Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Pedagogiska dilemman Vem äger egentligen stenen?

DELA

Vem äger egentligen stenen?

- Det var ju min sten! utbrast en femårig kille och föll i tårar. De två andra kompisarna stod jämte och alla tre kom i en vild diskussion om vems stenen egentligen var. Det som vid första anblicken såg ut att vara något enkelt, visade sig snart vara betydligt mer komplicerat.

Bild

Vi som arbetar med barn vet att en sten ibland inte bara är en sten, utan kan vara en Sten med stort S. Den kanske var betydelselös när den ligger där på gården, men i ett annat sammanhang kan stenen vara skatten, byggmaterialet, tårtan eller draken. I det här fallet symboliserade stenen en betydelsefull present till någon: killen som föll i gråt ville ge den till en kompis som han ville bygga en starkare relation till. Killen som fick stenen i present förstod inte budskapet och vikten av stenens betydelsefullhet, utan gav snart vidare stenen till den tredje killen.

Så vems var egentligen stenen? När ska jag som pedagog gå in? Hur ska jag agera?

Det är situationer som denna som gör mitt jobb så himla spännande och intressant. Det är med den här utgångspunkten jag väljer att blogga. Inte så mycket om vad jag kan lära barnen, utan vad barnen lär mig varje dag jag går till mitt jobb på förskolan Saga i Växjö. Hur alla pedagogiska dilemman gör mig till en bättre och mer professionell förskollärare.
Jag tänker att de första sex åren av våra liv är de mest betydelsefulla och avgörande för en människas utvecklande av grundläggande värderingar. Vi som möter barnen på förskolan tillbringar ofta många timmar om dagen med de här barnen och därför blir vårt bemötande också otroligt viktigt. I en situation som ovan försöker jag tänka på vad jag önskar att barnen får med sig som ett lärande att kunna använda sig av i ett helt liv av liknande situationer. Jag tänker att vuxna som delar upp världen i svart eller vitt, tar patent på givna sanningar och har svårt för att se en värld där man har rätt att tänka olika. Att vara olika.
Vi har en läroplan som ger oss förhållningsunderlaget, men var och en av oss behöver också se till att vi inte bara har med oss de grundläggande värderingarna i teorin, utan att vi också lever dessa värden varje dag när vi går till jobbet. Varje agerande är ett personligt val. Jag tänker att ett professionellt förhållningssätt innebär att lyssna på det som sker och agera med barnets bästa i fokus. Inte agera genom det som går snabbast, är enklast, eller mest bekvämt för mig själv.

Så hur valde jag att agera i situationen ovan?
När jag märkte att killarna hade svårt att lösa konflikten på egen hand och det fanns hög risk för handgemäng valde jag att agera. Den enklaste lösningen vore naturligtvis att ta stenen ifrån dem och markera att That´s it, nu är det nog, nu gör vi något annat. Det är dags att gå och äta mat. De är säkert hungriga. Nu bryter vi bara och går vidare. Ta varsin sten istället! Det finns massor på gården! Och… i ärlighetens namn kan jag säga att som förälder har jag valt den vägen många gånger när mina egna pojkar var små. Men i den här situationen är jag här som förskollärare, men ett särskilt ansvar för undervisning, även vid spontant uppkomna situationer.
Så vi satte oss ner och pratade igenom vad som hade hänt. Hur ett ägande av en sten hade förflyttats mellan olika personer. Och om man kan hävda sin äganderätt när man har gett bort något, eller om rättigheten då kan sägas vara förbrukad. Men vi pratade också om känslor och om hur den första killen kände sig. Och framför allt pratade vi om hur vi skulle gå vidare. Jag la bollen hos pojkarna och frågade vad de själva tyckte. De svarade med en tydlig självklarhet att Vi kan ha stenen tillsammans. Och det var precis vad de hade resten av eftermiddagen.

Jag hoppas att det är just detta lärande som stannar kvar hos dem. Att hållbar social utveckling handlar inte bara om vad som är rätt eller fel, svart eller vitt. Utan om att lyssna på varandra, utveckla en empatisk förmåga och finna en väg att leva tillsammans.

När eftermiddagen var slut var stenen tillbaka på gården. Och där låg den i väntan på att något annat barn skulle hitta den och återigen ge den nytt liv och innebörd.

Pedagogiska dilemman Agneta Iburg agneta.iburg@skola.vaxjo.se Förskolan Saga PUBLICERAT: 2019-08-27

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida