Hatten av (eller på?) för bokcirklar

Vi som arbetar i skolan vet hur viktigt det är för våra elever med läsflyt, läsförståelse och ordförståelse för att att klara alla de ämnen som de möter i skolan. Men hur kan man egentligen arbeta med det aktivt på ett givande och lustfyllt sätt?

I detta blogginlägg tänkte jag försöka berätta om hur vi arbetar med läsningen hos oss på Braås skola.

På både mellanstadiet och högstadiet arbetar vi aktivt med bokcirklar och har genom åren och med hjälp av biblioteket byggt upp en bra bas med böcker i olika genrer anpassade för olika åldersgrupper. Bokcirklarna är ett stående moment på schemat och genomförs varje vecka. Upplägget kan se lite olika ut beroende på klass och årskurs.

Hur går det då till i mitt klassrum? Jo, eleverna delas upp i grupper om fyra till fem stycken och blir sedan tilldelade samma titel. Varje bok är indelad i fem eller sex olika delar beroende på hur många sidor jag tycker det är lämpligt att eleverna ska läsa varje vecka. Eleverna ska också dela ut läsroller inom gruppen. Till varje läsroll hör också en ”hattfråga” eller “hattuppgift”. Hattarna bygger på Edward de Bonos tänkande hattar och är till för att hjälpa eleverna att tänka och reflektera kring det de läst. Läsrollerna jag använder mig av är uppbyggda enligt följande:

Diskussionsledaren är den som leder diskussionen, fördelar ordet och ställer frågor till gruppmedlemmarna utifrån Edward de Bonos tänkande hattar.

Sammanfattaren sammanfattar textavsnittet de läst till varje tillfälle och presenterar det för resten av gruppen.

Persongranskaren samlar in information om en av personerna i boken och gör en personbeskrivning. Personbeskrivningen kan innehålla information om hur personen ser ut men det är också viktigt att beskriva personliga egenskaper. Eleverna ger också exempel från texten som styrker det de beskrivit om personen.

Sammankopplaren drar en eller flera paralleller mellan bokens innehåll och något som eleven själv hört, sett, läst eller upplevt. Eleven ska också beskriva likheter och skillnader mellan parallellerna som hen gör.

Ordletaren letar upp svåra, ovanliga eller viktiga ord ur texten och skriver en förklaring eller en synonym till dem. Ordletaren skapar sedan också någon form av spel med orden som gruppmedlemmarna får spela, till exempel memory eller domino.

Miljöbeskrivaren ska beskriva hur det ser ut där huvudpersonen befinner sig. Utspelar sig händelsen i nutid eller dåtid? Befinner de sig i ett samhälle, i en storstad eller i en mindre by? Utspelar det sig på en skolgård? Hur ser det ut där?

Till varje roll finns också en hattfråga. Hattfrågorna är uppbyggda enligt följande:

Vita hatten: Fakta – Vad vet jag? Vad kan jag? Vad finns det för fakta?

Röda hatten: Känslor – Vad finns det för känslor i texten? Vad känner jag som läsare?

Svarta hatten: Negativt – Vad är negativt? Finns det något problem? Något hinder?

Gula hatten: Positivt – Vad är det positiva? Finns det några fördelar?

Gröna hatten: Kreativitet – Vilka idéer finns? Finns det något hopp eller chans till förändring?

Blåa hatten: Tänkande – Vad har vi kommit fram till? Hur har vi tänkt?

Inför varje tillfälle läser eleverna de angivna sidorna i sin bok och skriver sin roll på sin chromebook. Vid tillfället för bokcirkeln redovisar eleverna det de förberett hemma. När de sedan redovisat sina roller, diskuterat boken utifrån hattfrågorna de ställt och delat ut nya roller inför nästa tillfälle läser eleverna högt för varandra ur boken på nästkommande tillfälles angivna sidor. På så sätt tränar vi gemensam läsning som är en del i det centrala innehållet för Svenska i Lgr 22 och dessutom hinner eleven genomföra en del av läxan i skolan.

När jag ska starta upp enligt detta arbetssätt för första gången i en ny klass brukar jag tycka att det är bra att alla elever har samma bok. Då kan jag som lärare läsa boken högt för klassen och efter varje läst avsnitt arbetar vi med en utvald läsroll tillsammans. På så sätt ger jag eleverna de förkunskaper de behöver för att sedan mer självständigt kunna arbeta med bokcirklarna. Något annat som jag också tycker är mycket viktigt är att jag själv har läst böckerna som jag använder i mina bokcirklar i klassrummet. På så sätt blir det lättare för mig att följa elevernas diskussioner och reflektioner och jag kan lätt flika in med följdfrågor eller hjälpa till att få igång en diskussion om det skulle gå lite trögt i någon grupp.

Vad ger det då för effekt på elevnivå och vad märker jag och mina kollegor för resultat egentligen?

Vi märker att arbetssättet runt bokcirklarna främjar samarbete. Eleverna träffas i olika gruppkonstellationer och tränar då sin samarbetsförmåga samtidigt som de tränar sin förmåga att kommunicera. Genom att redovisa sina läsroller och diskutera det de läst tränar de på att uttrycka sina tankar och åsikter samtidigt som de också tränar på att lyssna på och respektera andras tankar och åsikter.

Vi märker också när vi börjar med bokcirklarna att det kan vara första gången för en del elever som de lyckas ta sig igenom en hel bok, från början till slut, och att det bidrar till att deras självförtroende kring läsningen faktiskt ökar. Att eleverna då också har uppgifter som gör att de behöver reflektera kring det de läst bidrar i sin tur till ökad läsförståelse. Genom att eleverna dessutom får dela sin läsupplevelse med andra bidrar till att skapa entusiasm kring böcker och att öka läslusten hos eleverna.

Men den allra största effekten vi kan se hos våra elever är att de läser genrer som de inte alls skulle läsa annars. Vi har haft flera elever som har sagt ”det är den bästa bok jag läst” och som sedan letar efter fler böcker av samma författare när vi besöker biblioteket. Böcker som de har läst och uppskattat i bokcirkeln har bidragit till en ökad läslust att på egen hand läsa liknande böcker hemma. Är det något som jag tar med mig från arbetssättet med bokcirklarna så är det just detta tillsammans med känslan av hur det lyser i ögonen hos flera elever när de får berätta om och dela sin läsupplevelse med andra.