Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Flerspråkighet i centrum Transspråkande i förskoleklass

DELA

Transspråkande i förskoleklass

På vilket sätt kan man inkludera transspråkande i förskoleklassen? Kan eleverna sitt förstaspråk tillräckligt bra för att kunna transspråka? Brita Karlsson, förskoleklasslärare och förstelärare på Centrumskolan beskriver hur hon gör.

Bild

I mitt uppdrag som förstelärare i transspråkande höll jag en fortbildning om transspråkande på skolan. Fortbildningen pågick under läsåret 20–21 i de olika arbetslagen: F-2, 3-4 och 5-6.

I våra träffar lärde vi oss mycket av varandra. Vi hade väldigt intressanta diskussioner om det transspråkande förhållningssättet i undervisningen men också om det interkulturella förhållningssättet i skolan gentemot vårdnadshavarna.

Eftersom jag nästan alltid har arbetat på mellanstadiet så var det ett extra speciellt tillfälle för mig att träffa mina kollegor i F-3 (förskoleklass och lågstadiet). Där blev jag så inspirerad av hur de inkluderar transspråkande i sitt arbete med eleverna.

Centrumskolan har en gemensam mapp på skolans Drive, där vi har en idébank med olika lektioner om transspråkande. Min tanke är att jag samlar in alla de fantastiska transspråkande lektioner som både jag och mina kollegor har arbetat fram.

Brita Karlsson har en lång erfarenhet av arbetet med flerspråkiga elever och har arbetat med transspråkande på olika sätt väldigt länge.

Här nedan är en av Britas fantastiska lektioner som hon inkluderar transspråkande i:

Lektionen handlade om: dåtid och nutid

Lektionens mål:

Att kunna jämföra leksaker och lekar förr och nu och tillsammans komma fram till hur de har förändrats över tid. Lekar och leksaker är ett igenkännande ämne för alla, barn och vuxna, oavsett bakgrund, kultur, land eller språk. Alla känner igen lekar och har lekt på olika sätt. Det är dessutom ett enkelt ämne att relatera till och kunna hitta gemenskap och likheter i. Syftet med lektionen är att eleverna ska ha förståelse för hur lekar alltid har funnits men kan se annorlunda ut.

Ämnesspecifika begrepp:

Nutid, förr, gamla-nya saker, leksaker, lekar, likhet, skillnad, hållbarhet, återvinning.

Språk som talas i klassen:

Arabiska, bosniska, spanska, engelska, somaliska och teckenspråk.

Brita började sin lektion med en samling, där alla elever satt i en ring och hon satt framför dem. Sedan tog hon fram sin mysiga korg med olika leksaker i, såsom en celluloiddocka, en gammal och helt annorlunda Mercedes-bil och en boll och det fanns även leksaker från Afrika. Brita började med att presentera dockan, och berättade att den heter docka på svenska för att sedan fråga eleverna vad den heter på deras förstaspråk. Varje gång Brita tar upp en leksak säger hon vad den heter på svenska och sedan frågar hon eleverna om leksakens namn på deras olika språk. Det som var extra intressant var att alla visste vad de leksakerna heter på sina förstaspråk.

Brita tog sedan fram bollen (en läderkick) och jämförde den med en nyare boll. Hon berättade hur man kan göra egna leksaker av olika material. Brita passade också på att ta fram en leksak från Zimbabwe, en ödla gjord av en Coca-Colaburk, och pratade om hållbarhet, återvinning, och hur man kan göra egna leksaker från gamla saker.

Reflektion:

Vad fanns det för leksaker/lekar förr i tiden? Vad finns det idag? Ser leksakerna likadana ut idag som de gjorde förr i tiden, eller har de förändrats? Med de här frågorna avslutade Brita sin samling. Alla drog slutsatser om att vi fortfarande leker och har dockor, bilar och bollar med mera men att vissa leksaker leker man inte med längre, som till exempel en gunghäst. Medan ingen Ipad fanns förr i tiden. Sedan fick eleverna säga sina favoritleksaker på sina förstaspråk och svenska, och sedan rita eller skriva (för de som kan skriva) något till det.

När eleven sa vad de olika leksakerna heter på förstaspråket, upprepade Brita namnet efter dem för att visa sitt intresse för barnets språk. Eleverna blev jätteglada när de såg hur deras fröken försökte härma dem och tala deras olika språk.

Att inkludera transspråkande i olika aktiviteter har lett till fler glada och motiverade elever, tycker Brita. Hon märker hur eleverna blir mer aktiva i diskussionerna och delaktiga i aktiviteterna då alla blir inkluderade genom språk, lekar och leksaker.

Uppföljning:

Brita kommer att arbeta vidare med denna uppgift genom att framöver återkoppla till vad för lekar och leksaker som kommer att finnas i framtiden.

Flerspråkighet i centrum Intisar Khalid Intisar.KhalidRaisan@vaxjo.se Centrumskolan PUBLICERAT: 2021-08-24

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida