Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Redaktionsbloggen Vi sammanfattar Växjökonferensen 2020

DELA

Vi sammanfattar Växjökonferensen 2020

En konferens om skolutvecklingsfrågor med hållbar skola som årets tema – det är aktuellt för alla med intresse för skolan. När Pedagog Växjö gick på Växjökonferensen kunde vi även detta år göra det tillsammans med lärare ur våra verksamheter.

Post-it lappar på en tavla

Alla fick skriva något man tar med sig från varje föreläsning: det blev många lappar!

Onsdagen inleddes med värderingar. Bi Puranen, generalsekreterare vid World values survey, berättade att värderingarna är vårt sanna jag. Vi lär oss dem, vi föds inte med dem och vissa värderingar är inte förhandlingsbara. Vi måste våga tala om samhällets utmaningar och stora frågor, med varandra och med barn och elever. För tolererar vi intoleransen då dör toleransen.

Ishtar Touailat, entreprenör, innovationschef och prisad ledare, tackade lärarna för att de inte trodde på henne i skolan. Hon har inte tonat ned sig som skolan tyckte att hon skulle göra, utan blivit en ganska jobbig rekryterare som ställer krav på mångfalden i verksamheten. Självtillit är A och O för personlig framgång. Alla kan vara ledare, det behöver man inte en chefstitel för, menade Toailat.

Vi grät när Grönkullaskolan, F-6 skola i Alvesta, fick berätta om hur de gjort det omöjliga möjligt, hur de med gedigna insatser på en skola med stora utmaningar spred tron om att alla kunde lära sig läsa. Det gick inte att hålla emot när den stora läsutvecklingen kom till liv via ljudfiler av läsande elever. Det krävs mod för att spegla sig själv men det är nödvändigt för att en utveckling och förbättring ska ske, menade skolans rektor. Vi måste förstå vad barnen inte förstår. Tack rektor Eva-Lotta Karlsson, Kerstin Söderberg, speciallärare och Maria Lindbäck, specialpedagog.

Guldstjärnor med text i

Bild ur Grönkullaskolans presentation.

Du kan läsa mer om Grönkullaskolans resa hos skolverketlänk till annan webbplats.

Mattias Lunn, är utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), numera i Växjö. Han berättade att Sveriges ungdomar ligger i topplänk till annan webbplats i internationell jämförelse när det gäller kunskap om demokrati och samhällsfrågor, men ligger lägre än genomsnittet angående hur man ser på sin egen möjlighet att påverka. Elever behöver öva ytterligare på färdigheten att utöva inflytande. Demokrati är alla lärares uppdrag, inte bara SO-lärarens.

Vad är egentligen farligt? Vad är sant, falskt eller mittemellan? Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, gav auditoriet möjlighet att både storskratta och tvingas tänka efter. Hennes ledord var självkritik, källkritik och källtillit.

En svartklädd man går över en scen

Patrik Landström

Skolutveckling från mitten talade Patrik Landström, skolområdeschef i Linköping, och mitten i det här fallet är rektor, ledningen och de ledande lärarna på en skola. Han menar att skolutveckling ska ledas och organiseras på förvaltningsnivå, men utföras av rektorer, dess ledningsgrupper och lärare. För honom räcker det inte att träffa rektorerna, han måste träffa lärarna för dynamikens skull. Landströms fokus ligger på utveckling och resultat. Och för att arbete med skolutveckling ska leda till succé kräver att personalen är med dig i förändringen.

Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola avslutade den första dagen. Hon talade om hur vetande blir till och om vad som är problemet med när vi vill mäta allting vi måste skapa utrymme för att odla vårt omdöme och skapa plats för eftertanke. Omdömeskunskap växer där människor med olika erfarenheter träffas. Det behövdes en natts sömn för att Jonnas föreläsning skulle landa ordentligt.

Italo Masiello

Inledde dag två gjorde hemmasonen Italo Masiello, professor vid institutionen för pedagogik och lärande på Linnéuniversitetet. Han förmedlade visdomen att digital transformation tar tid. En liten förändring kan ta två år, en större (som till exempel lärplattformar) tar fyra år. Masiello menade att det första implementeringsstadiet är att få alla på banan och för det behöver man ett år. Han visade också på framtidens utbildning: kanske sitter vi alla med individuella utvecklingsplaner om 50 år, där alla slutar och börjar sina utbildningar vid olika tillfällen och vad just du tillskansat dig är högst personligt.

En veritabel berg- och dalbana av skolstatistik och intressant forskning levererade Anders Jidesjö, doktor vid Linköpings universitet. Pisa visar att de svagaste eleverna blir svagare och svagare i Sverige och även om vi presterar lite bättre i nya Pisa så skenar segregationen. Det är stor skillnad mellan skolor. Och Finland må vara bra i resultatlistan, men sämst när det gäller mening och relevans; eleverna är inte motiverade att lära sig det de lär sig, men de lär sig ändå.

Samverkan för bästa skola berättade Ulrika Lundqvist, enhetschef för riktade insatser på Skolverket och Jan Håkansson, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet om. Grönkullaskolan var ett konkret exempel på skolor som utvecklats. En stor utmaning för skolor med låga kunskapsresultat är att våga rapportera det rätta läget uppåt i styrkedjan. Utveckling sker i dialog mellan skola, huvudman och skolverkets extrainsatta stöd.

Årets chef 2019, utsedd av tidningen Chef, var Stefan Vilkman, rektor vid Östra gymnasiet i Huddinge kommun talade om "Leda och låt dig ledas". Från 2015 och fram till idag har resultaten ökat på Östra gymnasiet från 77 procent som går ut gymnasiet med fullständiga betyg till 96, 7 procent. Visa tillit till professionen är Stefans råd och ha full öppenhet när det gäller resultaten (senaste betygen i form av antal A, B, C, D, E och F i varje ämne är uppsatta synligt). Initiativ och idéer möts i möjligaste mån av ett ja från rektorshåll. Skolan har en platt organisation, där många av de arbetsuppgifter som normalt sköts av skolledningen delegerats till lärare. Det är viktigt att personalen är duktiga i att gå in och ut ur roller för att det ska fungera, något som man ständigt får övning i.

en kvinna står på en scen och berättar

Alva Appelgren

Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, talade om grit och mindset. Hon talade om skillnaden i dynamiskt mindset och statiskt mindset för att få resultat i det man gör. Ibland tror vi felaktigt att vi har det ena eller det andra, men det kan variera beroende på situation och vad vi utsätter oss för. Hon talade också om the ”power of yet”: att alltid komma ihåg att tänka ”jag kan inte det här … än.”


Och alldeles när vi trodde att vi inte orkade mer kom Pär Johansson från Glada Hudik-teatern för att tala om att låta alla vara med och låta alla inkluderas, att inte vi normalstörda ska välja vad som är ett fint eller ett inte fint jobb. För alla behöver vara behövda. Det blev en dryg timme av gråt och skratt. (Det vittnar gruppbilden här under om, som vi tog direkt efter känslosvallet!)

Sex personer bredvid varandra

Vi som gick på Växjökonferensen i år för Pedagog Växjös räkning var Carola Svedberg, Kristina Jönsson Nuszcowski, Carola Fransson, Agneta Myrestam (red), Karin Råhlin och Anna Fritzén (red).

Växjö konferensen riktar sig till skolledare och politiker, men programmet lämpar sig väl för alla med intresse för skolutveckling. Pedagog Växjö fick ett antal biljetter som gjorde att vi kunde bjuda med yrkesverksamma lärare. Nästa konferens är den 27-28 januari 2021, då hoppas vi vara ett nytt gäng som kan gå tillsammans!

//Agneta och Anna

KATEGORIER

Redaktionsbloggen Anna Fritzen anna.fritzen@vaxjo.se PUBLICERAT: 2020-02-03

Relaterade inlägg

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida