Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Hulda och Otto - om slöjd Den farliga textilslöjden

DELA

Den farliga textilslöjden

“Vafan ska man kunna sy för?” säger en av killarna i årskurs 9.
Jag drar en mental suck ända ner från tårna innan jag än en gång börjar argumentera för den textila delen i vårt ämnesinnehåll.

Bild

Textil är det första och det sista material du möter i livet. Handduken som du lindas in i när du kommer ut ur moderlivet och den sista svepningen som du begravs i är båda gjorda av textil. Det blir därför gåtfullt, för mig, varför materialet och de tekniker som förknippas med materialet många gånger väcker sån aversion hos den manliga delen av befolkningen. I klassrummet yttrar sig det många gånger i att några elever högljutt förklarar att de inte vill vara i textilslöjden, hatar att vara där och att de minsann inte förstår vad man ska ha för nytta av textilslöjd. I tygaffären hittar du sällan någon man, och om han av någon anledning släpats in av sin kvinna, kan du hitta honom innanför ytterdörren där han står och väntar och ser ut som om han hoppas på att någon ska ta honom därifrån. Naturligtvis är det här grova generaliseringar det finns naturligtvis män som gillar textil, stickar och syr likaväl som det finns kvinnor som inte gillar det alls.

För några år sedan läste jag en bok som heter “Den farliga färgen rosa”, av Fanny Ambjörnsson. Den handlade om hur färgen rosa, som var en färg som kunde användas av både män och kvinnor på 1700-talet, förvandlas till en färg som minsta kille fattar att den degraderar deras manlighet. Jag funderar på om detsamma gäller materialet textil? Medför själva förekomsten av garn i händerna på en man, att han automatiskt blir betraktad som fjollig? Det skulle i så fall kunna vara en anledning till varför en del killar reagerar som de gör och varför man sällan möter vuxna män som jobbar inom textila områden eller har det som fritidssysselsättning.

Som övergripande mål i läroplanen har skolan till uppgift att motverka traditionella könsmönster. Jag anser att det här är en fråga som vi behöver lyfta i slöjden. Fortfarande är det så att varje skolenhet kan låta elever välja slöjdart under högstadietiden och en del gör så fortfarande. Undersökningar har visat att elever, trots många år av en läroplan som har som krav att eleverna ska möta alla material, i hög grad väljer könsstereotypt - killar trä- och metall och tjejer textilslöjd.
Varför låter skolor fortfarande elever välja? Om vi ska motverka traditionella könsmönster är det väl hög tid att sätta ner foten och visa på att det är förmågorna i slöjd som ska utvecklas och att kunskaper om alla material är viktiga för båda könen.

Men det är inte så enkelt som att bestämma att eleverna ska jobba med båda slöjdarterna, gamla föreställningar lever kvar. På den skola som jag arbetar har alla elever haft både trä- och metallslöjd i många år. Ändå möts jag av killar som “hatar textilslöjd”.

Det finns forskning som visar att även slöjdsalens utformning signalerar kvinnliga och manliga uttryck. I min egen sal märks det inte direkt i möblering eller vad vi hänger på väggarna. Det märks däremot då vi ska beställa litteratur eller mönster att sy kläder av. Om jag tar en sån enkel sak som böcker om stickning så är böckerna utformade så att de tilltalar kvinnor, med stickmodeller som är långt ifrån könsneutrala. Tittar man efter sömnadsmönster för att sy kläder så finns det några som kan fungera till både killar och tjejer, väldigt få som riktar sig till killar men däremot mängder av mönster som har ett feminint uttryck.

Det kräver både eftertanke, argumentation och förnuft av oss när vi såväl väljer material, ämnesinnehåll och utformning av slöjdsalarna så att slöjden berör och känns relevanta för elever av båda könen.
Att ändra på könsrollsmönster är komplext och svårt. Jag vill verkligen, som lärare i slöjd, sträva och verka mot traditionella könsrollsmönster men känner mig många gånger fäktas, likt don Quiote, mot väderkvarnar. Så tips mottages tacksamt.

Hulda och Otto - om slöjd Kristina Jönsson Nuszkowski Kristina.Jonsson-Nuszkowski@vaxjo.se Teleborg Centrum PUBLICERAT: 2021-11-26

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida