barnets sätt att ohämmat ta reda på materialets möjligheter. Då behöver man göra många saker som att hälla ut, kasta, smaka, ta ifrån och ge tillbaka.

Jag pratade med några av mina kollegor som arbetar med de äldre barnen och fick höra ett exempel, nämligen att ”gardinknopparna” som vi har i en korg på min avdelning, som vi tänkt inte fyller någon större funktion bland vårt byggmaterial då de mest hälls ut och sedan händer inte så mycket mer. Fast i själv verket skulle hällandet kunna vara en del av våra barns klotterfas. För det visar sig att de barnen som går på vår äldsta avdelning använder gardinknopparna som en given del av utsmyckningsmöjligheterna i deras bygg- och konstruktionsmiljö.

Jag har arbetat med de yngsta i många år nu och har därför inte sett hur materialet, som ”mina” barn undersöker på allehanda sätt, ofta får ett bredare användningsområde längre fram i deras förskolegång. Jag funderar på att om de äldre barnen hade mött gardinknopparna för första gången under deras sista tid hade sett möjligheterna? Kanske, men mest troligt inte utan att också genomgå någon form av klotterfas.

Vi som dessutom arbetar mycket med ofärdigt, och därför inte så självklart, material tar det så klart en tid att lära känna det. För våra yngsta barn så är nästan allt material de möter i förskolan nytt. Så vi kanske får tänka på uttrycket att ”låta långsamheten ta plats” och inte vara så snabb att döma ut ett material som ointressant i första taget.

För att skapa välkomnande miljöer så kan man inte bara få hälla ut låda efter låda utan där får vi pedagoger hjälpa barnen att få någon form av ordning innan de börjar utforska nästa material. Att utforska ett material för att sedan plocka tillbaka det för att nästa kompis kan få samma möjlighet och förutsättning är något vi får hjälpa barnen med. Ett tips är att inte ha alltför stora mängder av materialet i början.

Med denna nya fördjupade tanke om betydelsen av klotter tänker jag även att det är lika viktigt för oss pedagoger att faktiskt också klottra med vårt material parallellt med barnen. Vi behöver också få uppleva materialet vi vill att barnen ska upptäcka och lära oss att behärska det på samma sätt som barnen.

Därför försöker vi nu se på klotter på ett mer aktivt och reflekterande sätt. Det har varit värdefullt för mig och mina kollegor att få en förklaring till varför och ett sätt till att förstå. Alla behöver få tid att klottra men vi får inte heller glömma att fundera kring när det är dags att utmana vidare så att vi inte blir passiva i vår pedagogroll.

Nästa gång du möter ett, för dig, okänt material tillåt dig att ohämmat klottra med materialet och se vad som händer.

Undervisa så att jag förstår Britta Carlsnäs britta.carlsnas@skola.vaxjo.se Åby förskola PUBLICERAT: 2020-01-13

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida