Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Hulda och Otto - om slöjd Slöjdens pionjärer

DELA

Skolslöjdens pionjärer

Hulda och Otto. Känner du till dem?

Slöjd som ämne är ju ett av de äldsta skolämnena och Hulda Lundin och Otto Salomon var två personer som var centrala för skolslöjdens tidiga utveckling. Deras idéer styrde skolslöjden under lång tid. Finns det någon bit av Hulda och Otto i din undervisning?

Bild

Hulda Lundin och Otto Salomon: Bilder från wikimedia.

Vilka var de då och vilka idéer hade de?

Hulda Lundin var född i Kristianstad som dotter till en skräddare. Hon började som 15-åring som hjälplärare i en folkskola i Kristianstad, fick sen undervisa som obehörig på dispens och flyttade så småningom till Stockholm. Med hjälp av olika stipendier gjorde hon studieresor utomlands, och det var i Tyskland som hon fann pedagogisk inspiration genom att studera kvinnlig slöjd i Berlin.

I den slöjdkurs som hon startade, efter tysk mönster men anpassat till svenska förhållanden, var det funktionell slöjd som stod i centrum. Slöjd för Hulda Lundin var synonymt med syslöjd och naturligtvis endast för flickor under denna tid. Det var endast sömnad som tränades genom olika övningar, från det enkla till det mer avancerade. Allt utan estetiska utsmyckningar - inga utsmyckningar och annat bjäfs här inte!

I boken Handledning (1892) beskrivs syftet: ”att öva handen och ögat, att skärpa tanken, att stärka ordningssinnet, att utveckla självverksamhet, att framkalla kärlek till noggrant och omsorgsfullt arbete, och därjämte skall denna undervisning sätta flickor i stånd att fullgöra sina husliga plikter”.

Detta var ett synsätt som redan tidigt fick kritik, men inte för genusaspekten som man skulle tro idag. Det man kritiserade var att det inte fanns fanns utrymme för elevernas uttycksförmåga i hennes undervisning och att form, inte bara funktion, var en viktig beståndsdel i slöjden. Ändå var det hennes metod som i stort gällde ända fram till 1950-talet i skolan.

Otto Salomon, jämte Ellen Key Sveriges största pedagogiska export, utformade Nääsmetoden som låg till grund för den första slöjdseminariet. Otto var född i Göteborg. Han var son till en köpman och bror till författaren Sofie Elkan, Selma Lagerlöfs väninna och käraste.

Det är förmodligen anledningen till att kapitlet om Västergötland i Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf, utspelar sig på slöjdseminariet på Nääs säteri. I kapitlet kan man i prosaform läsa hur tanken att starta ett slöjseminarium uppstod genom att Otto och hans farbror såg hur hantverket alltmer försvann från hemmen, då allt kunde köpas, och att han därigenom förstod vikten för barnens utveckling och att de får lära sig bruka händerna från barndomen “...den, som inte hade fått sin hand invand till arbete, när han var ung, han skulle kanske aldrig komma underfund med att han i den ägde ett verktyg, som är förmer än alla andra.”

Likt Hulda Lundins metod för syslöjd, var träslöjden också uppbyggd kring olika övningar. De förmedlades genom ett 40-tal föreskrivna modeller från enkla till mer komplicerade. Han hade dock ett annat synsätt på slöjd, och om Hulda utbildade flickor till dugliga husmödrar, så uttryckte Otto att eleverna/pojkarna skulle växa andligen till goda människor genom att tillverka funktionella och estetiska föremål. Genom de individuella uppgifterna tränades eleverna i självständighet, noggrannhet, flitighet, uppmärksamhet och skulle på så vis utveckla stolthet och kärlek till kroppsligt arbete. “Det är barnet, icke träbiten, som i slöjden skall formas.” är ett uttryck från Otto Salomons penna.

Huldas och Ottos slöjdlektioner låter kanske inte så upphetsande i våra öron, och man måste sätta in dem i den tid som de tillkom, med syftet att forma socialt utsatta barn till väl fungerande medborgare i ett samhälle på väg mot industrialisering.

Varje läroplan och kursplan gör ju just det, försöker utbilda efter den tid vi är i - eller tror skall komma. Senare blev elevens fria skapande viktigt, dokumentation av arbetet kom till, arbetsprocessen i slöjd lyftes fram mer tydligt...Mot bakgrund av vår tid som vi lever i är det kanske inte så konstigt att de senaste läroplanerna lyfter fram entreprenöriellt förhållningssätt, miljötänk och digitala förmågor som viktiga.

Syftet för att införa slöjd i skolan var definitivt annorlunda än syftet att ha slöjd idag, men trots allt tror jag ändå att det finns en liten del “Hulda” och “Otto” inom oss slöjdlärare. Trots allt är vi ju bärare av de olika läroplaner som vi fått förmedlade till oss genom undervisning och de olika läroplaner som vi själva har undervisat efter. Så ställ dig frågan ibland: "Vad har format mig som lärare?"

Bloggar Kristina Jönsson Nuszkowski kristina.j-nuszkowski@skola.vaxjo.se Pär Lagerkvistskolan PUBLICERAT: 2019-01-09

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida