Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Mål i fokus Pedagogisk planering med eleverna

DELA

Pedagogisk planering med eleverna

Hur gör man egentligen en pedagogisk planering tillsammans med sina elever? Går det ens? Kan man låta eleverna vara med och bestämma hur man ska arbeta på lektionerna? Blir det popcorn och fotboll på lektionerna då?

På ett bord ligger två kemiböcker, två provglas och i bakgrunden popcorn och en boll.

Det började för ungefär sju år sedan när jag och mina kollegor var på en föreläsning om betyg och bedömning. Där betonades vikten av att eleverna behöver få veta vad som förväntas av dem, varför en viss typ av uppgift ska genomföras och hur den ska bedömas. Att det är det som ska kommuniceras med eleverna snarare än kunskapskraven i dåvarande Lgr 11. Efter denna föreläsning kände jag och mina kollegor att vi behövde fundera mer på hur vi kan göra det tydligare för eleverna i undervisningen vad det är vi ska göra på lektionerna, varför vi ska göra det och hur det eleverna gör kommer att bedömas.

Våra diskussioner och reflektioner mynnade ut i en första gemensam mall för pedagogisk planering för eleverna på mellanstadiet på Braås skola. Den pedagogiska planeringen innehöll syftet med arbetsområdet, målen som skulle uppnås vid arbetsområdets slut, hur vi skulle arbeta för att nå målen och hur arbetsområdet skulle bedömas. Vi märkte ganska snabbt att den pedagogiska planeringen bidrog till en tydlighet för oss lärare men också för eleverna, det blev lättare för dem att förstå vad som förväntades av dem.

Under åren som gått har jag fortsatt att pröva och ompröva de pedagogiska planeringar som jag gjort. Under dessa år har Braås skola också varit med i Skolverkets satsning kring språkutvecklande arbetssätt. En del av den utbildningen hade fokus på det entreprenöriella lärandet och hur vi kan arbeta för att få eleverna mer motiverade, mer engagerade och mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling.

Några av frågorna som jag då ställde mig var: Hur kan jag få mina elever mer delaktiga i utformandet av undervisningen? Hur kan jag väcka intresse för det vi ska arbeta med för att öka motivationen hos mina elever? Hur kan jag organisera undervisningen så att eleverna känner att det de lär sig är meningsfullt och att det de lär sig eller producerar på lektioner faktiskt kan skapa mening för någon annan?

Jag började låta eleverna vara med i skapandet av den pedagogiska planeringen. Först förberedde jag den pedagogiska planeringen med ett syfte och vilka mål som skulle ha uppnåtts vid arbetsområdets slut och sedan presenterade jag detta för eleverna. Jag bad dem sedan att tänka till och komma med förslag på hur vi skulle arbeta på lektionerna för att nå de uppsatta målen och på vilket sätt arbetsområdet skulle examineras/bedömas. Detta sätt att tänka kring den pedagogiska planeringen var nytt för mig och min dåvarande klass men tillsammans så provade vi oss fram och ju mer de fick vara med och påverka och bestämma desto bättre blev det.

Sen blir det ju alltid lite spännande när man ska ta emot en ny klass, hur de kommer att ta emot arbetssättet och tänket kring den pedagogiska planeringen. Så blev också fallet när jag för tre års sedan tog emot nya fyror och skulle introducera den pedagogiska planeringen kring vatten och luft. När jag sa att de skulle få vara med och bestämma hur vi skulle arbeta på lektionerna tittade de på mig med stora ögon. Blev elevernas förslag att vi skulle spela fotboll och äta popcorn på lektionerna då? Nej, faktiskt inte! Istället blev de snarare lite obekväma och tyckte att jag ställde jobbiga frågor och någon sa:

”Kan inte du bestämma?”

Men efter en del funderande och med hjälp av lite stödfrågor från mig kom de i alla fall fram till att de tycker det är bra med genomgångar men också att få arbeta både självständigt och i grupp, och eftersom det var ämnet kemi så kom de också fram till att de gärna skulle vilja göra några laborationer. Sagt och gjort, deras förslag skrevs in i den pedagogiska planeringen och sedan klistrades den in i deras skrivhäften.

Vi återkom sedan till den pedagogiska planeringen med jämna mellanrum under arbetsområdets gång för att stämma av var vi befann oss nu, vilka mål vi faktiskt redan uppnått, vad vi hade kvar att göra och om jag som lärare verkligen följt deras önskemål i planerandet av lektioner. Just det här arbetsområdet avslutades bland annat med ett litet läxförhör. Eleverna fick möjlighet att träna och läsa på under skoltid. Då ser jag hur en av mina elever har den pedagogiska planeringen uppe, tittar på målen för arbetsområdet och använder den som en checklista för att kolla av sig själv. Och det är ju precis så man vill att eleverna ska göra, att de ska börja ta ansvar för och äga sin egen kunskapsutveckling och med hjälp av den pedagogiska planeringen förstå vad som förväntas av dem.

För ungefär ett år sedan gjorde jag och mina kollegor i utvecklingsgruppen en gemensam mall för pedagogiska planeringar som används av alla årskurser här på Braås skola. Mallen innehåller vilka rubriker som ska finnas med i den pedagogiska planeringen; intresseväckande inledning, syfte, mål att uppnå, aktiviteter på lektion, examination och centrala begrepp. Med hjälp av verktyget IST kan man också få in syfte, centralt innehåll och betygskriterier från läroplanen. Detta är dock inget som sedan kommuniceras med eleverna på samma sätt som rubrikerna ovan utan är snarare ett stöd för läraren.

De mål att uppnå som finns med i den pedagogiska planeringen förstorar jag sedan upp och sätter upp på en vägg i klassrummet. Det blir klassens målvägg. Där har varje ämne en egen färg som stämmer överens med färgen på elevernas schema och färgen på den mapp de har i respektive ämne. Genom att ha målen uppsatta på väggen går det snabbt och enkelt att referera och återkomma till dem varje lektion. Det gör jag till exempel genom att först gå igenom lektionens innehåll för att sedan vända mig mot målväggen och be eleverna plocka ut vilka mål vi kommer att arbeta mot under dagens lektion. Men jag kan också välja att göra det i slutet av lektionen genom att ställa frågan:

"Vilka mål har vi arbetet mot idag?"

De elever som jag nämnde ovan, går nu i årskurs 6 och är väl inkörda i att de är med i skapandet av den pedagogiska planeringen och att undervisningen sedan baseras på deras förslag och idéer. Eleverna är också väl medvetna om hur de lär sig som bäst och har också fått testa flera olika arbetsmetoder som de känner fungerar för dem. När vi nu gör pedagogiska planeringar tillsammans är det ofta grupparbete eller att få arbeta tillsammans med andra som alltid kommer upp som ett förslag. De brukar också säga att de gillar korta genomgångar, kanske få se någon informativ film men också att få göra någon kahoot och spela något spel. Aldrig att deras förslag har gjort det svårt för mig att planera lektionerna, snarare har det ibland utmanat mig till att våga prova nya metoder och arbetssätt tillsammans med mina elever.

Det jag har lärt mig genom detta arbetssätt är att förändring tar tid och ibland kan det till och med vara lite motigt att få med sig eleverna på tåget men jag vill skicka med att det kommer att gå lättare och lättare för varje gång du gör en pedagogisk planering tillsammans med dina elever. Eleverna har så många goda och kloka tankar om sin egen inlärning och när det får ge sig i uttryck i undervisningen bidrar det till att eleverna vet vad som förväntas av dem, kan lättare ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling, förstår syftet med varför de ska lära sig något och kan på så sätt äga sin egen kunskapsutveckling.

Fem färgade papper på en vägg med ämnena svenska, engelska, matematik, fysik och religion högst upp som rubriker.
Mål i fokus Lovisa Oskarsson lovisa.oskarsson@vaxjo.se Förstelärare PUBLICERAT: 2022-11-08

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida